Vabb och föräldraledighet utbruten ur Barnlös slash barnfri i ett samhälle

Varför blir det nödvändigtvis dyrare om förskolepersonalen sprider ut sin semester mer? Hälften av personalen tar semester första halvan av sommaren och hälften andra? Vissa förskolor stängda första delen av sommaren och andra andra delen av sommaren? Eller någon annan lämplig variant som innebär att inte allt klappar ihop i juli. Många verksamheter som inte kan stänga får ju sträcka sig papperstunna just industrisemestern. En justering här skulle kunna avhjälpa problemet. Eller så skiter vi i det och accepterar läget och utbildar fler om att barnkonventionen gäller just industrisemestern, punkt slut.
I den kommun som jag hade barnomsorg så frågade de när barnen skulle vara lediga och sedan så anpassades verksamheten efter det.
Och under "sommardagis" så fanns det inte flera barn än till en liten ynklig avdelning.
Det fanns barnomsorg hela sommaren till den som ville eller behövde.
Men kanske inte exakt i den form som de önskade.

Jag förstår inte vilket problem som du försöker lösa?
Är det att ordinarie förskola skall finnas tillgänglig?
 
Det jag ser som det primära problemet är inte föräldraledighet utan att det tas för givet alldeles för ofta att barnlösa ska täcka upp och arbeta under sommaren, jul och nyår, påsk osv för att föräldrar alltid ska ha förtur pga barnen.
 
Jag har flera gånger varit med om att föräldrar dels tagit på sig ett arbetsuppdrag/kontrakttimmar de inte kan uppfylla med resultat att resten en eller flera gånger i veckan får täcka upp den arbetsbelastningen, och dels som i mitt återkommande exempel helt enkelt ansett att de har rättigheter vi andra inte har och resten skiter de väl i.

Jag minns också hur mor min som personalchef inom vården ofta kämpade och kämpade och kämpade med semesteransökningar jämte FL och hur den barnfria personalen så gott som alltid fick stryka på foten. Med bitterhet som följd.
Utan att ha läst övrigt i tråden, men detta fick mig att tänka på något som skedde väldigt utstuderat på en arbetsplats som annonserade ut en tillfällig tjänst. Personen som fick tjänsten berättade först efteråt att barn var på G, såpass på G att de behövde anställa en ersättare för personen större delen av tiden. Men det var ju ett käckt sätt att höja inkomsten under FL :meh:
 
Eftersom industrisemestern fortfarande är en grej och svenskar oftast väljer semester då annars också så faller det lätt på det. För få barn i omsorgen. För många personal som ska vakta inga barn, mat som produceras av personal som ingen äter, lokaler som ska städas som inte används osv.
I Oxelösund så stänger Järnverket på sommaren.
Det blir då oerhört många människor som får semester exakt samtidigt.
 
Det jag ser som det primära problemet är inte föräldraledighet utan att det tas för givet alldeles för ofta att barnlösa ska täcka upp och arbeta under sommaren, jul och nyår, påsk osv för att föräldrar alltid ska ha förtur pga barnen.
Precis. Men det är ju som jag förstår det ofta det FL används för eftersom AG då inte kan neka ledigheten.
Vi har personer på jobbet för vilka exempelvis påsk är en väldigt viktig högtid, jag tycker det är självklart att de ska ha lika stor rätt att ha ledigt och fira med sin familj och sin kyrka som en annan kollega som råkar ha en treåring som inte kunde bry sig mindre så länge hen får ett chokladägg någon gång under veckan.
 
Ja, hur ser det ut på somrarna inom exempelvis sjukvården eller förlossningsvården, eller som i mitt fall veterinärvården? Jag kan säga att inom mitt område är det svårt på flera håll redan i normalläget som det ser ut just nu.
Det är ju ordnat med "sommardagis".
Jag minns att den kommunen även ordnade "sommardagmamma" så att ingen skulle stå utan nödvändig barnomsorg.
I det läget ser jag inte att det skulle hjälpa med ytterligare barnomsorg.
 
Jag har flera gånger varit med om att föräldrar dels tagit på sig ett arbetsuppdrag/kontrakttimmar de inte kan uppfylla med resultat att resten en eller flera gånger i veckan får täcka upp den arbetsbelastningen, och dels som i mitt återkommande exempel helt enkelt ansett att de har rättigheter vi andra inte har och resten skiter de väl i.

Jag minns också hur mor min som personalchef inom vården ofta kämpade och kämpade och kämpade med semesteransökningar jämte FL och hur den barnfria personalen så gott som alltid fick stryka på foten. Med bitterhet som följd.
Men det kanske är den tanken som är främmande, att man skiter i det. Jag har aldrig skitit i mitt jobb även om jag ibland behövt ”skita” i mina kollegor pga barn eller sjukdom.
 
Och det kan man inte men någon som inte levererar under arbetstid, alltså när personen uppbär lön, bara för att den vabbar?

Jag är rätt säker på att det finns måttstockar inom de flesta yrken på vad en normalprestation är på arbetad timme/procent som chefen kan mäta sina anställda mot.

Problemet är om kollegorna, och kanske t.o.m chefen, förväntar sig att en person som jobbat 75 % ska leverera 100 % eller att en person ska jobba ikapp en missad arbetsvecka.

Det är osunt.

Är du sjuk, vabbar eller tjänstledig avstår du motsvarande i lön. Förvärvsarbete innefattar arbete mot ersättning, ska jag jobba 200% för att hinna ikapp en förlorad vecka ska jag också ha full lön för veckan jag var borta.
Sure, men har jag tagit på mig ett arbetskontrakt och efter viss tid inte kan uppfylla det kontraktet på grund av långvarig sjukdom eller väldigt frekvent fråvaro måste det ju upp till diskussion. Någonting som nog sker betydligt tidigare hos personal med egen frånvaro än den som vabbar - de flesta barn har ju dessutom två föräldrar, som tidigare nämnt. En del har äen annan nära familj. Det vore shysst mot kollegorna att dela om det är väldigt frekvent.

Hos oss går det inte att arbeta ikapp alls, så när en åker iväg med en halvfärdig lista får någon annan alltså jobba 150%. Jag förstår att det ibland är ett måste, det är okej, men flera föräldrar har därefter haft mage att klaga på att de inte får fler timmar, inte får fler skift till exempel. Som sagt ett attitydproblem också.
Klart de inte läggs in i schemat när vi har fullbelagt eftersom det inte går att lita på att de fullföljer sitt skift. Lite sorgligt, men sant ändå.

Nu blandar jag äpplen och tomater eftersom det inte funkar likadant i Sverige som i UK, men attityden har jag mött i båda länder.
 
Men det kanske är den tanken som är främmande, att man skiter i det. Jag har aldrig skitit i mitt jobb även om jag ibland behövt ”skita” i mina kollegor pga barn eller sjukdom.
Inte nödvändigtvis i jobbet, det vill ju folk ha kvar, men i sina kollegor. Som sagt (jag känner mig som en papegoja) har jag aldrig pratat om enbart vab.
Jag hoppas ju att de flesta vill ha en trevlig arbetsplats att komma tillbaka till efter sin föräldraledighet/semester/vab också.
 
Jag förstår inte vilket problem som du försöker lösa?
Är det att ordinarie förskola skall finnas tillgänglig?
Antingen att det finns ordinarie förskola, eller att förskolorna inte allihopa stänger precis samma veckor.

Eller att det anses förenligt med barnkonventionen att faktiskt jobba på sommaren, och i sådant fall vid behov byta förskola.

Eller att man går ut med information på bred front och är tydlig till alla arbetstagare att föräldrarna helt enkelt förväntas hålla sina barn hemma under industrisemestern, och de barnfria täcka upp bortfallet, för att uppfylla kommunens tolkning av barnkonventionen.

Som det är just nu hamnar man i "damned if you do, damned if you don't" - som @Lingon så kärnfullt sammanfattade situationen.
 
I den kommun som jag hade barnomsorg så frågade de när barnen skulle vara lediga och sedan så anpassades verksamheten efter det.
Här fungerar det inte så. Här meddelar kommunen vilka dagar de har stängt och så var det med den saken. Du får välja fritt om du håller barnet hemma eller inte. Man meddelar att det finns vikarier som tar hand om barnen på en ännu inte bestämd förskola. Känns ju toppen, eller inte.
 
Det är ju ordnat med "sommardagis".
Jag minns att den kommunen även ordnade "sommardagmamma" så att ingen skulle stå utan nödvändig barnomsorg.
I det läget ser jag inte att det skulle hjälpa med ytterligare barnomsorg.
Ja, och förskolepersonalen bedömer inte att man följer barnkonventionen om man anlitar detta "sommardagis". Så, då blir det lite knivigare. För de som då inte bara kan säga upp sig vill säga. De får väl dra FL kortet antar jag.
 
Men som jag nu sagt flera gånger, vänligen läs längre bak i tråden om det är svårt att förstå eller komma ihåg:

Jag har kollegor som ofta (varje vecka periodvis) lämnar resten i sticket pga sin privata familjesituation. En av dem tar som sagt alla läkar-tandläkartider o liknande, all vab med familjens flera barn.

Samtidigt som man givetvis måste förstå och acceptera att folk måste sköta sina barn, måste föräldrar förstå att det val de gör, dvs att ständigt avvika från arbetet får konsekvenser. Om inte uttalade så outtalade.

Mina kollegor missköter sina jobb då de lämnar sina uppgifter halvklara och förväntar sig att "nån annan" ska göra klart. "Nån annan" ska förklara för kunder, nån annan ska oförberedd gå på ett möte i deras ställe.
Gör man sånt här ofta så får man ett rykte om sig att vara opålitlig och det drabbar en.

Folk som har kroniska sjukdomar brukar i allmänhet se till så att deras uppgifter är gjorda i förtid (ifall de blir sjuka då det är deadline).

Dessutom kan en kroniskt sjuk person knappast be partnern vara sjuk istället för den. Däremot går det faktiskt i regel att ta turer med vab och sånt, om man är två föräldrar som bor tillsammans.

Jag har också andra kollegor som har barn, som kommer i tid, sköter sina uppgifter, är pålitliga kollegor. Av någon outgrundlig anledning lyckas dessa också ha en partner som tar lika stort ansvar för familjen.
Det är arbetsgivarens uppgift att leda och fördela arbetsuppgifterna, inte den som VABars. Händer det ofta som du beskriver och ingen kan rycka in och hjälpa så behöver arbetsledningen styra upp och prioritera. För mig är det självklart att i den mån det är möjligt ( och mycket lite är möjligt om man ska hämta ett magsjukt barn på dagis exv) att rodda om där det går. Resten behöver man lämna över. Hinns det inte med med rimlig arbetsbelastning så får chefen prioritera eller ge riktlinjer om prioritering.
 
Ja, och förskolepersonalen bedömer inte att man följer barnkonventionen om man anlitar detta "sommardagis". Så, då blir det lite knivigare. För de som då inte bara kan säga upp sig vill säga. De får väl dra FL kortet antar jag.

På viket vis anser förskolepersonalen att man inte följer Barnkonventionen? Och är det prövat i rätt instans för att få en bedömning. Det är inte personalens tyckande som avgör.
 
På viket vis anser förskolepersonalen att man inte följer Barnkonventionen? Och är det prövat i rätt instans för att få en bedömning. Det är inte personalens tyckande som avgör.
Jag tycker det är knepigt att bankonventionen måste uppfyllas med just sommarsemester - barnet kan väl vara ledigt och vila någon annan gång på året? Typ höst eller vinter, när det funkar bättre för arbetet? Men, som påpekat tidigare i tråden, så har kommunen tydligen någon slags veto i frågan.
Så, jag tar väl lite industrisemester då. Ska dock jobba de flesta fredagar även under semestern, för då vet jag att trycket är extremt högt på sommaren. De dagarna får maken ta.
 
Det är olika vad olika barn behöver.
Anpassad skolgång är oändligt svårt att få så då blir det att man måste göra vad man kan.
Loven är lediga så skolan klagar inte om det.

Men det är definitivt oroande.
Mitt äldsta barn var svårt mobbat och skolan hade stora brister med att hantera det.
Att komma efter i undervisningen stressade också.
Då är det mobningen man borde hanterat bättre. Det är hemskt om barnet behöver loven för att "överleva" sådant. Man ska inte se till att föräldrar kan VABa alla lov för att kunna hantera en tortyrliknande skolsituation. Det är mest vansinnigt tänkande i mina ögon.
 
Jag har aldrig heller dragit FL-kortet.
Jag jobbade för att jag ville det och den som tog VAB drog det korta strået.

Men jag räknas inte riktigt eftersom jag har kunnat stanna hemma utan lön om jag har velat det.
Om jag nödvändigtvis hade behövt eller velat vara ledig så hade jag därför helt sonika kunnat säga upp mig.

Jag har inget intresse av att säga upp mig och jag förstår inte riktigt vad det har med saken att göra.
 
Sure, men har jag tagit på mig ett arbetskontrakt och efter viss tid inte kan uppfylla det kontraktet på grund av långvarig sjukdom eller väldigt frekvent fråvaro måste det ju upp till diskussion. Någonting som nog sker betydligt tidigare hos personal med egen frånvaro än den som vabbar - de flesta barn har ju dessutom två föräldrar, som tidigare nämnt. En del har äen annan nära familj. Det vore shysst mot kollegorna att dela om det är väldigt frekvent.

Hos oss går det inte att arbeta ikapp alls, så när en åker iväg med en halvfärdig lista får någon annan alltså jobba 150%. Jag förstår att det ibland är ett måste, det är okej, men flera föräldrar har därefter haft mage att klaga på att de inte får fler timmar, inte får fler skift till exempel. Som sagt ett attitydproblem också.
Klart de inte läggs in i schemat när vi har fullbelagt eftersom det inte går att lita på att de fullföljer sitt skift. Lite sorgligt, men sant ändå.

Nu blandar jag äpplen och tomater eftersom det inte funkar likadant i Sverige som i UK, men attityden har jag mött i båda länder.

Jag tycker det är intressant hur, när jag kommenterar ett inlägg om att föräldrar borde dela på vabben för jobbet/kollegornas skull, kryper det inlägg efter inlägg om ytterligare problem hos dessa snigel i ögat-personer som tyder på att det kanske är så att dessa personer helt enkelt är skitstövlar i första hand och föräldrar i andrahand?

Alltså era kollegor som tar på sig mer än vad de rimligen själva borde förstå att de hinner sett till sin tidigare frånvarostatistik kommer fortsätta även efter tiden med småbarn.

Att inte hinna till deadlinen kommer fortsätta men pga orsak X även när ungarna är 20 år.

Det är möjligtvis så att närvaron blir bättre eftersom inga barn kommer vabbas, men inte kommer det bli mer gjort rent procentuellt. Men jag vet inte om det känns bättre? Och så kommer inte privatlivet krocka med arbetslivet eftersom det inte är en lagstadgad rättighet att få besöka t ex sjukvård och tandvård på arbetstid.

Det är så här vissa människor är och att just föräldraledighetslagen gynnar deras beteende betyder inte att vab och föräldraledighet är problemet.

Alltså föräldraledighetslagen är det inget fel på, jag tror vi alla kan vara ganska överens om att det finns fler fördelar än nackdelar med att vuxna människor även som föräldrar, kan arbeta och bidra i samhället. Hemmafru/man och att slänga socialförsäkringsbalken i tombolan är ju annars det enda fungerande alternativet, för småbarn tar ju inte hand om sig själv.
 
Är du sjuk, vabbar eller tjänstledig avstår du motsvarande i lön. Förvärvsarbete innefattar arbete mot ersättning, ska jag jobba 200% för att hinna ikapp en förlorad vecka ska jag också ha full lön för veckan jag var borta.
Det där är verkligen ett problem om man har den typen av jobb där saker *kan* läggas på hög. Då är risken att när man är tillbaka på jobbet får ta igen allt som man missat.
 
Återigen pratar jag inte enbart om vabb. Är barnet sjukt ska man GIVETVIS vara hemma, men börjar det påverka arbetet såpass att en verkligen inte hinner med, att kollegor går på knäna - och tar samma förälder samtidigt på sig vartena tandläkarbsök etc utan att planera in för dagen så att arbetet hinns med (det är ju faktiskt en typ av planerad ledighet i det fallet tots att det räkna som vabb) bör man kanske se över sin planering.
Detsamma med föräldraledigheten - precis om man kan prata ihop sig om annan ledighet kan man väl ändå göra det om FL också? "Jaaha, du hade planerat in en resa den helgen, då kan jag kanske välja en annan". Så gör då vi och det funkar bra, men jag har också varit med om arbetsplatser där det inte gjort det.
Vi kan till exempel bara avvara en arbetare åt gången under högsäsongen - så vi har en kalender där man kan skriva in sina önskemål redan innan man skickar in och får beviljat för att se till att det inte krockar just den tiden på året. Andra kan då försöka anpassa sin egen ansökan. Det är liksom inte svårt att försöka, och vilja, ta hänsyn.
Att som förälder komma in i det läget och "Begära" sin FL trots att någon annan redan ansökt om semester vore fult. Till exempel.
Men hur många gör det? Har aldrig varit med om att det är ett problem, förutom stängningsveckorna på sommaren. Där kan man inte kötid lösa det.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 226
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp