Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

[Domenico]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Jag blir lika fascinerad varje gång när jag läser sådana här diskussioner.
Om ni har så mycket bättre koll än GP-ryttarna varför är det de som rider OS och inte ni?

Många verkar utgå från att bara för att man tävlar på kandar på högre nivå så kan man inte rida på träns. Jag tror nog att de flesta gp-ryttare inte har några större problem att rida igenom programmet på träns. Har ni haft möjlighet att följa någon ryttare i sin dagliga träning? Jag kan på rak arm säga en häst som gått OS som ALDRIG rids på kandar hemma, enbart på ett helt normalt tränsbett. En annan som vunnit int GP där ryttaren gärna ridit på träns på tävling om det varit tillåtet.

Man kan inte jämföra elithästarna i toppkondition med en lugnare typ av ridhäst på medelnivå. (Naturligtvis finns det topphästar som är kolugna och amatörhästar som är alldeles för mycket på tårna för medelryttaren.)

I världseliten är en ganska stor del av hästarna hingstar. I många fall hingstar som också betäcker. En hingst full av hormoner är inte alltid så lyckat att leda i grimma bland okända hästar.

För att lyckas på dressyrbanan behövs en känslig häst som reagerar på små hjälper och som har energi att piaffera energiskt även i slutet av programmet. Att ha koll på en sådan häst kräver lite mer än att ha koll på den genomsnittliga skogsmullehästen. Jag kan garantera att ryttarna i eliten inte skulle ha problem att rida ut på en genomsnittlig privathäst som rids ut ett par gånger i veckan. Jag är inte säker på att det omvända gäller...

Man brukar ju säga att vansinne och geni ligger nära och för en del av de bästa hästarna tror jag verkligen att det ligger något i det. Det är verkligen inte hästar som vem som helst sätter sig på. Den mest fantastiska häst jag någonsin suttit på (som gått stora klasser framgångsrikt) hade nog haft ihjäl mig inom två veckor om ägarna hade beslutat sig för att skänka den till mig (inte så troligt ) och jag skulle ta hand om den själv.

 

[fio]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Kandarets historia är rätt lång och om du är intresserad så Har Bent Branderup skrivit den i sin bok "Rida på kandar" tror jag den heter. Det är iaf hans andra bok.
Nej, jag vet inte exakt varför man inte får tävla på bara tränsbett. Problemet med att rida de högre klasserna på enbart tränsbett är ju att du inte kan reglera ramen utan att samtidigt reglera ställning/böjning eftersom ett tygeltag för ställning/böjning sitter i samma ring som du isf ska reglera ramen med.
Känns som tränsbett skulle vara ett krångligt bett att på ett riktigt sätt rida de klasserna, däremot skulle en skicklig ryttare rida dom väldigt tjusigt på blank stång, vet inte om det är tillåtet?

Nej det får man inte, blank stång skall ridas med enhandsfattning och det får du inte göra när du tävlar , mer än i vissa sekvenser i det fria programmet.

 

[SiZo]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

För att ett bett måste man inte ha för att det ska räknas som ett huvudlag.

Remtyget är själva huvudlaget, och remtyget ska bestå av vissa delar för att få räknas till huvudlag.

Förklara gärna hur du tolkar det så slipper diskussionen bli ensidig.

 

[Agony]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Man fick visst inte bara skicka en bugning, å det va ju allt jag ville säga om inlägget

 

[waldorff]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Skriver under på en hel del av det du skriver.
Mycket är logiskt, men jag hävdar fortfarande att även fast hästen har mycket energi så ska den gå att lasta, leda, ridas ut på osv.
Annars är det dålig hantering!

Kom ihåg att jag har inga sådana tävlingsambitoner, men kan ändå ha tankar och ideer!
Tror det är ganska vanligt att man måste "vara någon" för att ha rätt öppna munnen i många sällskap, så är det verkligen inte.
Ericsson (tefefoni) har till stor del utvecklats från effektiviseringsideer av anställda

Jag tror på det fria valet hos alla ryttare FÖR alla hästar.
Ett bett passar inte alla, jag tror att regeln kommer ändras,
som med mycket annat inom ridsporten.

 

[Agony]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

*kl*

jag stal en länk från westernforumet, på dressyrridning bettlöst, dock med en repgrimma.
Jag tycker det blir väldigt orytmiskt och hela tiden kontaktmissar mellan ryttare och häst. Det går för fort, hästen ser jädrigt spänd ut osv...
Jämför jag det med en häst som går på kandar så är det stooor skillnad!
Kanske flöt lite utanför ämnet, men filmen förklarar min syn på varför det blir skillnad med en betsling som kandar...

http://www.youtube.com/watch?v=wPUNsC5RNmA&feature=related

 

[waldorff]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Mm nu talar du om repgrimma, som iaf JAG inte diskuterar.
Och hästen var duktig, men det var inga superbra gångarter, det kändes lite struttigt.
Däremot så blir jag glad när jag ser dom, hästen var så ambitiös och koncentrerad, mjuk och följsam. Kul!

 

[Agony]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Nä jag vet, det var därför jag skrev både knapplån och att det var på just repgrimma.
jag tyckte inte det såg roligt ut... Men det är jag det

 

[fio]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Nä jag vet, det var därför jag skrev både knapplån och att det var på just repgrimma.
jag tyckte inte det såg roligt ut... Men det är jag det

Ja det är högst intressant vem som tycker det där ser bra ut.. jag ser bara en spänd, okoncentrerad häst som inte är ett dugg lösgjord och som aldrig går med eftergift över nacken och påsåvis slappnar av i hela överlinjen. Man får aldrig den eftergiften i nacken bettlöst som man får med bett helt enkelt.

Denna hästen rids ju normalt med bett och videon kom till för att visa att en vanlig dressyrhäst INTE rids med styrka som många tror (bara för att man har kandar)

 

[Lobelia]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Men betsel (och det ordet används i definitionen som vi talar om) förutsätter någon form av bett, åtminstone i min värld. Då är grimma uteslutet även med en vid definition på bett. Möjligen kan man tänka sig repgrimma men det är mycket tveksamt.

 

[fio]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Ur svenska akademins ordbok


BETSEL bet⁴sel (be'tsel (med) sl(utet) e WESTE; bä'ttsäl ALMQVIST), n.; best. -slet; pl. ==, best. -slen, sällan -seln (GOSSELMAN S. Amer. 1: 257 (1842), LUNDGREN Mål. ant. 1: 195 (1849, 1874)) ((†) -zelen Upp. 14: 20 (NT 1526)). (beetzl Var. rer. 36 (1538), Bidr. t. Åbo hist. I. 13: 110 (1638: beetzlastenger). betsl (betzl) Jak. 3: 2 (NT 1526), Ordspr. 26: 3 (Bib. 1541), Fosz 354 (1621), RUDEEN Vitt. 293 (1693) m. fl. betsel (betzell) Visb. 1: 60 (c. 1570), BRAHE Oec. 125 (1581) osv. bezel Upp. 14: 20 (NT 1526: bezelen, pl. best.). beesl O. PETRI Men. fall 184 (1526). besl O. PETRI Men. fall 185 (1526), Job 30: 11 (1541), Visb. 1: 130 (c. 1620). bessel Vg. fornm. tidskr. II. 2– 3: 96 (1582), Sv. ords. c 2 b (1604), Lex.Linc. 1640; under g a d d e m i j l) m. fl.)
[fsv. bezl, besl, motsv. fd. bedsel, d. bidsel, isl. beizl, beisl. Ordet är en afl. (med annat afljudsstadium) af stammen i BITA o. betyder urspr., liksom det besläktade BETEL, sbst.², den del af betslet som hvilar i hästens mun. Med afs. på växlingen mellan ts (z) o. s jfr
TAMM, äfvensom KLUGE Nom. stammbild. 50 (1899)]
[BETSEL 1]
1)
[jfr motsv. anv. i fsv., dan. o. isl.]
benämning på den af hufvudlag o. bett bestående komplex af remtyg o. metalldelar hvarmed en häst l. dyl. rid- l. dragdjur medelst tyglar l. tömmar styres l. behärskas; i fråga om ridbetsel ofta äfv. omfattande tyglarna; jfr BETEL sbst.² ². Hålla hästen i betslet. Leda hästen vid l. i betslet. Taga af betslet. Den där hästen har den ovanan att stryka af sig betslet. Civilt betsel, motsatt MILITÄR-BETSEL. Upp. 14: 20 (NT 1526). Ordspr. 26: 3 (Bib. 1541). Betzel med puklorna mång bepryd samt blänckjande stiärna. STIERNHIELM Bröl. 98 (c. 1650). Effter Hussaren sigh hade förwiklat vthi Kongl. Mtz. Betzel, hafwer Hans Kongl. Mtt .. honom .. nedskutet. N. Av. 28 aug. 1656, nr 1 s. 2. Dana Konungen Sven Tiuguskägg hölt i hans (dvs. den svenske konungen Emunds) betzel, och Noriges Konung i desz stegbögla, när han til häst stiga skulle. PERINGSKIÖLD Mon. upl. 32 (1710; jfr VgL KonB). Hufvudlaget, tygeln och bettet af betzlet. SERENIUS 1734; under b r i d l e). Betslet bör vara alfvarsamt; men dock så lindrigt, at det ej fördärfvar munnen. DALIN Vitt. II. 6: 116 (1740). Betsel af Linne, Läder eller Ylle, beslaget, .. obeslaget. Publ. handl. 11: 44 (1777). Hästen har strukit belslet af sig. MÖLLER (1790). Vid sidan (af ekipagen) sprungo stallknektar ledande kreaturen vid betseln. LUNDGREN Mål. ant. 1: 195 (1849, 1874) Finnes nosrem på betslet, fastspännes först denna och sedan käkremmen. WRANGEL Handb. f. hästv. 279 (1885). jfr BRONS-, HÄST-, JÄRN-, KÖR-, MILITÄR-, RID-, RYSS-, SNÄCK-, STÅNG-, TRÄNS-BETSEL m. fl. – särsk.
[BETSEL 1.a]
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Styr häst medh bessel, och kona (dvs. hustru) medh käpp. Sv. ords. c 2 b (1604); jfr GRUBB 770 (1665)
[jfr: Styr hæst m(ædh) belz
(dvs. bezl) ok kono m(ædh) kæp. Medeltidsordspr. 1: 184] . Betzel och Tömm håller Hästen i styre. GRUBB 44 (1665); jfr Sv. ordspråksb. 7 (1865)
[jfr t. zaum und zügel halten das pferd im rechten gange]
. Gyllende Betzel bättrar intet Hästen. GRUBB 284 (1665); jfr Sv. ordpråksb. 40 (1865)
[jfr t. ein güldener zaum macht das pferd nicht besser, fr. mors doré ne rend pas le cheval meilleur o. motsv. uttr. i andra spr.]
. Ordh behöfwa Betzel. GRUBB 650 (1665); jfr: Ord tarva betsel. RIBBING Läseb. 1: 185 (1907); jfr b. , e β). Medh grima och beesl kryst theres kinboghar som ecke vilia nalkas tich. O. PETRI Men. fall 184 (1526); jfr Psalt. 32: 9 (se under c α). O at iagh kunde hålla mina tanckar medh betzl, och tuchta mitt hierta medh Gudz ord. Syr. 23: 2 (Bib. 1541). (Ett godt samvete är) ett Betzell för wår Synd, wår Hiärtas ProfweDegel. WARNMARK Epigr. D 3 a (1688). Det är illa nog .. at et fritt Folk skal behöfva betsel. DALIN Arg. 2: 43 (1734, 1754) Detta folk (dvs. atenarna), som .. var så hårdmynt för allt betsel. PALMBLAD Fornk. 2: 43 (1844). Ja, vild det är hon (dvs. Kasandra), .. hon som .. / .. ej förstår att lida betslets tvång .., / förr'n hon sin ifver låtit skumma ut i blod. RISBERG Aischylos Agam. 35 (1890). – i numera obr. uttr. Hoo ther icke syndar vthi itt oord han är en fulkomen man, och kan hålla heela lekamenen vnder betzl. Jak. 3: 2 (NT 1526; öfv. 1907: tygla, LUTHER: vnd kan auch den gantzen leyb ym zaum hallten). Sedan hans (dvs. kejsar Valens') Brodher war dödh, begynte han, lijka såsom han hade aldeles bitit sönder Betzlet medh Tänderna, öfwa emot the Christne .. itt diefwulskt Tyrannij. SCHRODERUS Osiander 1: 459 (1635). Hvad ville man företaga, så länge handelen aldeles lågo under do Lybskes betsel? CELSIUS G. I 309 (1746, 1792) Sådant borde de (dvs. de uppstudsiga soldaterna) betänka; och ej, like otamde Hästar, bryta sig i betzlet. DENS. E. XIV 187 (1774; anfördt ss. yttradt af E. XIV). jfr TRÄLDOMS-BETSEL.
[BETSEL 1.c]
c)
[jfr motsv. uttr. i fsv. o. dan.]
i uttr. lägga, äfv. sätta betsel (i munnen) på (en häst) o. d.
[BETSEL 1.c.α]
α) i eg. bem.: betsla. Läggia Betzel på. Lex.Linc. 1640; under f r æ n o). TRANÉR Anakr. 71 (1830, 1833). – (numera knappast br.) i uttr. lägga en häst betsel i munnen o. d. Sy, wij leggiom hestomen betzl j munnen, så ath the lydha oss. Jak. 3: 3 (NT 1526). Hestar och mular .. huilkom man moste leggia bett och betzl j munnen, om the icke til tigh wilia. Psalt. 32: 9 (Bib. 1541).
[BETSEL 1.c.β]
β)
[jfr fsv. lagde wppa tik sith betzl]
(numera föga br.) bildl.: lägga tygel l. band på, tygla. Han .. haffuer ödhmyukat migh, och lagdt itt besl j munnen vppå migh. Job 30: 11 (Bib. 1541). Juthen .. tillåter thet, att settia betzel i munnen på General-Staterna, att således kunne theres increment förhindra. RP 8: 85 (1640). Gustaf (I) måste vid detta tilfället lägga betsel på sit annars nog eldrika sinne. CELSIUS G. I 658 (1753, 1792) Puritanerna .. åstundade lägga sin disciplins hårda betsel i konungamaktens mun. GEIJER I. 1: 129 (1818). Lägg betsel på flickan, och håll tyglarna korta. TOPELIUS Fält. 4: 593 (1864). Nu skulle civilisationens betsel läggas på en sådan vild, tjufaktig skara. IDA BÄCKMAN i Idun 1908, s. 19 (i fråga om zigenarbarn som skulle intagas i uppfostringsanstalt). – (numera knappast br.) i uttr. lägga l. sätta ngn ett betsel i munnen. Hes. 38: 4 (Bib. 1541). Gudh lägger vndertijdhen igenom the Perser Turken itt Betzl i Munnen. SCHRODERUS Osiander III. 2: 237 (1635). BÆLTER Strid. o. segr. christen 29 (1743, 1748)
[BETSEL 1.d]
d)
[jfr d. tage bidslet mellem tænderne, äfvensom holl. het bit op de tanden nemen, eng. to take the bit between the teeth, fr. prendre le frein l. le mors aux dents]
i uttr. taga, förr äfv. få betslet med, förr äfv. vid tänderna.
[BETSEL 1.d.α]
α) i eg. bem. om häst l. dyl. djur: fatta (det eljest på lanerna hvilande) bettet med tänderna o. på så sätt göra sig okänslig för o. oberoende af ryttarens l. körsvennens tygelföring; (på detta sätt ohindrad) rusa åstad, skena. Man en drunknan må lijkna widh en foreman, huilkom hestanar haffua taghit beslet medh tenderna. P. ERICI Musæus 5: 255 a (1582). Yyre hästar .. (äro) offta .. mundstyffue (och) .. taga betzlet medh tänderna. PHRYGIUS Him. lif. 121 (1615). MÖLLER (1745; under f r e i n). LINDBLOM 1790; under f r e n u m). HOLMBERG 1795; under m o r s). LARSEN (1884).
[BETSEL 1.d.β]
β) (numera föga br.) bildl. (utan att bry sig om öfverordnades önskningar l. befallningar l. straff) följa sin egen vilja; taga ledningen l. makten l. styret; blifva motspänstig l. uppstudsig l. upprorisk; "morska upp sig". (Det) är till att befruchta, att the fremmande (värfvade soldaterna) tagha beslett medh tenderna, och något obeståndh sigh före. Oxenst. brefv. 5: 53 (1613). The Vproriske, som een gång hade tagit Betzlet widh Tänderne, stodo intet längre at behållas widh Twär. WIDEKINDI Krigsh. 118 (1671). (Den själfrådige komministern) will wara såsom en Pastor öfwer Annexerna, som han i min Sal. Antecessoris (dvs. företrädares) tijdh fick betzlet med Tänderna. Växiö domk. akt. 1709, nr 183. Til min grämelse har jag altid trodt honom (dvs. "skvalleranden") vara en Mes, emedan han altid .. slitit sina skor endast i små-städerne och på landet; men nu har han så hurtigt begynt taga betslet med tänderne och i sielfva Stockholm upföra sig .. förnämt bland hederligit folk. DALIN Arg. 2: 51 (1734, 1754) (Undersåtarna) skulle kunna taga betslet med tändren och göra någon uppresning. Skandinavien 1812, s. 99.
[BETSEL 1.e]
e)
[jfr holl. op zijn breidel bijten, t. in den zaum beissen, eng. to bite upon the bridle, fr. ronger l. mordre l. manger son frein, lat. frena mordere]
i uttr. tugga på betslet l. tugga betslet.
[BETSEL 1.e.α]
α) i eg. bem. om häst l. dyl. djur: (vid påtvunget stillastående l. långsam gång af otålighet) tugga på bettet. SERENIUS (1741). EKBLAD Lib. mem. 1764; under f r e n d o). BJÖRKEGREN (1784; under m o r s). Fålen med dånande hof spotsk tuggar det fraggiga betslet. ADLERBETH Æn. 84 (1804, 1811). SCHULTHESS Tigerhielm Sv.-fr. ordb. 36 (1880).
[BETSEL 1.e.β]
β) (†) bildl. α') ej förmå bryta pålagdt tvång. Parti, tvedrägt och afund .. nödgas (under en vis regering), i tysta och bofälliga kojor, tugga på det betslet, med hvilket on klarsynt Öfverhet dem fängslat. TESSIN Bref 2: 252 (1754). β') β') i uttr. stå och tugga betslet, komma af sig (under ett tal), stå och hacka, vara i nöd o. trångmål. Stå och tugga betslet, in der Rede stecken, in Noth oder Ängsten stecken. LIND (1749).
[BETSEL 2]
2)
[jfr motsv. anv. af eng. bridle, fr. bride]
(i fackspr.) i utvidgad anv., om af kätting l. dyl. gjord snara hvarmed en (tung) sak lyftes; jfr BETSLA 2 samt BETSEL-KÄTTING. Betslet var illa lagdt, så att stenen gled ur.

 

[fio]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

[BETSEL 3]
3)
[efter lat. frenum l. frenulum linguæ o. mentulæ l. præputii; jfr fr. le frein de la langue o. du prépuce, äfvensom eng. bridle i motsv. anv.]
(†) med. (eg. til] bakahållande) band, ligament, i sht om tungbandet o. förhudsbandet. Menniskian har man (dvs. blott) twänne betzel på hela sin kropp, thet ena på Tungan, thet andra på thet hemliga tyget. LINDER Frans. 45 (1713).
[BETSEL 4]
4)
[efter eng. bridle i motsv. anv.]
landtbr. å plog l. harf l. dyl. redskap: ring l. (oftast ställbar) bygel hvari anspänningen fästes. Vid dess (dvs. plogåsens) ända är anbragdt en inrättning .., hvari dragkraften fästas ... Detta betsel (såsom det kallas vid Degeberg) vänder sig kring en sprint, som insättes genom plogåsen. LUNDEQUIST Landtbr. 99 (1840). Tiltans bredd och djup kunna (på en svängplog) blott delvis regleras genom olika inställning af betslet. JUHLIN-DANNFELT 308 (1886). I (plog-)åsens främre ände sitter betslet, vid hvilket anspänningen är anbragt. 2 Uppf. b. 4: 48 (1899).
Ssgr (i allm. till 1):
A
– BETSEL-BESLAG ³⁰~⁰². 35 satser betselbeslag. Tidn. f. lev. 1907, nr 4, s. 2.
– BETSEL-BULLE. ( betzle- GRUBB). (†) färdsup, färdknäpp. Betzlebullan är Wänedryck. GRUBB 44 (1665); jfr MÖLLER Jordbr. 99 (1881).
– BETSEL-DON ~², pl. jfr -TYG. särsk. i bild. Icke kan Apollos ystra fåle fördraga sådana remtyg och betseldon, som den sadelbrutna kampen, hvilken släpar kärran efter sig? RYDQVIST i SAH 12: 417 (1827). (Floras fåles) betseldon och sadeltyg / guldinlagda stråla. BÅÅTH Vagant. 92 (1906).
– (4) BETSEL-FÄSTE ~²⁰. Betselfäste vid plogåsar och dylikt. PT 1907, nr 91 A, s. 1.
– BETSEL-KEDJA ~²⁰. Fornv. 1906, s. 276.
[BETSEL-KEDJA.ssg 1]
1)
[jfr fr. chaînette d'une bride]
(i sht förr) kedja förbindande underskänklarna på ett stångbetts sidstänger. WESTE (1807). ALMQVIST (1844). DALIN (1850). KINDBLAD (1867).
[BETSEL-KEDJA.ssg 2]
2) kindkedja. särsk. i bild. Romas stat som aldrig hejdar farten, / Men spränger tiotusen betselkedjor / Med länkar starkare än nånsin ni / Kan lägga på den. HAGBERG Shaksp. 1: 102 (1847).
– BETSEL-KNAPP ~². (till prydnad) på betsel anbragt knapp. När jag .. lagade till kinnkädjan på betslet, knuffade hästen till mig med hufvudet, då betselknappen sårade armen något litet. PILGREN Fig. bröll. 45 (1785). M. BRUZELIUS i Iduna 7: 194, 195 (1817).
– (2) BETSEL-KÄTTING ~²⁰. Tekn. tidskr. 1878, s. 107. I storänden (af häftyget) är anbragt en krok, hvarpå häktas den omkring den sten, som man vill lyfta, tillsnarade betselkettingen. Därs. 1881, s. 107.
– (jfr BETSLA 1) BETSEL-LÄRA ~²⁰. lära om en hästs l. ett dyl. djurs ändamålsenliga betsling. WRANGEL Handb. f. hästv. 252 (1885).
– BETSEL-LÖS ~². (föga br.) LIND 1749; under z a u m l o s). HEINRICH (1814). ÖHRLANDER o. LEFFLER (1852). i bild: tygellös. Hvart vil den kåta kalf, den hingsten betsellösa, / Som all sin själs begär i brunstigt väder drar? HJORTZBERG Ytt. dom. 37 (c. 1740, 1756).
– BETSEL-MAKARE ~²⁰⁰. (förr) . Betzel- Steegböyel- och Sporemakare. RISINGH Kiöph. 95 (1669). WESTE (1807) . DALIN 1850.
– BETSEL-MAKAR-ARBETE ~¹⁰~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰. WESTE (1807). ALMQVIST (1844).
– BETSEL-REM ~². till betsel hörande rem. NORDFORSS (1805). SUNDÉN (1885). LUNDELL (1893) . SAOL (1900).
särsk.
[BETSEL-REM.ssg 2.a]
a) (numera knappast br.) hufvudlag. WESTE 1807. C. G. GRAHL hos DYBECK Runa 1842, 2: 29. ALMQVIST 1844; betecknadt ss. föga br.). DALIN 1850.
[BETSEL-REM.ssg 2.b]
b) (numera knappast br.) lång vid betslet fäst rem l. lina, longe. NORDFORSS (1805). WESTE (1807) . ALMQVIST (1844). DALIN (1850) .
– BETSEL-RING ~². ring på betsel. Fornv. 1906, s. 276. särsk. (föga br.) vid sidostycke på hufvudlag å betsel fäst ring hvarigenom stuptygel (l. spanntygel) löper. WESTE (1807). ALMQVIST (1844). DALIN (1850).
– BETSEL-RÄDD ~². Betselrädda hästar. HAGBERG Shaksp. 12: 82 (1851).
– BETSEL-STÅL ~². (tillfällig bildning). Skummet stänker om betselstålen. FRÖDING Stänk 47 (1896).
– BETSEL-STÅNG ~². ( beetzla- Bidr. t. Åbo hist. I. 13: 110 (1638). betzle- LINNÉ Öl. 135 (1745)) (mindre br.) eg.: sidstång på (stång)betsel; vanl. i pl., särsk. i uttr. (ett osv.) par betselstänger, om (stång)bett, sidstänger o. kindkedja. Besselstenger, Sporar (osv.). Sthms stadsord. 1: 39 (1635). Betzelstänger .. 1 Par. STIERNMAN Com. 3: 633 (1667). Jag har sagt, at munstyckets värkan på laderna och kindkedjans på nedersta läppen, kommer af betselstängerna. UNGERN-STERNBERG Bourgelat Newc. 20 (1752). Af hans (dvs. Rimfaxes) betselstång / droppar skum, när det till morgon stundar, / deraf kommer dagg i dal och lundar. TEGNÉR 3: 87 (1817). Den maschin, som verkar likt häfstång, och är bestämd att läggas i hästens mun och honom regera, kallas betselstång eller -stänger. EHRENGRANAT Ridsk. II. 1: 16 (1836). STRANDBERG 1: 160 (c. 1858).
– BETSEL-TYG ~². betsel (med tillbehör); jfr -DON. Turkiske Keysaren (hade) 25 st. Hästar med . . Turckiske Seeloch Betzeltyg til osz sändt. Rel. ö. det som sedan C. XII:s ank. t. Bender är passerat 1710, s. A 9 b. Se, hur hans bruna hingst vill betseltygen tugga! BELLMAN 2: 143 (1783). Ben af dessa djur (dvs. hästar) förekomma, jemte betseltyg af brons i grafvar med värjor och andra vapen af brons. NILSSON Fauna 1: 469 (1847). Hästarne (i forntida västasiatiskt rytteri) hade sadeltäcken, men saknade stundom betseltyg, såsom hos Numidierne. WRANGEL Krigsh. 1: 24 (1866). För Kungl. Lifregementets husarers förvaltnings räkning skola upphandlas .. 56 st. betseltyg med tillbehör (tränsbett, med hufvudlag och tyglar, grimma m. m.). Tidn. f. lev. 1906, nr 31 s. 1. särsk. inskränktare: till betsel hörande remtyg. ALMQVIST (1844).
– BETSEL-TYGEL ~²⁰. ( betzla- Växiö domk. akt. 1686, nr 244. betzle- PETREIUS Beskr. 6: 36 (1615)) (mindre br.) tygel. Storfursten (måste) ledha en häst heller een åsna, som Patriarchen rijdher vppå, och hålla henne vthi Betzletygelen. PETREIUS Beskr. 6: 36 (1615). (Manskapet hade) sina hestar med sig efter swimmandes i betzeltygelen. R. PETRE i Karol. krig. dagb. 1: 142 (1708). SAHLSTEDT (1773). DALIN (1850) .
– BETSEL-ÄLSKANDE ~²⁰⁰, p. adj. (tillfällig poet. bildning) Under vagnen dref jag betselälskande / Hingstfålar. V. F. PALMBLAD i Phosph. 1811, s. 221.
B
(†):
– BETSLA-MIL. bett. Han hade andtwardat Måns i Östenstorp it betzlamijll. Växiö rådstur. prot. 1608, s. 168.
– BETSLA-STÅNG,
– BETSLA-TYGEL, se A.
C
(†):
– BETSLE-BULLE,
– BETSLE-STÅNG,
– BETSLE-TYGEL, se A.

 

[Fiador]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

För att lyckas på dressyrbanan behövs en känslig häst som reagerar på små hjälper och som har energi att piaffera energiskt även i slutet av programmet. Att ha koll på en sådan häst kräver lite mer än att ha koll på den genomsnittliga skogsmullehästen. Jag kan garantera att ryttarna i eliten inte skulle ha problem att rida ut på en genomsnittlig privathäst som rids ut ett par gånger i veckan. Jag är inte säker på att det omvända gäller....

Fast jag tycker det blir väldigt motsägeslefullt när du säger att känsliga hästar som reagerar på små hjälper samtidigt kräver mer koll (kontroll) pga "energin". Vad innebär det? Att känsliga hästar som reagerar på små hjälper behöver skarpa bett för att man inte ska tappa kontrollen?

*kl*

Antingen är det finlir eller så är det inte det...behöver man ett skarpt bett för kontrollen...då är det inte finlir längre...utan handlar om "kraftöverföring" och ingenting annat...

 

[LIA]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Nu är du verkligen ute och cyklar. Varken du eller jag som hobbyryttare har den blekaste aning om vilket finlir vi pratar om då det handlar om dressyr av den högre skolan. Vilka är det som främst använder sidepull?

Vad vet du om vad jag vet beträffande "finlir"? Förklara gärna ditt inlägg, för jag förstår inte vart du vill komma.

LIA

 

[LIA]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Det är väl ingen som anser det är fel att ifrågasätta reglerna, jag föreslog tom det så att fråga mig om det är väl inte så meningsfullt. Regler ändras förresten då och då så det är inget konstigt. Vanligen är det dock de aktiva som jobbar för/emot förändringar. Det anses nog som konstigt om en fotbollsspelar ifrågasätter storleken på korgarna i Basket.

Det är vanligt att förslag och synpunkter kommer från andra än dom aktiva. Media t ex. Inget konstigt, m a o.
Menar du alltså att man inte får diskutera och ha åsikter om regelkraven betr utrustning med mindre man tillhör den yttersta eliten? Eller kanske inte ens dom? Prinsar, prinsessor och vissa adelssläkten bestämmer!? Du, det är år 2011 nu!

Det du anser är grundfrågan är också direkt konstig " ... varför det inte betraktas som "högre prestation" ju mindre prylar man har på och i hästen, och ändå klarar övningarna med bravur. "
På vad sätt konstigt?

Om det betraktas som högre prestation eller inte att ha mindre prylar på hästen är direkt likgiltigt för dressyren, man bedömer prestationen och inte utrustningen (som ju dessutom är likvärdig för alla ekipage). Det är fritt fram att ordna tävlingar med vilken bedömning du än önskar (som inte bryter mot djurskyddslagen) om du nu inte gillar hur dressyrreglementet lyder. jag lovar jag ska komma om du får ihop ett grand prix startfällt på en 5-10 man där alla rider i grimma/halsring eller mindre.

Det borde inte vara likgiltigt, eftersom samspelet häst/ryttare är en viktig faktor. Eller, borde vara det. Mycket viktigare än ryttarens klädsel t ex. Och är det inte just en bättre prestation om man uppnår samma kvalité på ett program med mindre grejer på hästen?

Du halkar hela tiden utanför sakfrågan, vilket gör det svårt att diskutera. Du verkar tycka att ju mer remmar och grejer i och på hästen, ju bättre. För annars skulle du väl inte argumentera som du gör?

 

[LIA]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

ps! Varför rider man i frack och hög hatt? Är det korkat att byta till väst och hjälm?



Och det är ungefär samma fundering jag har till nh-folk som i 99 procent av fallen varken har rejäla skor eller hjälm och väst vid hantering av sina hästar på öppna träningar, clinics och liknande - "det behövs inte, min häst är så väluppfostrad".
njae, i tråden talar vi om tävlingsregler som tvingar ryttaren till en utrustning som (i det här fallet) av många ses som farlig och som hindrar att man använder en som ses som säkrare.
Jag har svårt att jämställa detta med att man har "uppfostrat" sin häst så den är säker och man därmed kan välja bort viss utrustning.

jag är av den åsikten, att hemma kan man få använda den utrustning man ska ha, men på tävlingar och öppna träningar med publik, då ska man föregå med gott exempel och skydda sig i den mån det går, samt enligt tävlingsreglemente om sådant finns.
men hur kommer frack och hög hatt in i det resonemanget??

men det är min åsikt och den behöver absolut inte överensstämma med din.

.
Lia

 

[Lobelia]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Det är vanligt att förslag och synpunkter kommer från andra än dom aktiva. Media t ex. Inget konstigt, m a o.
Menar du alltså att man inte får diskutera och ha åsikter om regelkraven betr utrustning med mindre man tillhör den yttersta eliten? Eller kanske inte ens dom? Prinsar, prinsessor och vissa adelssläkten bestämmer!? Du, det är år 2011 nu!

Läs det du citerar igen så har du svaret jag skrev ju "Det är väl ingen som anser det är fel att ifrågasätta reglerna, jag föreslog tom det så att fråga mig om det är väl inte så meningsfullt. Regler ändras förresten då och då så det är inget konstigt. Vanligen är det dock de aktiva som jobbar för/emot förändringar."

Hur kan du då få det till att inte ens yttersta eliten borde få ifrågasätta? Hur läser du egentligen?

Jag skrev dock också "Det anses nog som konstigt om en fotbollsspelar ifrågasätter storleken på korgarna i Basket. " Jag kanske ska förtydliga då du verkar tolka allt jag skriver på det mest märkliga vis. Här menar jag att man bör vara lite insatt och intresserad av sporten/grenen man ifrågasätter annars blir det mest löjligt.

Jag skrev:

Det du anser är grundfrågan är också direkt konstig " ... varför det inte betraktas som "högre prestation" ju mindre prylar man har på och i hästen, och ändå klarar övningarna med bravur. "

Där fetstilen är ett citat från dig och du undrar varför med motiveringen nedan

Det borde inte vara likgiltigt, eftersom samspelet häst/ryttare är en viktig faktor. Eller, borde vara det. Mycket viktigare än ryttarens klädsel t ex. Och är det inte just en bättre prestation om man uppnår samma kvalité på ett program med mindre grejer på hästen?

Du halkar hela tiden utanför sakfrågan, vilket gör det svårt att diskutera. Du verkar tycka att ju mer remmar och grejer i och på hästen, ju bättre. För annars skulle du väl inte argumentera som du gör?

Och då undrar jag varför du helt ignorerar min förklaring och tillskriver mig åsikter jag aldrig givit uttryck för. Letar du efter saker att angripa? Var i hela fridens namn, förutom din egen fantasi och önskan om att hitta svagheter, hittar du att jag skulle förespråka mer remmar och grejer i och på hästen?

Jag svarar ju dessutom på ditt varför i inlägget som du citerar men jag ska förtydliga. Dressyrsporten är helt enkelt inte en tävling i att använda så lite utrustning som möjligt utan man har en standardiserad utrustning. Då är det irrelevant om det är en högre prestation eller ej att rida ex.v Grand Prix barbacka och med halsring då det överhuvudtaget inte bedöms. Det är som att konstatera att det vore en större bedrift av backhopparna att hoppa lika långt med miniskidor eller längdåkningsskidor. Givetvis är det det, men det är ju inte längdhopp med miniskidor man utför.

PS. Det är en ännu större bedrift att stå på ett ben på en ardenner och vissla "Kan du vissla Johanna?" medan hästen utför ett Grand Prix program med samma kvalitet som exv Briar gjorde. Det är dock fortfarande inte det man tävlar i på en dressyrtävling så ur dressyrsportens synvinkel är detta också irrelevant.

 

[cannelia]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Vad vet du om vad jag vet beträffande "finlir"? Förklara gärna ditt inlägg, för jag förstår inte vart du vill komma.

LIA

Din inlägg tyder på att du inte är i närheten av de högre skolorna ( det är inte jag heller). Har däremot ridit på både kandar och sidepull skillnaden är milsvid.

 

[waldorff]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Men herregud! Varför detta behov av att säga att man inget kan? Bara för att man inte rider i landslaget betyder det inte att man inte har bra tankar! Tvärtom, man är open minded och ser saker på ett sätt som inte aktiva gör.
Ge upp det där är du och ni snälla. Mynt har FLER än 2 sidor och ingen vet den andras bakgrund!

 

[waldorff]

Sv: Utrustning - sidospår till Ledarskapstråden

Lobelia: du skriver jättebra, sätter fingret på det jag inte kunnat!