Vad gör man åt ett resting bitch face?

[starcraft]

Jag har begåvats med ett ledset/argt/trött ansiktsuttryck när jag är avslappnad, när jag bara är mig själv sas. Som till exempel en vanlig dag på jobbet. En normal dag, allt känns bra liksom. Men jag får hela tiden frågor om jag är trött, sur eller ledsen. Och det är så tröttsamt! Jag vet liksom inte vad jag ska svara och har länge och ofta typ "jo men jag är lite trött" fast jag inte alls är det. Ibland har jag sagt att jag inte är det, men oftast konstaterar folk efter ett tag att "jaha, men du ser trött ut iaf". Jag vet att jag är lite extra känslig då jag hade en chef som systematiskt kommenterade det jag sa eller gjorde på ett negativt sätt och hon började varje morgon med att säga hur trött jag såg ut, men nu händer det ofta och från många håll att jag faktiskt blir ledsen och känner att jag vill inte att det ska vara såhär! Bara för några veckor sedan var jag jätteglad, jag hade en dag där allt gick på räls på jobbet, jag var precis hemkommen från en resa som gett mig massor med energi och kände mig på en så himla bra plats i livet med goda framtidsutsikter. Jag var lycklig. Och får värsta utläggningen om hur irriterad jag ser ut och om jag inte var irriterad (för det protesterade jag mot) som var jag iaf trött... jag förstår inte varför folk känner ett behov att kommentera det, ingen människa har väl blivit piggare eller gladare av få det påpekat för sig att man är trött/sur/ledsen.

Jag har försökt att le, men dels är det väldigt jobbigt att gå runt och le hela tiden - för om jag inte ler på en liten stund så är någon där och frågar. Och sen ser det väldigt onaturligt ut (genetiskt, min mamma ser likadan ut). Jag känner att jag måste hitta något taktik kring det här innan jag blir ledsen på riktigt och helst aldrig skulle vilja vara i samma rum som en annan människa.

Så vad gör man? Vad säger man? Någon som har något tips?

 

[EmmaBovary]

Jag har begåvats med ett ledset/argt/trött ansiktsuttryck när jag är avslappnad, när jag bara är mig själv sas. Som till exempel en vanlig dag på jobbet. En normal dag, allt känns bra liksom. Men jag får hela tiden frågor om jag är trött, sur eller ledsen. Och det är så tröttsamt! Jag vet liksom inte vad jag ska svara och har länge och ofta typ "jo men jag är lite trött" fast jag inte alls är det. Ibland har jag sagt att jag inte är det, men oftast konstaterar folk efter ett tag att "jaha, men du ser trött ut iaf". Jag vet att jag är lite extra känslig då jag hade en chef som systematiskt kommenterade det jag sa eller gjorde på ett negativt sätt och hon började varje morgon med att säga hur trött jag såg ut, men nu händer det ofta och från många håll att jag faktiskt blir ledsen och känner att jag vill inte att det ska vara såhär! Bara för några veckor sedan var jag jätteglad, jag hade en dag där allt gick på räls på jobbet, jag var precis hemkommen från en resa som gett mig massor med energi och kände mig på en så himla bra plats i livet med goda framtidsutsikter. Jag var lycklig. Och får värsta utläggningen om hur irriterad jag ser ut och om jag inte var irriterad (för det protesterade jag mot) som var jag iaf trött... jag förstår inte varför folk känner ett behov att kommentera det, ingen människa har väl blivit piggare eller gladare av få det påpekat för sig att man är trött/sur/ledsen.

Jag har försökt att le, men dels är det väldigt jobbigt att gå runt och le hela tiden - för om jag inte ler på en liten stund så är någon där och frågar. Och sen ser det väldigt onaturligt ut (genetiskt, min mamma ser likadan ut). Jag känner att jag måste hitta något taktik kring det här innan jag blir ledsen på riktigt och helst aldrig skulle vilja vara i samma rum som en annan människa.

Så vad gör man? Vad säger man? Någon som har något tips?

Jag har inga direkta råd att ge, ville bara säga att du inte är ensam om att lida av ett resting bitch face.

 

[Badger]

Jag har begåvats med ett ledset/argt/trött ansiktsuttryck när jag är avslappnad, när jag bara är mig själv sas. Som till exempel en vanlig dag på jobbet. En normal dag, allt känns bra liksom. Men jag får hela tiden frågor om jag är trött, sur eller ledsen. Och det är så tröttsamt! Jag vet liksom inte vad jag ska svara och har länge och ofta typ "jo men jag är lite trött" fast jag inte alls är det. Ibland har jag sagt att jag inte är det, men oftast konstaterar folk efter ett tag att "jaha, men du ser trött ut iaf". Jag vet att jag är lite extra känslig då jag hade en chef som systematiskt kommenterade det jag sa eller gjorde på ett negativt sätt och hon började varje morgon med att säga hur trött jag såg ut, men nu händer det ofta och från många håll att jag faktiskt blir ledsen och känner att jag vill inte att det ska vara såhär! Bara för några veckor sedan var jag jätteglad, jag hade en dag där allt gick på räls på jobbet, jag var precis hemkommen från en resa som gett mig massor med energi och kände mig på en så himla bra plats i livet med goda framtidsutsikter. Jag var lycklig. Och får värsta utläggningen om hur irriterad jag ser ut och om jag inte var irriterad (för det protesterade jag mot) som var jag iaf trött... jag förstår inte varför folk känner ett behov att kommentera det, ingen människa har väl blivit piggare eller gladare av få det påpekat för sig att man är trött/sur/ledsen.

Jag har försökt att le, men dels är det väldigt jobbigt att gå runt och le hela tiden - för om jag inte ler på en liten stund så är någon där och frågar. Och sen ser det väldigt onaturligt ut (genetiskt, min mamma ser likadan ut). Jag känner att jag måste hitta något taktik kring det här innan jag blir ledsen på riktigt och helst aldrig skulle vilja vara i samma rum som en annan människa.

Så vad gör man? Vad säger man? Någon som har något tips?

Om det bara är tre personer det handlar om JA! jag har ett resting bitch face, jag vet! ok!?

Hehe. (har sett ngn youtube film om det där!)
(Jag tror jag har det (sett glimtar i spegeln innan jag smilar upp mig), men har inte fått kommentarer, de tycker nog bara jag är sur och aktar sig.)

 

[clusia]

Vet inte vad man gör åt det men jag har samma face. Får ofta höra "är du arg?"/"är det något som är fel?". Brukar svara "nej jag tänker" typ.

Jag har funderat på botox ärligt talat.

 

[mandalaki]

Ha vilket jäkla ansikte du vill. Det är din oförskämda omgivning det är fel på, inte dig.

Bara att det finns ett uttryck för det är bedrövligt. Och som av en händelse, ett uttryck som handlar om kvinnor.

 

[mandalaki]

Vet inte vad man gör åt det men jag har samma face. Får ofta höra "är du arg?"/"är det något som är fel?". Brukar svara "nej jag tänker" typ.

Jag har funderat på botox ärligt talat.

Botox för att behaga din omgivning?

 

[Efwa]

Alltså, jag tror de flesta påpekar det väl av vilja att göra saker rätt, muntra upp eller vilja veta om det är de som orsakat det hela? Av omtänksamhet, tänker jag.

Nu pratar jag inte om de som dummar sig i oändlighet. Det är ju ett jävla påfund.

Annars får man väl säga som det är......"Äh, jag har ett sånt fejs".

Det finns ju annars sådana som går och är sura och ledsna och samtidigt inte kan erkänna det när man frågar.

 

[tuaphua]

Jag har begåvats med ett ledset/argt/trött ansiktsuttryck när jag är avslappnad, när jag bara är mig själv sas. Som till exempel en vanlig dag på jobbet. En normal dag, allt känns bra liksom. Men jag får hela tiden frågor om jag är trött, sur eller ledsen. Och det är så tröttsamt! Jag vet liksom inte vad jag ska svara och har länge och ofta typ "jo men jag är lite trött" fast jag inte alls är det. Ibland har jag sagt att jag inte är det, men oftast konstaterar folk efter ett tag att "jaha, men du ser trött ut iaf". Jag vet att jag är lite extra känslig då jag hade en chef som systematiskt kommenterade det jag sa eller gjorde på ett negativt sätt och hon började varje morgon med att säga hur trött jag såg ut, men nu händer det ofta och från många håll att jag faktiskt blir ledsen och känner att jag vill inte att det ska vara såhär! Bara för några veckor sedan var jag jätteglad, jag hade en dag där allt gick på räls på jobbet, jag var precis hemkommen från en resa som gett mig massor med energi och kände mig på en så himla bra plats i livet med goda framtidsutsikter. Jag var lycklig. Och får värsta utläggningen om hur irriterad jag ser ut och om jag inte var irriterad (för det protesterade jag mot) som var jag iaf trött... jag förstår inte varför folk känner ett behov att kommentera det, ingen människa har väl blivit piggare eller gladare av få det påpekat för sig att man är trött/sur/ledsen.

Jag har försökt att le, men dels är det väldigt jobbigt att gå runt och le hela tiden - för om jag inte ler på en liten stund så är någon där och frågar. Och sen ser det väldigt onaturligt ut (genetiskt, min mamma ser likadan ut). Jag känner att jag måste hitta något taktik kring det här innan jag blir ledsen på riktigt och helst aldrig skulle vilja vara i samma rum som en annan människa.

Så vad gör man? Vad säger man? Någon som har något tips?

Jag funderar ju spontant mer på vad fasen du har för folk kring dig?
Att någon med omsorg frågar om man är trött om man en dag ser väldigt annorlunda ut mot vad man brukar känner jag är ok. Men när det förekommer dagligen trots att man säger att man inte är det känns det ju som lite trakasserande.
Jag hade nog till de sagt att : Jag ser ut så här. Jag mår bra. Men jag börjar bli arg/trött/ledsen av att ständigt få höra att jag ser sur/trött ut. Kan vi lämna det?

Man ska inte behöva göra det. Men nu verkar ju personerna i din omgivning sakna lite gränser alt förmåga att läsa folk. Då kanske man får vara övertydlig och bestämd.

 

[Diabetikern]

Jag får alltid frågan om jag är trött då jag har väldigt tunga ögonlock och ALLTID ser trött. Etter värre om jag inte sminkar mig.

Frågan kan ju vara missvisande att de är oroliga för dig. Förklara att det är såhär du ser ut end of discussion, resting bitchface och be dem sluta fråga om du är trött.

Vet inte riktigt va man kan göra men det är asjobbigt speciellt om man är extra känslig.

En av mina chefer var vidrig. Kom du utan smink tog hon tag i en och frågade om man mådde bra för man såg inte bra ut. Nu kan jag skratta åt det men då.. Bara nej jag mår bra jag är bara ful utan smink eller vaddå?

Hoppas det blir bättre

 

[clusia]

Botox för att behaga din omgivning?

För att jag är trött på att se sur ut

 

[Efwa]

En av mina chefer var vidrig. Kom du utan smink tog hon tag i en och frågade om man mådde bra för man såg inte bra ut. Nu kan jag skratta åt det men då.. Bara nej jag mår bra jag är bara ful utan smink eller vaddå?

Hoppas det blir bättre

När det kommer till män så tror jag faktiskt inte de ser om man är sminkad eller inte. De ser bara att det är skillnad. Vi pratar gerellt här nu, inte de som vill jävlas.

Man sminkar sig ju för att det ska göra skillnad. Att någon ser att det är skillnad och att man ser tröttare ut är ju liksom självklart. Att alla vet varför är nog önsketänkande. Speciellt män som inte vet något alls om smink.

 

[mandalaki]

För att jag är trött på att se sur ut

Du ser väl inte gladare ut med botox? Det slätar bara ut en del rynkor.

 

[Monstermom]

Jag ser väldigt bister ut i avslappnat läge, arg, trött och beredd att ta ut det på omgivningen tydligen... Det finns ansiktsgymnastik som tydligen ska hjälpa, men får erkänna att jag inte tar problemet på tillräckligt stort allvar för att någonsin ha tagit tag i det. (Så vet inte om det faktiskt skulle göra skillnad eller det bara är tomma ord.) Jag lever med det, och försöker vara medveten om att jag kan skrämma människor som inte är van vid mig.

 

[Efwa]

Jag ser väldigt bister ut i avslappnat läge, arg, trött och beredd att ta ut det på omgivningen tydligen... Det finns ansiktsgymnastik som tydligen ska hjälpa, men får erkänna att jag inte tar problemet på tillräckligt stort allvar för att någonsin ha tagit tag i det. (Så vet inte om det faktiskt skulle göra skillnad eller det bara är tomma ord.) Jag lever med det, och försöker vara medveten om att jag kan skrämma människor som inte är van vid mig.

Är det du på avataren?!

 

[tuaphua]

Du ser väl inte gladare ut med botox? Det slätar bara ut en del rynkor.

Jag känner två män som gjort botox just för att inte se arga ut. De har lätt att spänna musklerna man rynkar ögonbrynen med. Med botox kunde man få musklerna att slappna av där.
Eller ja, iaf på den ena. Den andra gick flera ggr. Men de fick inte till det. Så han sket i det och accepterade sin look.

 

[starcraft]

Svarar alla lite

Känns skönt ändå att veta att man inte är ensam om det. Jag vet att det finns de som frågar som omtanke och jag har försökt ta det som det. Det är väl mer de som inte ger sig när man säger att man inte är trött/sur/ledsen. Om jag mot förmodan skulle vara det och jag säger att allt är bra så vill jag uppenbarligen inte prata om det. Det är inga nära vänner vi pratar om utan ytliga bekanta och kollegor.

Nog är en del i min omgivning gränslösa och till viss del är det också för att jag har svårt att sätta gränser.

Och gå osminkad gör jag i princip inte. Jag gjorde det förut, men jag orkar inte med kommentarerna som haglar när jag är det. Tragiskt, men det är enklast så.

Men jag behöver nog stå på mig själv lite mer och lära mig att vara så tydlig och rak (som jag brukar vara i de flesta andra lägen) att det är såhär jag ser ut.

 

[Monstermom]

Är det du på avataren?!

Hahaha, nej det är min sambo - han är charmknutten av oss två!
Så jag ser farligare ut än en ganska aggressiv corso, med andra ord.

 

[purity_666]

Varför inte bara svara "nej mitt ansikte ser ut så" helt enkelt. Det är neutralläget.

Tycker inte man ska behöva ändra sig bara för någon annan. Men säger man att det är så man ser ut i neutralläge så slutar väl folk förhoppningsvis tjata.
Som när någon frågar om man är gravid (ja jag är tjock och ja det har hänt) så har jag svarat "nej jag är bara tjock" och den andra personen har aldrig mer frågat.. och skämdes antagligen ihjäl.

 

[starcraft]

När det kommer till män så tror jag faktiskt inte de ser om man är sminkad eller inte. De ser bara att det är skillnad. Vi pratar gerellt här nu, inte de som vill jävlas.

Man sminkar sig ju för att det ska göra skillnad. Att någon ser att det är skillnad och att man ser tröttare ut är ju liksom självklart. Att alla vet varför är nog önsketänkande. Speciellt män som inte vet något alls om smink.

I mitt fall är ju kanske 8 av 10 av de som är mest envisa och frågar oftast, är kvinnor. Så i det fallet har det nog inte med smink att göra. Och som sagt numera är det otänkbart för mig att gå till jobbet tex osminkad.

 

[fio]

Så vad gör man? Vad säger man? Någon som har något tips?

Jaja, jag har fått höra det i hela mitt liv när jag var yngre.. Nu när jag är äldre verkar det vara mer befogat att se sur och bitchig ut för det är aldrig någon som påpekar det längre

Jag brukade alltid svara "Jaha fast detta är mitt soligaste jag"
Av någon anledning blev folk tysta då för dom trodde man skulle jamsa med i nått ååh nej men jag är inte alls sur yadayada svar

 

[mandalaki]

Jag känner två män som gjort botox just för att inte se arga ut. De har lätt att spänna musklerna man rynkar ögonbrynen med. Med botox kunde man få musklerna att slappna av där.
Eller ja, iaf på den ena. Den andra gick flera ggr. Men de fick inte till det. Så han sket i det och accepterade sin look.

För några år sedan när jag fick botox mot migrän så kunde jag inte rynka ihop ögonbrynen. Men den neurolog som sprutar mig nu lägger sprutorna lite annorlunda, nu kan jag rynka ihop men inte jättemycket.