Utbruten: Den tragiska dödsskjutningen

[MissFideli]

Men alltså, det är väl rätt självklart att de inte hann - då skulle de ju inte skjutit. Är nog ingen som hävdar att de visste att det var en leksak men sköt ändå.

Jag ser dock många som hävdar att de borde sett att det var ett leksaksvapen och att de därför gjorde fel som sköt. Vilket ju i princip är det som tas upp. Poliserna gjorde fel som inte förvissade sig om att vapnet var äkta enligt jättemånga. Vilket väl är det sleepan tar upp, tiden finns inte.

 

[Lobelia]

Men alltså, det är väl rätt självklart att de inte hann - då skulle de ju inte skjutit. Är nog ingen som hävdar att de visste att det var en leksak men sköt ändå.

Som sagt, flera här har ifrågasatt just att poliserna inte uppfattade att det var en leksak.
Här exempelvis:

Är deras vapenkunskap så undermålig så borde de inte ens tillåtas att bära några själva. Leksakspistoler och -gevär är i regel inte speciellt lika den äkta varan, så även i skumt ljus och med adrenalin i full sving så borde man kunna göra en avvägning om det är ett verkligt hot eller inte. Eller ska vi helt enkelt bli som USA och acceptera att snutar kan skjuta ihjäl folk i stundens hetta, för det är sånt som händer?

/QUOTE]

 

[Lobelia]

Han lydde inte när polisen sa att han skulle släppa vapnet. Det är att lägga ansvaret på honom.

Ett vittne + din bekant som är polis. Nja, det håller inte som bättre källor än ”medierna” (det är väl för övrigt där du sett vad vittnet sagt) Utifrån det kan du inte konstatera att det sköts varningsskott. Om däremot en polis/åklagare som talar om händelsen säger att det var varningsskott så är det en annan sak.

Jag ser det som ett konstaterande, det är först om man även fyller på med "det borde han uppfattat", "det borde han förstått" eller någon annan värdering. Det jag fetar anser jag vara att beskriva händelseförloppet.

 

[Mischmasch]

På äldreboenden brukar de ofta ha en kod för ut/in-passage. På min farmors boende (hon är lite dement) står det: ”slå in nuvarande årtal baklänges för utpassage”. Det fungerar rent krasst som ett lås, de som som är snurriga klarar inte den utmaningen helt enkelt. (Såklart får de gå ut, men bara inte smita ut själva).

Jag vet att det ofta ser ut så i verkligheten men det är egentligen inte tillåtet. Man uppfyller inte kraven för utrymning om det krävs kod för att ta sig ut. Är så klart ett problem på den typen av boende att dörrarna alltid måste vara lätt öppningsbara inifrån. I praktiken så tillkommer ofta kodlösningarna och liknande efter att lokalerna är färdigställda och man fått slutbesked (dvs när den inblandade brandkonsulten redan varit på plats för sin slutkontroll). Sen tillkommer kodlåsen i efterhand och räddningstjänsten som sedan gör tillsyn ser mellan fingrarna med det.

 

[mamman]

Jag skriver gång efter annan att jag tycker att det är lite oroande att så pass många verkar omedelbart ta en hotad polis perspektiv. Och som svar på det, är det just det perspektivet du vill få mig att anta.

Det hade ju varit jättebra om killen hade riktat sin leksak mot mig. Jag är ju obeväpnad. Sen hade han väl försökt få med mig i leken och jag hade sett att han hade downs och att vapnet var en leksak. Sen hade jag försökt hjälpa honom att hitta hem eller nåt.

Någon, sannolikt en obeväpnad allmänhet, hade ju larmar polisen. Det hade den nog inte gjort om det varit lätt att uppfatta situationen som en lek.

 

[Oldie]

Nu har jag inte läst alla svar i tråden - vilket jag kommer att göra, men jag vill ändå skriva.

Först och främst är det oerhört tragiskt att det här har hänt och jag vill inte ens tänka på varken hur Erics föräldrar eller de inblandade poliserna mår. Som så många andra sagt - en sån här sak bör ju inte få hända.

Men. När jag som polis kommer till mitt jobb är mitt främsta mål att jag ska komma hem igen efter att ha avslutat mitt pass. Detsamma gäller mina kollegor. Under tiden vi arbetar ska vi skydda oss själva samt allmänhet som riskerar att bli utsatta för brott.

Jag har tagit i ett flertal vapen - replikor och riktiga, och har haft extremt svårt att avgöra vilka som är riktiga eller ej. Det har inte med dålig vapenkännedom att göra (även om jag är långt ifrån en expert) utan det har att göra med att replikorna är så jävla bra gjorda.

Riktar någon ett vapen mot mig hinner jag inte se huruvida det är äkta eller ett airsoftvapen/replika. Jag kommer göra mitt jobb och avsluta ett angrepp. Siktar en person på mig/kollega/tredje man med ett vapen så är det ett angrepp som jag måste försöka avstyra. Mitt mål är att överleva.

Det här kommer alltid att vara en tragedi - men jag har svårt att tro att kollegorna hann se att det var ett leksaksvapen. Eller att Eric hade downs. Jag kan inte tala för dem, men jag vill komma hem efter varje arbetspass. Jag vill leva, även om jag valt det yrket jag valt.

Det vettigast jag läst så här långt in i tråden.
Tack för det jobb du gör och låt "de som vet bäst" hur man ska göra i en sån situation, (fast dom aldrig varit i närheten av nåt dylikt) bara rinna av dig.
Tack för din insats

 

[athena_arabians]

Nu har jag inte läst alla svar i tråden - vilket jag kommer att göra, men jag vill ändå skriva.

Först och främst är det oerhört tragiskt att det här har hänt och jag vill inte ens tänka på varken hur Erics föräldrar eller de inblandade poliserna mår. Som så många andra sagt - en sån här sak bör ju inte få hända.

Men. När jag som polis kommer till mitt jobb är mitt främsta mål att jag ska komma hem igen efter att ha avslutat mitt pass. Detsamma gäller mina kollegor. Under tiden vi arbetar ska vi skydda oss själva samt allmänhet som riskerar att bli utsatta för brott.

Jag har tagit i ett flertal vapen - replikor och riktiga, och har haft extremt svårt att avgöra vilka som är riktiga eller ej. Det har inte med dålig vapenkännedom att göra (även om jag är långt ifrån en expert) utan det har att göra med att replikorna är så jävla bra gjorda.

Riktar någon ett vapen mot mig hinner jag inte se huruvida det är äkta eller ett airsoftvapen/replika. Jag kommer göra mitt jobb och avsluta ett angrepp. Siktar en person på mig/kollega/tredje man med ett vapen så är det ett angrepp som jag måste försöka avstyra. Mitt mål är att överleva.

Det här kommer alltid att vara en tragedi - men jag har svårt att tro att kollegorna hann se att det var ett leksaksvapen. Eller att Eric hade downs. Jag kan inte tala för dem, men jag vill komma hem efter varje arbetspass. Jag vill leva, även om jag valt det yrket jag valt.

 

[Sleepan]

Men alltså, det är väl rätt självklart att de inte hann - då skulle de ju inte skjutit. Är nog ingen som hävdar att de visste att det var en leksak men sköt ändå.

Folk hävdar ju att vi ska vara tränade nog att se att det inte är ett riktigt vapen. Jag säger bara att så inte är fallet.

 

[Lingon]

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7lAmm4

Här framgår det att pappan pratat med poliserna när han var ute och letade. Första gången avvisar de honom, andra gången ger de dödsbeskedet.
Det står även att plastvapnet inte alls liknar ett riktigt vapen.

I den artikeln står det också att att frågade poliserna om de sett en pojke med DS. Om någon frågat mig om jag sett en pojke hade jag inte sagt "Ja, jag såg en 20-åring där borta".

 

[karamelldrottningen]

Har inte läst hela tråden men vill ändå säga några ord.
Mycket sorligt det som hänt
Jag tror att man måste vara försiktig innan man skyller på någon part. Det är i sammanhanget flera olyckliga sammanträffanden som lett till dn tragiska utgången.
Däremot har jag länge tyckt att leksaksvapen överlag är många alldeles för verklighetstrogna. Det är inte ok!
Läste även en artikel om uppmaning till butikernas att ta bort dessa leksaksvapen till försäljning, vilket verkligen vore på tiden.

Här kan man läsa artikeln:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/leksaksbranschen-ta-bort-realistiska-vapen

 

[Lingon]

Nej de ska tänka där är en person som har en mognad och förståelse som ett litet barn och därmed behandla vederbörande som ett barn. Om det varit just ett barn som blivit ihjälskjutet hur hade diskussionen sett ut då. Det är ju det som hänt nu, ett barn har dödats för att han såg vuxen ut och inte kunde kommunicera.

Är alla med DS på ett barns nivå? Jag trodde att det fanns olika grader av utvecklingsstörning bland människor med DS. Eller ska jag i fortsättningen anta att alla jag möter som ha DS är på en 3-årings nivå? Jag frågar helt ärligt då jag har väldigt lite erfarenhet av personer med DS. Men jag trodde faktiskt att det inte var så att alla är på ett litet barns nivå. Jag trodde det fanns olika grader av utvecklingsstörning hos de med DS.

 

[Gnist]

Är alla med DS på ett barns nivå? Jag trodde att det fanns olika grader av utvecklingsstörning bland människor med DS. Eller ska jag i fortsättningen anta att alla jag möter som ha DS är på en 3-årings nivå? Kan ingen av dem prata? Jag frågar helt ärligt då jag har väldigt lite erfarenhet av personer med DS. Men jag trodde faktiskt att det inte var så att alla är på ett litet barns nivå. Jag trodde det fanns olika grader av utvecklingsstörning hos de med DS.

Nej, alla är inte på en 3-årings mentala nivå. Finns gott om folk med DS som fungerar fint i samhället, kan prata, ägna sig åt hobbys, vara väldigt medvetna om omvärlden, vad som händer och sker och ha jobb, så det vore otroligt nedlåtande och rent av osmakligt om alla med DS skulle behandlas som småbarn

 

[Lingon]

Nej, alla är inte på en 3-årings mentala nivå. Finns gott om folk med DS som fungerar fint i samhället, kan prata, ägna sig åt hobbys, vara väldigt medvetna om omvärlden, vad som händer och sker och ha jobb, så det vore otroligt nedlåtande och rent av osmakligt om alla med DS skulle behandlas som småbarn

Då tänkte jag rätt. Tack för infon!

 

[karamelldrottningen]

På TV4 just nu har de ett reportage om Erik

 

[Lobelia]

Är alla med DS på ett barns nivå? Jag trodde att det fanns olika grader av utvecklingsstörning bland människor med DS. Eller ska jag i fortsättningen anta att alla jag möter som ha DS är på en 3-årings nivå? Kan ingen av dem prata? Jag frågar helt ärligt då jag har väldigt lite erfarenhet av personer med DS. Men jag trodde faktiskt att det inte var så att alla är på ett litet barns nivå. Jag trodde det fanns olika grader av utvecklingsstörning hos de med DS.

Flertalet är väl kommunicerbara och över ett litet barns nivå. De få jag lärt känna har varit mer komplexa än att man kan sätta in dem i ett fack med något ålder. En kille jag talade med, vi var på ett konfirmationsläger, funderade på sexualitet och hans möjlighet att träffa en tjej. Han hade med sig skolböcker som låg på lågstadienivå. En annan vuxen person skulle arbeta/sysselsättas på ett gruppboende för äldre. Det funkade inget vidare, det var en person till att ta hand om och han var direkt lat och ville inte göra tråkiga saker. Någon kombination av ett barn och en trulig tonåring i en person. Båda skulle lätt kunnat kommunicera med polisen och killen från konfirmationslägret skulle säkert klarat ett lättare jobb redan som 14-15 åring. En tredje som också hade multipla handikapp var svår att kommunicera men hade åtminstone ett basalt ordförråd, han satt i rullstol och skulle inte kunnat vifta med något vapen överhuvudtaget, hade inte förmågan att lyfta.

 

[sjoberga]

Folk hävdar ju att vi ska vara tränade nog att se att det inte är ett riktigt vapen. Jag säger bara att så inte är fallet.

Nej, de replikor som finns är dels väldigt verklighetstrogna och dels så är det inte så att man i en situation får tid att gå fram och titta, klämma och känna på vapnet. I en situation (och ofta används även dessa replikor av kriminella för rån och annan brottslighet) har man en högst begränsad vy av vapnet på avstånd och ska ta beslut på sekunder.

Jag tror inte att någon som inte varit polis eller militär i aktiv tjänst förstår hur svårt det kan vara och bra träning ger såklart bästa förutsättningar, men lätt blir det inte. Jag förstår nog inte heller, men kan föreställa mig det.

Det vore bra om dessa replikor destruerades och att alla leksaksvapen tvingades ha färger som inte används för riktiga vapen (typ gräll orange, blått eller liknande).

 

[avslutat medlemskap]

Folk hävdar ju att vi ska vara tränade nog att se att det inte är ett riktigt vapen. Jag säger bara att så inte är fallet.

Där vill jag hålla med till 110%, som du skrivit tidigare så är dagens replikor/leksaksvapen enormt välgjorda och jag gissar att du inte skulle stå kvar helt oberörd om jag sprang fram med en till synes riktig kniv eller bajonett även om den var gjord av gummi utan att agera.

Dom enda som ska lastas för pojkens död är föräldrarna som såg till att han hade tillgång till "vapnet" och inte hade koll på var han var nånstans eller vad han gjorde. Får polismyndigheten skit för det här så är det mer än skandal.

När jag växte upp på 60-70 talet så hade vi också leksakspistoler men då var samhällsklimatet ett annat och inte f*n sprang vi runt och viftade ned dom inte, vi var i skogen och lekte. Då sköt dom yrkeskriminella enbart på varann och vapen var en sällsynthet ute i samhället, nu är det ju fan enklare att köpa en kalaschnikov och få med en låda handgranater som bonus än att köpa en flaska smuggelsprit.

Dessutom är det enkelt idag att skapa egna vapenreplikor, "handgranater" mm. när 3D-skrivarna gjort sitt intåg på bred front.

 

[kevina]

Är alla med DS på ett barns nivå? Jag trodde att det fanns olika grader av utvecklingsstörning bland människor med DS. Eller ska jag i fortsättningen anta att alla jag möter som ha DS är på en 3-årings nivå? Jag frågar helt ärligt då jag har väldigt lite erfarenhet av personer med DS. Men jag trodde faktiskt att det inte var så att alla är på ett litet barns nivå. Jag trodde det fanns olika grader av utvecklingsstörning hos de med DS.

Definitivt inte. Jag har bekanta som har DS och det är väldigt varierande. En av de har tex jobb och andra inte.

 

[monster1]

Är alla med DS på ett barns nivå? Jag trodde att det fanns olika grader av utvecklingsstörning bland människor med DS. Eller ska jag i fortsättningen anta att alla jag möter som ha DS är på en 3-årings nivå? Jag frågar helt ärligt då jag har väldigt lite erfarenhet av personer med DS. Men jag trodde faktiskt att det inte var så att alla är på ett litet barns nivå. Jag trodde det fanns olika grader av utvecklingsstörning hos de med DS.

Nej men Eric hade det, han var en treåring i en vuxen kropp.

 

[Sleepan]

Dom enda som ska lastas för pojkens död är föräldrarna som såg till att han hade tillgång till "vapnet" och inte hade koll på var han var nånstans eller vad han gjorde. Får polismyndigheten skit för det här så är det mer än skandal.

Jag tycker dock inte vi ska lasta någon. Föräldrarna hade aldrig kunnat tro att detta skulle hända. En rad olyckliga omständigheter resulterade inte en tragedi. Jag tycker inte man måste ha en syndabock..