monster1
Trådstartare
Jag är för tillfället sjukskrivnien för utmattning. Jag fick för ca 3,5 år sedan en utmattningsdepression men började av olika anledningar inte behandlas förrän ca ett år efter. Jag har inte någon gång varit sjukskriven för utmattningsdepressionen förrän nu. Under själva "kraschen" 2010 så skrev jag på mitt exjobb och några veckor efter så började jag jobba som kyrkogårdsarbetare. Jag läste lite kurser och fick sedan jobb inom mitt skrå och flyttade till en ny ort. Jag har nu jobbat 3 år i mitt nya jobb och det har varit mycket och rörigt. Jag har lite dåligt samvete mot min arbetsgivare för att de fick ett halvdant exemplar på halsen.
Jag fick en ny läkare för några veckor sedan då min gamla gick i pension. Den nya var lite mer öppen för sjukskrivning än den gamla + att jag känt att det varit en nedåtgående spiral på sista tiden med att jag helt enkelt inte orkar ta mig igenom arbetsdagen. Efter halva dagen så blir huvudvärken mer och mer ihållande, jag får yrsel, illamående, svårt att fokusera, värk i kroppen osv. Jag kan knäppa mina käkleder på båda sidor. För att kompensera så har jag tagit ut på flexen som konstant står på minus och i vissa fall sjukskrivit mig några timmar. Men i veckan som gick kände jag att det helt enkelt inte gick längre.
Nå till saken, jag har nu varit sjukskriven på 50% i tre dagar det känns som semester och jag har mycket lättare att komma upp på morgonen när jag vet att jag kommer att "överleva dagen" utan en massa strategier och faktiskt prestera det som förväntas (dvs inte gå hem tidigare osv). Jag är på helt sjukt gott humör (vilket gör att jag får dåligt samvete för att jag är sjukskriven för utmattning, borde man verkligen vara så glad då?). Jag har hitintlls fått hur mycket som helst gjort, jag har orkat motionera hästen (som annars bara får vila sig i form), jag har diskat en del av diskberget, jag har betalat räkningar, lämnat in saker som ska lämnas in och hämtat saker som ska hämtas, jag har haft besök och därmed städat, bäddat om och lagat mat åt oss. Livet har liksom återvänt.
Min fundering är nu, förväntar jag mig för mycket, har man rätt att vara sjukskriven för att man vill göra mer än bara jobba och sedan gå hem och lägga sig med sin huvudvärk?
För det kanske är så att jag skulle orka mer om jag inte gjorde saker på fritiden (typ hade hästen) eller är det "normala" att man orkar jobba och göra saker på sin fritid? Är jag bara lat?
Jag fick en ny läkare för några veckor sedan då min gamla gick i pension. Den nya var lite mer öppen för sjukskrivning än den gamla + att jag känt att det varit en nedåtgående spiral på sista tiden med att jag helt enkelt inte orkar ta mig igenom arbetsdagen. Efter halva dagen så blir huvudvärken mer och mer ihållande, jag får yrsel, illamående, svårt att fokusera, värk i kroppen osv. Jag kan knäppa mina käkleder på båda sidor. För att kompensera så har jag tagit ut på flexen som konstant står på minus och i vissa fall sjukskrivit mig några timmar. Men i veckan som gick kände jag att det helt enkelt inte gick längre.
Nå till saken, jag har nu varit sjukskriven på 50% i tre dagar det känns som semester och jag har mycket lättare att komma upp på morgonen när jag vet att jag kommer att "överleva dagen" utan en massa strategier och faktiskt prestera det som förväntas (dvs inte gå hem tidigare osv). Jag är på helt sjukt gott humör (vilket gör att jag får dåligt samvete för att jag är sjukskriven för utmattning, borde man verkligen vara så glad då?). Jag har hitintlls fått hur mycket som helst gjort, jag har orkat motionera hästen (som annars bara får vila sig i form), jag har diskat en del av diskberget, jag har betalat räkningar, lämnat in saker som ska lämnas in och hämtat saker som ska hämtas, jag har haft besök och därmed städat, bäddat om och lagat mat åt oss. Livet har liksom återvänt.
Min fundering är nu, förväntar jag mig för mycket, har man rätt att vara sjukskriven för att man vill göra mer än bara jobba och sedan gå hem och lägga sig med sin huvudvärk?
För det kanske är så att jag skulle orka mer om jag inte gjorde saker på fritiden (typ hade hästen) eller är det "normala" att man orkar jobba och göra saker på sin fritid? Är jag bara lat?
Känner samma funderingar som du emellanåt. Jag rider, promenerar en hel del med hunden och klarar att ta hand om hus och familj (hyfsat iaf). Men blir det för höga krav, för mycket intryck eller stress så fungerar jag INTE. Känner att jag kanske orkar mer än man "borde" göra i min situation. Men samtidigt har jag ju problemen med krav, intryck och stress plus ett ökat sömnbehov och måste vila varje dag. 
