Vad är det roligaste din hund gör eller gjort?

[Predator]

Alltså, den där storyn med hotellrummet tänker jag ofta på när Ebba varit lite extra jobbig, och då känns det bättre älskade Nova!

Ibland känns det faktiskt ganska skönt att veta att det finns andra därute som också balanserar på den tunna linjen

 

[Sleepan]

Alltid när jag behöver ett hundrelaterat skratt så kollar jag på när vår Boss tävlade KM i agility.... !

Alltså, herregud! Förstår att han bytt till aussie

 

[Malibu_Stacy]

Alltid när jag behöver ett hundrelaterat skratt så kollar jag på när vår Boss tävlade KM i agility.... !

Har sett denna så många gånger men den är fortfarande lika rolig
Blev han inte sådär arg på dumpen på MH också? Har för mig att jag sett något sådant klipp.

 

[Happimess]

Alltid när jag behöver ett hundrelaterat skratt så kollar jag på när vår Boss tävlade KM i agility.... !

Jag läste "SM i Agility" och det enda jag kunde tänka var "hur i helskotta kvalade de in"
Ska också tillägga att jag fortfarande skrattar så tårarna rinner, även fjärde gången på raken jag ser det...

 

[YorkWann]

Grannen hade dörren öppen av nån anledning , och satt och fikade... Jag brukar ibland koppla loss hundarna ute i trappuppgången så går de upp själva. Gammeltanten gick helt sonika in och satte sig hos grannen och vägrade komma ut igen

 

[tuaphua]

Alltid när jag behöver ett hundrelaterat skratt så kollar jag på när vår Boss tävlade KM i agility.... !

Tack för skrattet! Det där var fasen det roligaste jag sett på länge!
Har hunden tävlat sedan dess?

 

[tanten]

Kompisen veterinärens sambo ville ha en mops. Min kompis sa att villkoret var att den var svart. Hon tänkte att et var svårare att hitta. Tills han kom hem med en svrt mops.

Tyvärr hade de glömt kryssa rutan för hjärna på blanketten... Den briljerade inte i smarthet. När de promenerade med den lös så kunde den gå till grannens - likadana - ytterdörr när den ville hem. Min veterinärvän var redigt trött på den.

Vid en middag sa deras vänner att de gillade hunden, så de fick helt sonika ta med den hem.

 

[Miao]

Tack för skrattet! Det där var fasen det roligaste jag sett på länge!
Har hunden tävlat sedan dess?

Maken fortsatte träna och tog ut honom på tävling nån gång varje år för att se om det gick bättre..... det gjorde det icke ! Inte lika sanslöst som på denna film, men inte långt ifrån ! Så den agilitykarriären avslutades i sin linda !

Fast jag måste säga att jag är sjukt imponerad av lugnet och tålamodet hos maken, jag hade inte pallat ens en halv agilitybana med Boss på tävling !

 

[attheedge]

Pästen gjorde en sak i sin ungdom som vi kan skratta gott åt idag, men det var sådär lagom kul då...

Vi tränade sök i ett skogsområde under ett träningsläger, jag visste inte var personerna vi skulle söka efter låg gömda - tanken var att efterlikna en tävling. Hittar en figurant och fortsätter sedan att skicka ut henne på sök, tycker hon är borta väldigt länge men vegetationen är ganska tät så tänker att hon får jobba på. Då var hon inte skallhund, utan när hon hittade en figurant så skulle hon plocka upp en rulle i halsbandet och springa in och visa mig. Sekunderna går och jag blir mer och mer nervös, börjar ropa men ingen hund syns till. Ropar mer och mer panikartat, ingen hund. Frågar instruktören vad jag ska göra; - "Avvakta en liten stund till"
Visst, står där som ett fån och hoppas att hunden ska dyka upp. Det gör hon också efter en liten stund, långt bort får jag syn på henne och hon har något i munnen. Men det är något som är större än den lilla plastslang hon borde ha i munnen... Ju närmare hon kommer så inser jag att det är en fotboll hon har i käften! Möter upp Pästos som absolut inte vill lämna ifrån sig fotbollen. Med lite byteshandel så kan jag plocka upp en slemmig och lite tuggad fotboll samtidigt som två yngre grabbar syns längre bort i skogen, ropandes "HUNDEN TOG VÅR BOLL!!!"

Då har hundjäkeln lyckats höra att två smågrabbar lattjar med en fotboll längre bort (vi var precis i kanten på ett bostadsområde och tränade), sprungit dit och helt sonika tagit bollen framför ögonen på dom och sedan tagit med trofén tillbaka till matte. Jag försöker torka av den slemmiga fotbollen så gott det går och överlämnar den till grabbarna samtidigt som jag ber tusen gånger om ursäkt! Stackars grabbarna var vettskrämda, det hade jag troligtvis också varit i den åldern om en okänd malle rusat in i fotbollsleken och stulit bollen och sedan sprungit in i skogen med den. Modigt av dom att springa efter ändå

Efter den lilla tjuvrundan så drillades hon hårt i att figuranterna skulle vara bra mycket roligare än fotbollar.

Får i efterhand grabbarnas adress, så jag kunde åka dit med en ny boll utan märken efter malletänder... Föräldrarna intygade att ingen skada var skedd men fy vad jag skämdes!

 

[tanten]

Min senaste hund före denna var en omplacering. En planerad korsning schäfer/irländsk setter. En alldeles fantastisk kille med hela kroppen full av kärlek - och lite bus. En av hans grejor var att springa ifatt en och norpa om man hade något i handen. Han kom snabbt så man hann inte fatta innan man var av med det man bar på.

Ett par gånger tog han grimskaftet ur handen när jag tankspridd lomade ut till hagen med någon av tanterna. Både häst och hund blev lika förskräckta när de upptäckte att de var ett ekipage - hund med förvirrad häst i släptåg i andra änden av ett grimskaft. Det blev inte bättre av att hästarna väluppfostrat sprang med när hunden drog iväg.

Han snodde handskarna av killen som kom för att inspektera vår gårdstank också. Tack och lov skrattade mannen bara, han var hundvan.

Det var samma hund som var vår bästa fölvak. Han hade björnkoll på när det var dags och var orolig. Han sprang upp och ner i trappan tills vi gick ut för att vi sett i kameran att det börjat. Minns gången han inte fick vara med eftersom stoet inte var helt lugn med honom. Så när han på morgonen fick följa med till stallet gick han från box till box, hoppade upp och tittade in. Men bara i de fyra dräktigas boxar. Övriga åtta hästar struntade han i.

 

[tanten]

Den igelkott-apporterande flatten älskade att åka bil Vi stod ute på gården när det kom en bil. Föraren öppnade bakluckan, tog ut en kartong kokosbollar. Och lämnade bakluckan öppen!

Vi såg hunden lyckligt springa mot bilen. Tack och log hann vi vråla i och hejda honom. Annars hade försäljaren fått kokosbollsmos i hela lastutrymmet.

 

[tuaphua]

Min sista lilla tjej var rätt udda.
Jag frågade henne om hon ville ha mat, gå ut etc och hon svarade med ett skall. Ville hon bara normalt gå ut för att det är väl ändå ok skoj var det ett lite moderat skall. Om hon var nödig kunde det bli antingen två ljudliga i följd, som lät blioff blioff(inte mer voff-ljud som normala hundar) eller ett yl-skall med fullt påslag.
Sa man Vassberg eller vildsvin skällde hon.
När hon var hungrig grävde hon ihop köksmattan till en korv.
Självbevarelsdriften var väl sådär och självförtroendet större. Så att när jag fotar sambon bredvid en rauk rusar galna hunden plötsligt ca 1,8 m upp för rauken som någon gecko. Fattar inte riktigt var hon tänkt ta vägen IOM att det ju var helt lodrätt och ca 15 m högt. Vi fick lyfta ner geckon är hon sedan hängde där krampaktigt.
När vi var på jobbresa och lämnat henne på hotellrummet för att gå och äta hittar sambon henne sedan på det höga bordet där min tröja låg. Stolen var inskjuten under bordet och borde varit svår att ta sig upp på om man är 2,5-kilosmodell.
Min häst har ju varit lite av ett monster. Han backar inte fight med folk, hästar eller de 2 älgar som förvirrat sig in i hans hage. Men Vovvi 2,5 kg var det läskigaste han visste. Jag trodde han fått ngt slaganfall när han helt plötsligt drog in och upp halsen, ögon som tefat och liksom frös bakåtlutad då jack mockade med honom i boxen. Jag kollar ner och ser att där står Vovvi och visar tänderna. Föste bort henne och hästen slappnade av. Efter en stund upprepas det när lilla terroristen återvänt. Hon älskade också att ligga gömd i syrenhäcken varje gång hästen skulle ut/in och rusa ut i en lov bakom honom så han skvätte till.
Och hon sov gärna på mitt huvud, som en mössa. Över halsen funkade också..
Hon försökte alltid storma duschen när jag duschat och öppnar duschväggarna. Nosen mellan dörrarna i väntan på öppning. Hon hatade att bli blöt och skulle torka mig. Man fick fösa bort henne med golvskrapan. Varje gång!
Precis som sin mormor placerade hon sig i blickfånget, framför tv/dator/på svampar/mellan mig och mobil kunde man också åla in sig.

 

[tuaphua]

Mormor till min sista hund älskade att stå på folks fötter och åka runt och att bita folk i tårna och gärna dra av strumpan. Att hon rätt övertygad slängde sig på ovetandes fötter ledde till rätt många krokben och snubblande.
Under ca 3 år sen jag fick henne lekte hon bara med strumpor. Pipleksaker, bollar, pinnar.. njet!
Hon kunde också rycka till i byxbenen när man lekte med henne om hon var bredvid. Inte jättelyckat när jag hade tvättdag och var iklädd pojkväns stora träningsbyxor då jag gick mellan husen. Hon slet ner dem. Tror ingen såg som tur var!
Hon älskade också att placera sig så hon visste att hon var i exakt vinkel för att snabbt rycka till i andra hundens svans då den kutade förbi med leksaker och välta den. Så precis och så snabb! Man fick hålla koll för att avstyra det hela.
Hon var väldigt social och nyfiken. Så mötte man någon då hon gick lös var risken att hon råkade se den mötande, glömde den hon gick med och bara hakade på den nya människan. Hade man koll kunde man bara påminna om att ”jag är här” så fanns inga tendenser till att parvla sig iväg.