Min Michico kom i morse. Jag har gratit som en fontan storre delen av dagen. Jag har aldrig sett en hast sa tun och marger annat an om de blivit raddade fran ren svalt.
Min stackars fina lilla kille.
"Shippern" kunde inte kora in pa uppfarten till stallet da hans bil och trailer var for langt sa forst fick vi lasta ut mitt pa vagen i morgonen's rusningtrafik. Nar Michico horde min rost gnaggade han HOGT.
och sedan gick shepparen och hamtade honom. Nar jag strackte ut handen for grimskaftet sa han att han lastar ur och da det ju ar hans forsakring som galler hade jag inga problem med det.
Trailern hade ingen ramp (mycket vanligt med "stiga upp" hastvagnar har) och Michico stannade precis fore kanten och slangde upp huvudet. och bara vagrade att stiga ur.
Jag gick runt killen och la handen pa Michico's hals och han sankte huvudet direkt, tog sats och HOPPADE rakt ut.
Min hast som aldrig ar "gosig" korde in huvudet i mitt brost och bara holl det dar.
Han har ont i hovarna, hade flera "abscesses" (vad heter det pa Svenska?) precis innan han var lastad pa trailern ... och sa ar han runt 100 kilo underviktig ... pa en hast som vager straxt under 400 kilo ar det valdigt mycket. Jag har bolat mig igenom dagen ... Men nu ar han har och jag kan gora nagot at det. Men fy sa hemskt att han ar sa mager.
