Utbruten: Den tragiska dödsskjutningen

[LadyCovergirl]

Nej vi har i stort sett aldrig poliser här så det är en helt teoretisk diskussion. Men det osannolika har ju hänt nu en helt oskyldig person har blivit dödad.

Jag ser det, hittills, som olycksfall i arbetet. En rad olyckliga omständigheter som gett detta resultat.
Det innebär definitivt inte att gemene man ska gå runt och vara rädda för att bli skjutna av polisen.

 

[Gnist]

Nån granne hade ju lätt kunnat bussa polisen på mig när jag bodde inne i stan och om tidiga mornar knallade från lgh till bilen med gevär och hade det hänt så skulle jag ha blivit väldigt (läs extremt) förvånad om de inte hade varit varska och evt drar vapen. Likaså om jag blir stoppad under transport och de noterar att jag har ett gevär i bilen, så tar jag för givet att de blir väldigt varska.

Allt annat vore ju tjänstefel i min värld. De kan ju omöjligen veta att jag har licens på vapnet och har vital del väl undanstoppad.

Enligt en del ska polisen tydligen i ett sånt scenario ta för givet och tänka att "den där lilla söta, blonda kvinnan i cammokläder ska ju bara ut och jaga så det behöver vi inte bry oss om".

Skrämmande tanke..

 

[monster1]

Jag ser det, hittills, som olycksfall i arbetet. En rad olyckliga omständigheter som gett detta resultat.
Det innebär definitivt inte att gemene man ska gå runt och vara rädda för att bli skjutna av polisen.

Problemet när man ser saker som en olycklig slump är att det förhindrar utveckling.

 

[Sleepy]

För hotbilden nej, för mig är båda situationerna skarpt vapen i ansiktet och snedsteg kan leda till döden, vad nu än målet för den andra partens sida är. Jag har ju ingen aning om vad polisen vill eftersom jag inte ser mig själv som hotfull.

Polisen ser dig inte heller som hotfull så länge du inte riktar ett vapen emot dem eller vägrar lägga ifrån dig det vid tillsägelse. Innan dess kommer de inte att rikta något vapen emot dig så du kommer inte att hamna i den situationen.

 

[Lobelia]

Någon enstaka? Föräldrarna ska lastas, de borde haft huslarm, personlarm, nattvakt, de borde inte låtit ”en sån här kille” ha leksaksgevär osv. Flera personer har haft goda råd om hur föräldrarna kunde ha förhindrat det här.

Själv lastar jag ingen, varken föräldrar eller polis. Men det har jag redan redogjort för flera gånger. Dock är problemet i tråden att om man inte omedelbart sluter upp bakom polisen, så anses man kritisera polisen. Det jag reagerat på är just att så många är så snabba att sätta sig i polisens roll i det här.

Jag ser ungefär lika mycket anklagelser mot poliserna som mot föräldrarna.

Du säger att du inte lastar någon men agerar som om du lastar polisen i mina ögon.


Jag ser bara förlorare, pojken föräldrarna, poliserna, anhöriga, vänner.. Alla är förlorare.

 

[LadyCovergirl]

Problemet när man ser saker som en olycklig slump är att det förhindrar utveckling.

Eftersom polisen alltid genomför utredning vid dödsskjutning så får vi ju se vad resultatet blir.

Det betyder inte att man ska reagera som du gör och dra upp fullständigt ett befängt scenario. Och ja, kanske kommer även detta ses som ett befängt scenario som aldrig kunde ha förutsetts och därmed är ärendet klart. Det finns nämligen ingen möjlighet att förutspå varenda scenario som någon gång eventuellt, kanske, möjligen skulle kunna hända.

 

[monster1]

Polisen ser dig inte heller som hotfull så länge du inte riktar ett vapen emot dem eller vägrar lägga ifrån dig det vid tillsägelse. Innan dess kommer de inte att rikta något vapen emot dig så du kommer inte att hamna i den situationen.

Vi har ju redan gått igenom det här.

 

[Lobelia]

Alltså det är så tramsigt att bara för att man inte genast rusar till polisernas försvar och anser sig veta att det var helt rätt att de sköt, så anses man skuldbelägga polisen och det hintas om att man menar att de sköt trots att de visste. Det är märkligt att folk som aldrig ens varit i en liknande situation och inte har utbildning för det, och inte var där när det skedde, vet att det var rätt agerat. Jag säger ingenting om huruvida det var rätt eller fel, men jag fattar inte varför alla plötsligt blir experter på polisens arbete och kan avgöra det själva med hjälp av medias uppgifter.

Klart det blir tramsigt när man tar det ur sitt sammanhang. Jag vägrar att diskutera på den nivån.

Jag skrev:

Du borde snarast be om ursäkt för din nedlåtande attityd. Eller menar du på allvar att polisen medvetet sköt på en person som de visste var förståndshandikappad och de var säkra på att det var ett leksaksvapen. Din attityd antyder det. Och i så fall är det inte underligt om en del kommer polisernas försvar.

Det är tragiskt för alla inblandade, otroligt tragiskt, man behöver utreda och se om det går att hantera annorlunda, men man behöver inte skuldbelägga någon av de inblandade. Alla är offer.

Och inte

Eller menar du på allvar att polisen medvetet sköt på en person som de visste var förståndshandikappad och de var säkra på att det var ett leksaksvapen.

Och som ett svar på ett mycket sarkastiskt inlägg som indirekt anklagade poliserna för att medvetet skjuta handikappade ynglingar med leksaksvapen.

 

[Shaggy]

Nej inte alltid, inom psykvården pratar man sig ofta ur situationen, då handlar det oftast inte om skjutvapen men det betyder ju inte att metoderna inte fungerar för skjutvapen (utan olika skärverktyg, hammare, mejslar, slagträn etc) utan bara om att de oftast inte är tillgängliga på de platser där psykvården är.

Läs den här artikeln
https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/debatt/44380-jag-ar-hjartligt-less/
Nedan kommer ett citat som handlar just om psykiatriska motagningar.

Det har också lyfts fram att polisen borde kunna lära sig ett och annat av just psykakuterna och de vanliga akutmottagningarna, då dess personal hanterar våldsamma patienter utan att skjuta ihjäl dem, oftast på ett förtjänstfullt sätt. Det är förvisso riktigt.

Jag har själv under några års tid jobbat på en av storstockholms akutmottagningar och det dök aldrig upp någon knivbeväpnad galning som attackerade mig eller annan personal under denna tid. Det kan naturligtvis inträffa, precis som det kan inträffa för alla de ordningsvakter som jobbar i alla möjliga olika publika miljöer. Samma rekommendation ger jag även dem, gå inte i närkamp såvida det inte handlar om liv eller död.

På psykakuterna kan det ibland gå vilt till, men de flesta patienterna där har först konfronterats av polisen eller ordningsvakter, omhändertagits, visiterats och därmed blivit av med eventuella tillhyggen innan de överlämnas till sjukvården, precis som i exemplet tidigare. Kommer den sjuke självmant till psykakuten, så är denne rimligen vårdmotiverad och går då sannolikt med på att bli visiterad innan inskrivning på avdelningen.

Tycker du fortfarande att polisen kan lära sig något om hur man pratar sig ur en situation där ett skarpladdat vapen ingår från en yrkesgrupp som möter sina patienter obeväpnade?

 

[Flixon]

Någon enstaka? Föräldrarna ska lastas, de borde haft huslarm, personlarm, nattvakt, de borde inte låtit ”en sån här kille” ha leksaksgevär osv. Flera personer har haft goda råd om hur föräldrarna kunde ha förhindrat det här.

Själv lastar jag ingen, varken föräldrar eller polis. Men det har jag redan redogjort för flera gånger. Dock är problemet i tråden att om man inte omedelbart sluter upp bakom polisen, så anses man kritisera polisen. Det jag reagerat på är just att så många är så snabba att sätta sig i polisens roll i det här.

Att det vänds och vrids på hur situationen kunnat undvikas är ju inte konstigare än att polisen utreder om de kunnat agera annorlunda? Även om jag tycker att enstaka användare absolut gått över gränsen för vad som är okej. Du har ju tex själv varit väldigt aktiv i sidospåret om larm på äldreboende.

Jag upplever inte att någon anses kritisera polisen om vederbörande inte faktiskt gör det, däremot är vi ett flertal som försöker klargöra hur riktlinjer, rutiner och agerandet ser ut i en situation som med Eric. Och vi (2?) som har utbildning inom ämnet samt faktiskt måste föreställa oss att skjuta en annan människa, varje gång vi beväpnar oss, har försökt förklara hur det faktiskt är.
(Ursäkta @Sleepan om jag tillskriver dig något du inte håller med om. Rätta mig gärna isf!)

 

[Flixon]

Dubbelt...

 

[Lobelia]

Problemet när man ser saker som en olycklig slump är att det förhindrar utveckling.

Problemet när man inte accepterar att det kan finnas något som en olycklig slump så behöver man en syndabock.

Varför hindrar det utveckling att man ser något som en olycklig slump?

 

[monster1]

Läs den här artikeln
https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/debatt/44380-jag-ar-hjartligt-less/
Nedan kommer ett citat som handlar just om psykiatriska motagningar.

Tycker du fortfarande att polisen kan lära sig något om hur man pratar sig ur en situation där ett skarpladdat vapen ingår från en yrkesgrupp som möter sina patienter obeväpnade?

Jag menar inte psykakuten och ja jag tycker fortfarande man kan lära sig saker från yrkesgrupper som arbetar på ett annat sätt en det man själv gör. Det vore ju konstigt annars. Psykiatrin är betydligt större än psykakuterna som ofta får ta emot kritik för sin hantering av patienter. Att säga att man kan lära sig metoder från psykiatrin och vården i hur man bemöter människor under stark stress betyder ju inte att psykvården är felfri. Ja polisen använder sig av psykvården och psykvården använder sig av polisen båda har sannolikt potential att utvecklas polisen kan lära sig av hur man avdramatiserar en situation utan våld, vården kan lära sig hur man hanterar en situation där våld är tvunget tex.

 

[MiaMia]

Problemet när man ser saker som en olycklig slump är att det förhindrar utveckling.

Om man hävdar slump som ursäkt för att komma undan riktig analys, ja.
Men inte om det verkligen är olycklig slump inblandat.
Då behöver man medvetenhet om att även det som inte förutsetts kan inträffa.
Och acceptans för att den sista promillen av risk aldrig kan elimineras, oavsett om det är bilar i trafiken, beväpnade poliser, barn som drunknar när de badar eller något annat vi pratar om.

 

[monster1]

Problemet när man inte accepterar att det kan finnas något som en olycklig slump så behöver man en syndabock.

Varför hindrar det utveckling att man ser något som en olycklig slump?

Nej man måste inte utse en syndabock för att kunna hantera ett problem. Syndabock är precis som slump bara ett sätt att slippa utveckling. Om man kan acceptera att saker vi gör inte är de ultimata så är vi också öppna för förbättringar. Systemen vi har är ju allmänt erkända och accepterade det betyder att vi alla äger dom iform av den demokrati vi har, vi har alla ansvaret. Det är alltså inte någon enskild polis eller polisgrupp som skulle ha gjort fel utan att vi har ett fel i systemet som behöver ändras eller förbättras för vi vill inte att situationen ska upprepa sig. Dra lärdom av saker som händer, innan det hände visste vi inte att vi hade det här felet i systemet. Nu vet vi att det här kan hända, då granskar man finns det något vi kan göra för att förhindra att det händer igen?

Eller så är det en olycklig slump också behöver vi inte ändra något, och nästa gång det händer är det också en olycklig slump.

 

[Niyama]

Klart det blir tramsigt när man tar det ur sitt sammanhang. Jag vägrar att diskutera på den nivån.

Jag skrev:


Och inte


Och som ett svar på ett mycket sarkastiskt inlägg som indirekt anklagade poliserna för att medvetet skjuta handikappade ynglingar med leksaksvapen.

Jag vet vad du skrev, och i inlägget du svarade på riktades sarkasmen mot den här tråden. Fanns inget indirekt anklagande mot polisen. Men tydligen tolkas det så hela tiden om man inte försvarar poliserna.

 

[monster1]

Och acceptans för att den sista promillen av risk aldrig kan elimineras, oavsett om det är bilar i trafiken, beväpnade poliser, barn som drunknar när de badar eller något annat vi pratar om.

Det är väll här våra åsikter skiljer sig.

 

[avslutat medlemskap]

Och det är vanligt att polisen promenerar förbi och ifrågasätter ditt arbete? Alltså kom igen, var lite rimlig i diskussionen.

Nejnej, det här är ju buke, forumet för eget tyckande där orimligheten är enda sanningen.

 

[Shaggy]

Det är väll här våra åsikter skiljer sig.

Jag ska berätta en hemlighet för dig.
Det är farligt att leva man kan dö
Om du kräver att alla misstag ska elimineras så kräver du att alla ska vara passiva. Den enda som aldrig gjort något fel är den som inte gjort någonting. Tyvärr går det inte att eliminera alla misstag, hur gärna man än vill, utan vi får inrikta oss på att minimera misstagen. Att som du gör attakera polisen och deras arbetsätt handlar inte om att minimera misstagen utan om att eliminera dem men då får du också ta att antalet vvanliga medborgare som blir skjutna på öppen gata kommer att öka samt en massa andra mindre önskade bieffekter.

 

[Shaggy]

Jag menar inte psykakuten och ja jag tycker fortfarande man kan lära sig saker från yrkesgrupper som arbetar på ett annat sätt en det man själv gör. Det vore ju konstigt annars. Psykiatrin är betydligt större än psykakuterna som ofta får ta emot kritik för sin hantering av patienter. Att säga att man kan lära sig metoder från psykiatrin och vården i hur man bemöter människor under stark stress betyder ju inte att psykvården är felfri. Ja polisen använder sig av psykvården och psykvården använder sig av polisen båda har sannolikt potential att utvecklas polisen kan lära sig av hur man avdramatiserar en situation utan våld, vården kan lära sig hur man hanterar en situation där våld är tvunget tex.

Så på andra psykiatriska motagningar är det vanligt att hantera patienter som är beväpnade?