Sv: Vad gjorde du på din senaste lektion och varför?
Bra fråga, och intressant läsning!
Jag tränade häromdagen första gången efter uppehåll i sommar pga semestrar mm. Vi hade sitsträning och med stärkande i bärighet för hästen som en del.
(vi ökar ju på det jobbet nu när hon inte är galopphäst )
Jag vill gärna bla dra bak min skänkel och bli spänd i underskänkeln på fel sätt. Tyvärr alltid gjort det....Har fått jättebra hjälp med skänkelläget men jag vill fortfarande spänna underskänkeln för mycket och då åker den lätt bak igen...
Dessutom har jag svårt att inverka lika med båda skänklarna, att komma ihåg båda, blir gärna vag med den ena och det växlar vilken har jag insett...oftast vänster men inte alltid.
Dessutom svårt att bli oberoende av varandra (skänklarna), dvs koordinera dem på ett bra sätt.
Övningen var att utan stigbyglar rida först i skritt, och med knäna (och avspända hängande underben, rita små små cirklar med knäna, (blir lite som att cykla)
växelvis i takt med hästens gång.
Halter, igångsättningar, och även sk vikning, då jag inte alls fick använda tygeln utan enbart dessa små rörelser. Så varf det hela passet, inte tygeln, knappt alls.
För det första sitter man av detta automatiskt rakt över hästen
Det andra är att det är helt otroligt vad man inser skillnaden när båda skänklarna är med och inte den ena blir starkare/vagare..
Sen i trav samma sak, övergångar, sk vikn, (man "cirklar" lite mer med ytter då man går in i sk vikn sen m båda) (Inte använda handen). Parera när det behövs men enbart genom dessa små rörelser växelvis med hästens rörelse. (så svårt att beskriva!!)
Jag inser hur mycket jag som ryttare kan förstöra bara en sån rörelse som skänkelvikning genom att göra för mycket/fel saker, det är otroligt egentligen...
De blev otroligt fina och raka bara av detta.
Min hästs svårigheter åt ett håll är helt klart
mina svårigheter till 90-99procent sådär. Hon hade från start svårare åt höger, dvs innan jag ens red henne, men det är borta sen länge, nu handlar det om mej till största delen..
Därefter i galopp. Ungefär samma.
Sen på volt, med övergångar mellan gångarterna bla i sk vikning många fattningar, ur sk vikn, där hon skulle gå kvar och inte räta ut sej. (Har jobbat så tidigare en del men nu var det enbart med fokus på skänkeln och det här tänket och med hjälp av det )
På slutet var rörelserna med knäna enbart ett tänk
Det kan jag ha kvar för att kolla av att jag har båda sk med, och därmed sitter rakt över och inverkar mer liksidigt, man tror ofta att man gör det, men inser vid såna här övningar att man inte gör det-
Hästen har aldrig gjort så fina sk vikn som under detta pass, det vet jag helt säkert. Jag har nog aldrig ridit så nära perfekta sk vikn nånsin. Och så lätt som det kändes!
Och även om det kändes som att det var "lätt" så menar jag inte för mej
utan inverkan blev så lätt men det var
skitjobbigt, och jag har träningsvärk fortfarande. Det var en hel del "gör om - gör om" och jag fick verkligen jobba - men så brukar det vara
Hästen fick igång en härlig aktivitet och tog i rejält emellanåt, vi fick med en hel del stärkande som blev jobbigt, men hon är en arbetsmyra, bara man inte stör henne
Att vi gjorde det nu berodde väl på att först nu har jag fått koll på skänkelns läge bättre, och man kan gå vidare med att försöka få en sån skänkel man vill ha, avspända underben som kan inverka oberoende av varandra och just då det behövs.
Det är en del i sitsjobbet, och när det gäller hästen så är det som sagt det stärkande i bärigheten vi jobbar med, mera nu, även om vi har gjort det mer och mer. Nu kan vi öka kraven, och få bort galoppmusklerna mera, som delvis hindrar det vi vill ha.
Hon kan nu också gå i en balanserad, taktmässig och bra trav genomgående utan att det blir för jobbigt för henne och man kan jobba vidare utifrån det.
Måste skärpa mej och inte skriva så långt!!