Utbruten: Den tragiska dödsskjutningen

[monster1]

https://www.svt.se/nyheter/polisens-dodsskjutningar-okar
Här kan man ser kritik som framfördes redan för några år sedan samt statistik.

 

[monster1]

Men återigen är det milsvid skillnad på att jobba på boendet och känna de som bor där , finns ju handlingsplaner upprättade om hur man går tillväga när det uppstår situationer. Det går ju inte att jämföra med om du möter någon helt okänd person, det måste du väl förstå?

Ja det gör jag, men det kan ju ändå finnas något att lära sig. Det är ju så man gör när man utarbetar nya metoder, man tittar på någon annan som gör något och försöker ta med sig de delar som går att applicera på de situationer eller göromål som ingår ens eget arbete.

 

[MJLee]

Det som oroar mest är att det hittills varit 6 dödsskjutningar av polisen i år (i hela Sverige= vilket är 5 mer än det brukar vara. Klimatet i samhället är ett annat (varför hör inte till den här diskussionen öht) men det kan göra att polisen i allmänhet reagerar på skarplarm lite annorlunda än man gjort tidigare. Det är tråkigt att diskussionen har utvecklats till en slags 'vems fel är det' innan ens undersökningen slutförts utan vi sitter alla här och gissar och drar fram personliga erfarenheter och åsikter.

Det här är en tragedi inte bara för de som är personligt inblandade, Eric, hans familj, poliserna utan en fråga om polisväsendet som myndighet har ett regelverk som behöver förändras. Det bör också ses över om vapen som är förvillande lika riktiga ska säljas som leksaker till barn som leker att de skjuter varandra. Hade Eric (som ett exempel) viftat med en självlysande grön och lila plastpistol som de som finns att köpa på BR så hade antagligen reaktionen från polisen blivit en annan eftersom det varit så uppenbart att det var en leksak.

Om, om, om. Det finns så oändligt många om som skapade en tragedi. Idag tänker jag på Eric, hans föräldrar och vänner. På en liten pojke i en stor kropp. En liten pojke som med största sannolikhet inte förstod när polisen varnade verbalt och med skott utan trodde det var en lek.

Vad som förvånade mig mest är reaktionen efter skjutningen. Att polisen inte omedelbart gick fram till Eric utan att de väntade tills ambulansen kom när det, som det verkar, var klart att han var oskadliggjord. Där är något som jag tycker vi kan diskutera om det är en regel som bör ändras. Vi kommer aldrig få vet om Erics liv gått att rädda om polisen omedelbart, med sin medicinska kunskap, börjat arbeta för att rädda hans liv.

 

[MiaMia]

Sen tycker jag inte att det spelar någon roll om situationen kunde förhindrats men vi borde verkligen lära oss något av den, nu när den uppstått.

Men det är ingen som argumenterar emot att man kan lära sig saker, det kan man alltid.
Det är din linje att allt är möjligt att undvika att det inträffar, och orealistiska föreställningar om vad som är rimligt att kunna åstadkomma i vissa kritiska situationer respektive realistiska betingelser i olika scenareier som det argumenteras emot.

 

[monster1]

Ja och hur tycker du att man ska lösa det? Fakta nu och inte en massa undanglidanden om att lära av psykvården som ringer polisen i sådana här situationer.

Man behöver antagligen skapa sig mer tid för bedömning även i den skarpa situation man befinner sig i om möjligt och jag har redan beskrivit det tidigare i tråden och har ingen större lust att gå igenom det med dig eftersom du uppenbarligen inte är intresserad av att diskutera med mig då du redan börjat klampa dig ned för konflikttrappan genom att påstå att jag inte är ärlig i min diskussion utan kommer med undanglidningar. Varför tror du att jag vill diskutera vidare med dig när du beter dig så?

 

[fio]

Ja det gör jag, men det kan ju ändå finnas något att lära sig. Det är ju så man gör när man utarbetar nya metoder, man tittar på någon annan som gör något och försöker ta med sig de delar som går att applicera på de situationer eller göromål som ingår ens eget arbete.

Men vi hade ju ringt polisen om någon viftar med ett skjutvapen. Vi får inte göra något annat. Nu är det osannolikt men polisen skjuter ju mkt sällan mot hotfulla personer som är obeväpnade.

 

[sthu]

Man behöver antagligen skapa sig mer tid för bedömning även i den skarpa situation man befinner sig i om möjligt och jag har redan beskrivit det tidigare i tråden och har ingen större lust att gå igenom det med dig eftersom du uppenbarligen inte är intresserad av att diskutera med mig då du redan börjat klampa dig ned för konflikttrappan genom att påstå att jag inte är ärlig i min diskussion utan kommer med undanglidningar. Varför tror du att jag vill diskutera vidare med dig när du beter dig så?

Hur skapar man mer tid i en sån situation? Någon siktar på polisen, eller civila för den delen, med ett vapen och lägger inte ifrån sig det på uppmaning. Vad ska man göra?

 

[monster1]

Jag argumenterar också emot dina insinuationer om att alla sådana här saker går att lösa utan våld och att polisen skulle vara oerhört skjutglad och gilla att skada folk.

Det här har du läst in själv, jag har ingenstans hävdad något av det där och varför du tror dig veta att jag tycker eller tänker utöver det jag skriver här förstår jag inte.

 

[nullo-modo]

https://www.svt.se/nyheter/polisens-dodsskjutningar-okar
Här kan man ser kritik som framfördes redan för några år sedan samt statistik.

Då blir ju frågan varför, har utbildning blivit sämre, är det fler som blir poliser som är glada i vapen, har tungt kriminella ökat eller har det att göra med att fler bär illegala vapen eller något helt annat.

 

[monster1]

Hur skapar man mer tid i en sån situation? Någon siktar på polisen, eller civila för den delen, med ett vapen och lägger inte ifrån sig det på uppmaning. Vad ska man göra?

Jag har redan diskuterat det med minst sju andra användare du får gärna leta upp det i tråden om du verkligen är intresserad.

 

[Petruska]

Det svåra är ju att det inte är svart- vitt.
Om polisen tex vill skydda oskyldiga så är nog en prioritet att få bort en man med vad polisen tror är pistol från ett bostadsområde.

Jag har inte hävdat att det är svart eller vitt - vad det nu ens skulle betyda i sammanhanget.

Självklart vill polisen skydda oss. Men till vilket pris vill vi bli skyddade? När är priset så högt att skyddet är lika farligt som hotet? Jag vet inte.

 

[sthu]

Jag har redan diskuterat det med minst sju andra användare du får gärna leta upp det i tråden om du verkligen är intresserad.

Jag har läst hela tråden men inte hittat nåt svar på det. En person som det inte går att prata med, kanske narkotikapåverkad, hur gör man? Det går inte prata med personen, det går inte gå närmare för personen riktar ett vapen mot en.

(Jag pratar alltså inte om den specifika situationen med Eric utan generellt, en påhittad men fullt reell situation)

 

[monster1]

Då blir ju frågan varför, har utbildning blivit sämre, är det fler som blir poliser som är glada i vapen, har tungt kriminella ökat eller har det att göra med att fler bär illegala vapen eller något helt annat.

När jag läser om det så verkar en anledning vara att det är fler psykiskt sjuka ute i samhället och att man inte hinner genomföra de utbildningar som är tänkta. Det är det jag hittar som polisen själva anser kunna vara anledningar inte gängkriminalitet eller fler handeldvapen.
https://www.svt.se/nyheter/polisens-dodsskjutningar-okar" Vi gjorde en förstudie för ett tag sedan där vi kunde se vilken typ av situation som är vanligast och det är en person beväpnad med kniv, yxa eller svärd som ofta är påverkad av alkohol eller droger och som inte helt sällan också är allvarligt psykiskt störd. Vi ser att vissa av de här situationerna är svåra att lösa utan någon form av våldsanvändning eller till och med skjutvapen."
https://www.expressen.se/nyheter/sex-doda-av-polisskott-i-ar/
"– Vi har en större befolkning i landet, vi är fler poliser och gör fler ingripanden. Det går också att se en ökad psykisk ohälsa i samhället. Granskningar som vi har gjort visar att det är allvarligt psykiskt störda personer och personer som är påverkade av alkohol eller droger som är inblandade i många av de här skjutningarna."

 

[monster1]

Jag har läst hela tråden men inte hittat nåt svar på det. En person som det inte går att prata med, kanske narkotikapåverkad, hur gör man? Det går inte prata med personen, det går inte gå närmare för personen riktar ett vapen mot en.

(Jag pratar alltså inte om den specifika situationen med Eric utan generellt, en påhittad men fullt reell situation)

Det kan ju bero på hur man närmar sig situationen, man befinner sig ju oftast inte plötsligt stirrandes in i pistolöppningen. I det här fallet ringde man för att någon sett en person med ett pistolliknande föremål (det fanns inget hot utan en möjlighet" sedan kopplade polisen själva det till möjligheten att det fanns ett tidigare hot mot en kvinna på adressen. Det kanske fanns något i hur man närmade sig situationen, vad man trodde sig få se osv.

 

[Similitude]

Ngt jag tycker är märkligt är att enligt föräldrarna är sonen på en treårings mentala nivå. Han bor på ett särskilt boende och anmäls därifrån försvunnen en timme EFTER att han tragiskt blivit skjuten. Vad har boendet för rutiner?

Du kanske har fått svar redan, men men.
Jag arbetar på ett sådant boende och jag tycker inte att det är ett enda dugg konstigt att inte boendet reagerade tidigare. På mitt boende har vi 3 stycken med Downs Syndrom. De har egna lägenheter. De är helt fria att komma och gå som de vill. De är inte omyndigförklarade på något sätt och de är definitivt inte inlåsta. Jag sover när jag jobbar natt på boendet. I ett eget rum. Jag skulle inte ha en chans att höra om 2 av mina boende gav sig iväg på natten. En av dom har larm av andra orsaker än att den sticker så den personen skulle jag höra om den gick.

Jag tycker det är mycket konstigt hela händelsen. Det sägs att händelsen inträffade klockan 4 på morgonen. Det är absolut inte becksvart vid den tiden. (Jag är ofta vaken vid den tiden på natten) Man ser *tydligt* att Eric har Downs Syndrom. Personer med Downs Syndrom är kortare än andra och de har mindre händer (nästan lika små som barn) och de har tydliga drag i ansiktet. Bland annat. Eric pratade inte heller. De flesta jag arbetat med som har Downs Syndrom rör sig dessutom lite speciellt. Något en polis borde haft i åtanke om de hade fått minsta lilla utbildning i funktionsnedsättningar.
Och varför i hela fridens namn var TRE (!!) poliser tvungna att skjuta för att döda istället för att skjuta i ett ben? Eller t.o.m i 2 ben? Jag brukar vara väldigt förstående för polisens agerande, men faktiskt inte denna gång.

Jag hoppas detta kommer leda till att alla poliser får utbildning i just funktionsnedsättningar. De kan inte gå runt och skjuta allt som ser ut att vara en farlig brottsling.

 

[sthu]

Det kan ju bero på hur man närmar sig situationen, man befinner sig ju oftast inte plötsligt stirrandes in i pistolöppningen. I det här fallet ringde man för att någon sett en person med ett pistolliknande föremål (det fanns inget hot utan en möjlighet" sedan kopplade polisen själva det till möjligheten att det fanns ett tidigare hot mot en kvinna på adressen. Det kanske fanns något i hur man närmade sig situationen, vad man trodde sig få se osv.

Fast det var inte svar på frågan. Hur skapar det mer tid i sen skarp situation? Igen, jag pratar inte om Eric.

 

[Raderad medlem 6459]

Och varför i hela fridens namn var TRE (!!) poliser tvungna att skjuta för att döda istället för att skjuta i ett ben? Eller t.o.m i 2 ben

Den har frågan har besvarats flera gånger såväl i tråden som i media.

 

[Lobelia]

Nej man måste inte utse en syndabock för att kunna hantera ett problem. Syndabock är precis som slump bara ett sätt att slippa utveckling. Om man kan acceptera att saker vi gör inte är de ultimata så är vi också öppna för förbättringar. Systemen vi har är ju allmänt erkända och accepterade det betyder att vi alla äger dom iform av den demokrati vi har, vi har alla ansvaret. Det är alltså inte någon enskild polis eller polisgrupp som skulle ha gjort fel utan att vi har ett fel i systemet som behöver ändras eller förbättras för vi vill inte att situationen ska upprepa sig. Dra lärdom av saker som händer, innan det hände visste vi inte att vi hade det här felet i systemet. Nu vet vi att det här kan hända, då granskar man finns det något vi kan göra för att förhindra att det händer igen?

Eller så är det en olycklig slump också behöver vi inte ändra något, och nästa gång det händer är det också en olycklig slump.

Så du anser att olycklig slump per automatik innebär att man inte kan eller vill lära sig av det? Det är inte min åsikt.

 

[MJLee]

Vad som är intressant är att jag inte kan hitta någon statistik på hur många poliser har blivit skjutna eller dödade? Däremot tror jag, hittar återigen ingen statistik, att våld och hot i allmänhet har ökat mot poliser. Vilket direkt kan härledas till det polisen själv sagt, dvs det är fler poliser som gör fler ingripande och som saknar den vidareutbildning i konflikthantering som enligt regelverket ska göras men som det saknas resurser för. Samt, precis som det som verkar delvis letts till Erics död. Att polisen saknat insikt om det speciella rörelsemönster och kroppsform som personer med DS har och som med den insikten även i ett skarpt läge fått dem att agera på ett annat sätt. Vilket @Similitude påpekat.

Precis som Lex Maria och Lex Sarah kan man bara hoppas att det kommer något bra från den här tragedin.

 

[Similitude]

Den har frågan har besvarats flera gånger såväl i tråden som i media.

Jag skrev det mer som ett konstaterande än en fråga som jag ville ha svar på, men tack så mycket för att du påpekade.