Vad händer? kram!
Jag har "förstört" mitt liv, så att det kan bli bättre någon gång. Begärt skilsmässa från maken (hoppas starkt att ingen som läser här känner mig utanför buke ). Kommer från ingenstans enligt maken, jag undrar vilken verklighet han lever i.
Min far tyckte också att det kom lite ur ingenstans, men han kan ju förstå varför hoppas jag då han vet precis hur maken är och hur olika vi egentligen är.
Det funkar inte alls för mig längre att vara ihop med någon som har noll och inget driv, när jag har väldigt mycket driv. Det blir oerhört stressigt då han verkar förvänta sig att jag ska sköta i princip allt och aldrig vet om han faktist gjort det han har sagt att han ska göra.
Visst det är jobbigt för honom att vara själv hemma, men jag är faktist själv här jag med och jag förväntar mig inte att han ska sortera ut allt
Men någonstans är jag lite lättad också.