Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så är det oxå ofta o så har jag gjort som är upplärd med att akta skritten.Jag tror personligen att en stor bov i dramat är att ryttare idag inte använder skritten. Hästarna lär sig snabbt att så fort ryttaren tar tyglarna ska det travas eller galopperas. Växlar man mellan skritt på lång och kort tygel utan att börja trava eller galoppera och varierar sig mkt så vet inte hästen vad som kommer hända härnäst = väntar förhoppningsvis på sin ryttare.
Idag förekommer många hästar sina ryttare genom att takta så fort man tar tyglarna eftersom ridpassen ofta består av skritt på lång tygel och sedan trav.
Mvh JV
Går det att förbättra och i så fall, tips på hur..
Hjälper det att skritta på långa tyglar en hyffsad runda? ( Har varit dålig på det bara för att jag tycker det är så tråkigt, men om det verkligen kan ha gynnsam effekt så lägger jag gärna in en skrittdag i veckan på lååång tygel.
Jag har också "aktat" mig för att sitta och jobba skritten, kanske att det räcker att korta stunder göra det den gång i veckan jag är hos tränaren?
Nog för att jag är mer än lovligt förvirrad ibland, men jag är väldigt säker på att jag INTE tryckte på Sondars svarsknapp...
Tvärtom rekommenderar veterinärerna att de går i skritten istället för att skrittas vid hand när man sätter igång till exempel, ofta går de lugnare där.
Där är du ju! Jag var helt säker på att det var ditt inlägg jag svarade på
Anledningen till att vi i stallet började diskutera skrittmaskinens vara eller inte vara, var just pga att min fröken var konvalescent och det var inte helt roligt att promenera med en häst som bara fick skritta men inte begrep det själv.
Som jacko var inne på i inlägg nr 2, är jag också uppvuxen med att skritten är ajabaja, fast med en konvalescent hade jag inte mycket att välja på. Jag lärde mig mycket på att skritta omkring i några månader. Dels var jag tvungen att tänka ut övningar och ridvägar för att inte både hästen och jag skulle dö av tristess, samt dels var jag tvungen att känna efter när hästen skrittade igenom kroppen och inte.
Dom kanske har nån bug i systemet
men oftast är det lugnande med en häst framför och en bakom, gärna hästar som konvalecenten har respekt för också.