Utbruten: Den tragiska dödsskjutningen

[Lobelia]

Ta den svagare partens perspektiv. Det betyder inte att den parten nödvändigtvis har rätt, det betyder inte ens att frågan behöver handla om att ha rätt/fel.

Men som solidariska och humana personer, verkar det rimligt att ta den svagares perspektiv, snarare än det perspektiv där vi bär vapen och får använda dem mot människor.

Det måste väl ändå vara bättre att kunna se det från flera perspektiv och inte bara ett?

Du har skrivit som det handlar om rätt och fel hela tiden och därmed har jag tolkat det på det viset.

 

[Lingon]

Vad som avses i det specifika individuella fallet vet jag inte.
Men man kan åtminstone med stor säkerhet konstatera att konsekvenstänkande saknas.

Typ - svårt att tänka att "om A, så B, alltså är det klokt att göra/låta bli A beroende på om B är önskvärt eller inte"
och svårt att se flera led framåt, kan inte egentligen planera aktiviteter.

I detta specifika fallet saknades ju också ett utvecklat språk, åtminstone expressivt. Hur mycket individen förstod av språk kan ju vara svårare att avgöra.

Den här individen hade alltså en skapligt fungerande kropp, men ett uttalat förståndshandikapp med nedsatt förmåga att planera och se konsekvenser, och en språklig oförmåga att följa instruktioner - eller möjligen en språklig förmåga att förstå en enkel instruktion men en kognitiv oförmåga att förstå konsekvensen av att inte följa instruktionen (jag väljer att tveka kring den impressiva språkförmågan; man har beskrivit att det enda ord han kunde säga var "mamma" men jag har inte sett något uttalande gällande hans förmodade eller säkra språkförståelse, det skiljer ju ibland mellan att uttrycka och förstå vilket många av oss är medvetna om när det gäller vår förmåga inom främmande språk).

Tack! Nu förstår jag bättre!

 

[monster1]

Jag tycker att det är synd att man inte får göra det när det gäller personens säkerhet och när det gäller personer som inte är tillräckligt kapabla mentalt. Speciellt en person som är på en 3-årings nivå.

Vad innebär det egentligen att vara på en 3-åringsnivå?

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/...as/Sma-barn-1-5-ar/Barnets-utveckling-3-4-ar/ Att hen är på den här kognitiva nivån

 

[Lobelia]

Det är snarare ganska typiskt vad som kan ske i små grupper, även om det inte alltid är så.

Jag ser samma beteende i stora organisationer, det är ganska vanligt, det låter för mig som att gruppen inte fungerar och att de inte vet/vill hantera det. Ibland har jag sett det på individnivå också.

 

[WhoIsItAgain]

Jag tycker det är självklart att de gjorde fel eftersom en oskyldig person dog på grund av skador de åsamkade honom. Han dog. I onödan. Man borde kunna hantera sånt här utan att folk dör. Särskilt klockan 04, det var inte nån fara för allmänheten, troligen folktomt-ish och de var tre beväpnade poliser. Varför skickar man inte med en förhandlare eller kommunikatör? Man borde haft tid att hinna upptäcka att det Inte var den man som hotade exet vilket man var rädd för. Sannolikheten för två despoter med vapen på den gatan på Kungsholmen kl 04 torde vara försvinnande liten.

I en drömvärld där det finns resurser hade man kunnat göra det. Hur många poliser tror du det finns i tjänst klockan 04?. Nu var detta Stockholm så det fanns hela 3 stycken (minst) att skicka. I andra delar av landet kan det finnas 3 poliser i tjänst i hela landskapet. Ett landskap som kan ha körtider på många timmar från gräns till gräns. Det sitter inga förhandlare och väntar på larm. De måste väckas, gå i tjänst (de jobbar inte och kan sådeles vara förhindrade så man får ringa runt, dessutom finns inte många förhandlare överhuvudtaget, de flesta har en annan tjänst och det som extra kompetens), de ska ta sig till stationen, sättas in i fallet och åka ut. Innan detta har skett kan det gå ett par timmar. Så länge väntar man inte när någon knallar runt med ett vapen.

 

[Sleepy]

Intressant i sammanhanget:

"Polisen har fått i uppdrag av regeringen att bli bättre på att bemöta personer som lider av psykisk ohälsa.

Uppdraget, som pågår fram till år 2020, ska utbilda alla yrkesgrupper inom polisen, alla från poliser i yttre tjänst till exempelvis receptionister, som också kommer i kontakt med personer som mår dåligt psykiskt.

– Vi ser att det finns behov av att utveckla och utöka kunskaper inom de här områdena och minska våldsanvändningen i de situationerna, säger Charlotta Pettersson, uppdragsledare för regeringsuppdraget hos Polisen.
Under sommaren har fler personer som lider av psykisk ohälsa hört av sig till polisen, säger Peter Nylind, chef för regionledningscentralen (RLC).
Kompetenshöjningen inom polisen kan till exempel förbättra polisens bedömningar.
– Man kan tolka en person som lider av vanföreställningar som en farlig person. Har man kunskap har man möjlighet att använda andra åtgärder än våld, säger Thomas Windahl, polis och ämnesansvarig för polisiär konflikthantering."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7015331

 

[Petruska]

Fast vad var det du menade, då?
Om du inte menar att du utgår från att den svagare parten har rätt?

Ska jag upprepa mig en gång till?

Okej. Som jag har skrivit flera gånger, så tycker jag att det är ganska underligt och rätt obehagligt att så pass många i tråden (och lite här och var i massmedia) utgår från sig själva i polisens roll, alltså polisens perspektiv och polisens upplevelse (så som den beskrivits i media hittills). Jag anser att man som grundregel bör ta den svaga partens perspektiv.

Det är en annan fråga än frågan om vem som har rätt eller fel.

 

[Petruska]

Och det skulle innebära att man alltid utgår från att myndighetspersonen har fel till motsatsen är bevisad?

Nej.

 

[Petruska]

Jo, fast jag håller med om att det gick fel.
Däremot håller jag inte med om att någon måste ha gjort fel för att det skulle bli fel.
I ett stort perspektiv.

Jag kan se massor av situationer där människor gör rätt, men det ändå blir fel.

Och där har ju @Petruska varit väldigt tydlig i att uttrycka att poliserna gjort fel.

Eftersom poliserna är de som har agerat här, så är det ju de som har gjort fel om det gick fel.

Om de är klandervärda, är en annan fråga. Man kan göra fel utan att vara klandervärd.

 

[Petruska]

Det måste väl ändå vara bättre att kunna se det från flera perspektiv och inte bara ett?

Du har skrivit som det handlar om rätt och fel hela tiden och därmed har jag tolkat det på det viset.

Nej. Jag har gjort upprepade försök att problematisera vilket perspektiv man intar, utan att ens snudda vid frågan om vem som gjort fel. Jag har också försökt peka på skillnaden mellan att göra fel och att vara klandervärd.

Att det går dig förbi, kan jag inte göra så mycket åt.

 

[Lobelia]

Eftersom poliserna är de som har agerat här, så är det ju de som har gjort fel om det gick fel.

Om de är klandervärda, är en annan fråga. Man kan göra fel utan att vara klandervärd.

Nej, för att det går fel behöver någon ha gjort fel.

 

[Lobelia]

Nej. Jag har gjort upprepade försök att problematisera vilket perspektiv man intar, utan att ens snudda vid frågan om vem som gjort fel. Jag har också försökt peka på skillnaden mellan att göra fel och att vara klandervärd.

Att det går dig förbi, kan jag inte göra så mycket åt.

Det finns inte ett inlägg du gjort där det inte lyser igenom att du klandrar polisen. Är din avsikt att vara objektiv så är det ganska misslyckat.

I mina ögon så är det en automatik i att säga att någon gör fel och denne är klandervärd. Och det tror jag är den gängse tolkningen. Den som gör fel är skyldig till att göra felet. Vi kommer inte längre om du håller fast vid en tolkning av svenska språket som du förmodligen är ganska ensam om. Den är den springande punkten då jag inte kan få rätt på vad du egentligen menar.

 

[Petruska]

Det finns inte ett inlägg du gjort där det inte lyser igenom att du klandrar polisen. Är din avsikt att vara objektiv så är det ganska misslyckat.

I mina ögon så är det en automatik i att säga att någon gör fel och denne är klandervärd. Och det tror jag är den gängse tolkningen. Den som gör fel är skyldig till att göra felet. Vi kommer inte längre om du håller fast vid en tolkning av svenska språket som du förmodligen är ganska ensam om. Den är den springande punkten då jag inte kan få rätt på vad du egentligen menar.

Självklart har jag ingen avsikt att vara objektiv! Det har väl ingen! Då blir det ju inga diskussioner överhuvudtaget.

Och jag menar att du behöver tänka lite mer på skillnaden mellan att göra fel och att vara klandervärd om du inte förstår den. Eller googla. Jag har dessutom förklarat en gång, minst, hur den här händelsen kan förstås på det sättet.

 

[Lobelia]

Självklart har jag ingen avsikt att vara objektiv! Det har väl ingen! Då blir det ju inga diskussioner överhuvudtaget.

Och jag menar att du behöver tänka lite mer på skillnaden mellan att göra fel och att vara klandervärd om du inte förstår den. Eller googla. Jag har dessutom förklarat en gång, minst, hur den här händelsen kan förstås på det sättet.

Jag tror faktiskt de flesta anser de är objektiva, så objektiva det går.

Och jag tror det är du som behöver tänka över skillnaden. "Fel" är förvisso substantiv och "klandervärd" adjektiv. I det här fallet så är klandervärd ett av de adjektiv man använder för att påtala vad någon är när de gjort fel. Det är den som gjort fel som man lägger skulden på alltså klandrar, klandervärd är beskrivning på den man klandrar.

 

[Petruska]

Jag tror faktiskt de flesta anser de är objektiva, så objektiva det går.

Och jag tror det är du som behöver tänka över skillnaden. "Fel" är förvisso substantiv och "klandervärd" adjektiv. I det här fallet så är klandervärd ett av de adjektiv man använder för att påtala vad någon är när de gjort fel. Det är den som gjort fel som man lägger skulden på alltså klandrar.

Snälla googla.

 

[Petruska]

Jag tror faktiskt de flesta anser de är objektiva, så objektiva det går.

Otur för dem, skulle jag säga.

 

[Thaliaste]

Som jag har skrivit flera gånger, så tycker jag att det är ganska underligt och rätt obehagligt att så pass många i tråden (och lite här och var i massmedia) utgår från sig själva i polisens roll, alltså polisens perspektiv och polisens upplevelse (så som den beskrivits i media hittills).

Men att tänka sig in i situationen, på ett eller annat sätt utifrån sig själv, gör man ju oavsett vems perspektiv man beskriver i skrift? Likväl som jag kan föreställa mig (mer eller mindre överensstämmande med verkligheten som ingen av oss känner till) hur poliserna missbedömde situationen så kan jag (lika korrekt eller inte) föreställa mig vad Eric tänkte och trodde. Det ena utesluter ju inte det andra. Jag tycker det vore mer obehagligt med en norm att vi alltid bara ska försöka förstå den ena parten, efter att vi bestämt oss för vilken som är den svagaste av dem (vilket i andra fall ofta inte är lika självklart som här).

Jag anser att man som grundregel bör ta den svaga partens perspektiv.

Vad menar du i så fall med att ta parti för någon part? På din kritik mot de som beskriver hur poliserna kan ha uppfattat situationen låter det som att du kritiserar det i sig självt, att man helst inte ska fundera över hur poliserna kunnat uppleva det utan enbart fokusera på Eric.

Jag tänker att man bör försöka förstå hela situationen från alla inblandades parter, om man nu ska börja tala i detta tidiga skede om vem som har gjort rätt och fel. Eller så låter man bli och väntar tills utredningen är klar, och nöjer sig så länge med att konstatera att det är en oerhört tragisk händelse där ett antal olyckliga omständigheter gjorde att en missbedömning fick en så hemsk konsekvens.

 

[Thaliaste]

Och jag menar att du behöver tänka lite mer på skillnaden mellan att göra fel och att vara klandervärd om du inte förstår den. Eller googla. Jag har dessutom förklarat en gång, minst, hur den här händelsen kan förstås på det sättet.

Jag tror det är du som behöver tänka över skillnaden. "Fel" är förvisso substantiv och "klandervärd" adjektiv. I det här fallet så är klandervärd ett av de adjektiv man använder för att påtala vad någon är när de gjort fel. Det är den som gjort fel som man lägger skulden på alltså klandrar.

Vid olycksutredningar undviker man ordet "fel" ("gjorde fel" etc) utan en definition av vad som åsyftas då man skiljer på misstag, missbedömning av situationen, medvetet och omedvetet osv. Då jag inte ser det rimligt att dra upp en massa teoretiska begrepp här föreslår jag kort och gott att vi alla försöker vara lite tydliga när vi använder ordet "fel" i sammanhanget att någon har gjort fel. Att stånga oss blodiga i att bevisa vems tolkning av ordet som är mest rätt är lönlöst när det faktiskt ryms ett antal varianter inom det lilla vardagliga ordet...

 

[Lobelia]

Vid olycksutredningar undviker man ordet "fel" ("gjorde fel" etc) utan en definition av vad som åsyftas då man skiljer på misstag, missbedömning av situationen, medvetet och omedvetet osv. Då jag inte ser det rimligt att dra upp en massa teoretiska begrepp här föreslår jag kort och gott att vi alla försöker vara lite tydliga när vi använder ordet "fel" i sammanhanget att någon har gjort fel. Att stånga oss blodiga i att bevisa vems tolkning av ordet som är mest rätt är lönlöst när det faktiskt ryms ett antal varianter inom det lilla vardagliga ordet...

Det är det jag hela tiden fört fram, att man inte ska utgå från att någon gjort fel, och definitivt inte innan man har utrett vad som hänt.

 

[Niyama]

Nej, för att det går fel behöver någon ha gjort fel.

Men det är väl helt självklart att det gick fel här? Men det betyder ju inte att polisen agerat fel (upprepar att jag inte har nån uppfattning om den saken). Kanske var det bara flera saker som tillsammans gjorde att det gick så fel.