Sv: Utbildningsskalan
Nej! Inte så.
Jag gör det genom att göra många många halvhalter genom sätet, att använda sätet till att visa vägen, och det krävs mage, det gör det, för att inte ta det i handen. Jag rider s a s själv i den långsammare takten, och reglerar med magen o rumpan och hästen följer det. Det är så jag reglerar och håller just takten rent konkret.
NU börjar vi komma någon vart känns det som!
I kommunikationen alltså.
Det som du beskriver, om det nu är som jag uppfattar det (blir ju tyvärr lätt så att man inte alls menar samma ändå i praktiken, men det lär väl märkas det också till slut!
)
Det du beskriver här, det lägger jag inte heller som ett fokus på takten. Däremot vill jag liksom ha det inbakat i "standardsitsen" - en sits som gynnar en bra balans. Så gott det går alltså, för lätt ska jag inte påstå att det är, eller att jag är där än.
Att jag väljer att inte se det som att "reglera takten" är just för att grundsitsen bör vara ett bra utgångsläge för "allt", i den mån man klarar av det, - balans, avslappning/rörelsefrihet, rakriktning osv. Och även den så "passiv" som möjligt, behöver man ta halvhalter i var tredje steg då har man inte kommit så långt än i balans/självbärighet, som jag ser det, och då skulle jag hellre jobba med övningar på väg dit än att sitta och ta dom där halvhalterna.
Nu säger jag
inte att det är fel heller, för utför man dom väl och utifrån sitsen så man får önskat resultat, då tror jag absolut man kan få resultatet man strävar efter på sikt, även om man inte har det
just då, för då skulle man inte behöva stämma av mer än enstaka gånger. Huvudsken är ju dock att man är på väg åt rätt håll.
Menar du att du tycker att hästen kan vara samlad korrekt i vartannat steg då??
Det var ungefär det här jag syftade blir så svårt om man ser det svart eller vitt, alltså samlad resp. inte samlad, med ganska höga krav för vad som faktiskt kan kallas samlad. Självklart kan man inte om man t ex står och tittar på en häst i rörelse säga att den är samlad en gång per steg och inte resten, eller två steg och sen ingen samling, ett steg samling, tre steg ingen samling, fyra steg samling, osv, särskilt inte om hästen under tiden har samma hållning. För blotta ögat ser man helt enkelt att ja, hästen är samlad (hållningen, annars skulle den inte klara det sina "starka steg", såvida den inte totalt tappar det och får tillbaka det ett halvt steg senare, vilket är mer osannolikt att den skulle göra så ofta som i det här exemplet) dock finns det fortfarande jobb kvar för att få nytta av samlingen.
Därför så pratar jag om samlande jobb, samlad häst, utifrån att det
inte behöver vara perfekt. För att det blir lättare kommunikationsmässigt helt enkelt. Och då utgår jag ffa från helhetsintrycket av teknik+hållning. Men fortfarande i bakhuvudet att man såklart vill få samlingen bra så länge som möjligt och så konstant som möjligt under tiden man övar det, inte tappa i rakriktning eller avslappning om man kan undvika det även om det är så minimalt att man måste titta noga för att lägga märke till det. Ganska självklart.
Kruxet är ju också att om man ska träna upp en hästs svagheter, då kommer man behöva "komma åt" just de svagheterna förr eller senare. För att träna in teknik/hållning kanske man inte kommer åt att få hästen i ett såpass "bekvämt läge" trots att det faktiskt är ett jobbigt läge, att man ligger och balanserar på avslappning/rakriktning, och då tycker jag inte det är speciellt konstigt att det inte blir perfekt alla steg. Ffa tror jag att om man fokuserar alltför mycket på att det ska vara perfekt i precis varje steg och varje moment i varje steg, hela tiden, så tror jag det är stor risk att man bara rättar ett fel med ett annat. Fast det var kanske en annan diskussion!