Urna

[Mia_R]

Var det inte nån kändis ( ulf Larsson? ) som fick med sina hundars aska i kistan ?

Ingen aning, brukar sällan läsa om kändisbegravningar.

 

[movi]

Jag tog bort min vovve i onsdags hemma i hennes bästa soffhörn. Sen åkte jag till Ett Värdigt Slut och lämnade henne. Där kommer hon finnas i deras minneslund. Jag vill inte ha urna hemma, men tycker att vill man ha det så ska man ha det. Finns inga rätt och fel. Man gör det man själv vill

 

[Krystalline]

Jag har tänkt att jag skulle vilja ha hennes kranium kvar faktiskt.

Det är lättare än man tror. Egentligen är det bara att begrava katten i en tvättpåse (nät) av syntetmaterial, och sen vänta ett år med att gräva upp igen. Då kommer naturen ha gjort "rent" benen, och du har ändå allt samlat på ett ställe iom tvättpåsen. Så slipper man maceration och sånt hemma. Sorry, är van med att ha de här konversationerna på engelska så jag vet inte riktigt vad de olika processerna heter på svenska

 

[Asko]

Det är lättare än man tror. Egentligen är det bara att begrava katten i en tvättpåse (nät) av syntetmaterial, och sen vänta ett år med att gräva upp igen. Då kommer naturen ha gjort "rent" benen, och du har ändå allt samlat på ett ställe iom tvättpåsen. Så slipper man maceration och sånt hemma. Sorry, är van med att ha de här konversationerna på engelska så jag vet inte riktigt vad de olika processerna heter på svenska

Hm. Känns på något sätt lite makabert det också. Jag skulle bara vara intresserad av kraniet, behöver man typ .. halshugga katten även om det är bara skelettet kvar?
Eller ställa sig ute i trädgården och gräva upp sin begravda katt ...

 

[Mia_R]

Hm. Känns på något sätt lite makabert det också. Jag skulle bara vara intresserad av kraniet, behöver man typ .. halshugga katten även om det är bara skelettet kvar?
Eller ställa sig ute i trädgården och gräva upp sin begravda katt ...

Måste det vara din katt då? Jag har för mig att man kan köpa avgjutningar eller riktiga skallar.

 

[Krystalline]

Hm. Känns på något sätt lite makabert det också. Jag skulle bara vara intresserad av kraniet, behöver man typ .. halshugga katten även om det är bara skelettet kvar?
Eller ställa sig ute i trädgården och gräva upp sin begravda katt ...

Ja alltså gräva upp måste du ju, men du borde inte behöva halshugga utan bara plocka upp det liksom.
Haha jag tycker inte att det är en skum grej att göra, men vi är ju alla olika!

 

[PatCed]

Det är lättare än man tror. Egentligen är det bara att begrava katten i en tvättpåse (nät) av syntetmaterial, och sen vänta ett år med att gräva upp igen. Då kommer naturen ha gjort "rent" benen, och du har ändå allt samlat på ett ställe iom tvättpåsen. Så slipper man maceration och sånt hemma. Sorry, är van med att ha de här konversationerna på engelska så jag vet inte riktigt vad de olika processerna heter på svenska

Känns lite som att bryta griftefriden att gräva upp en djurkropp ( vet att lag om griftefriden inte gäller djur, men tycker ändå inte de ska röras när nan begravt dem).

 

[Sel]

Känns lite som att bryta griftefriden att gräva upp en djurkropp ( vet att lag om griftefriden inte gäller djur, men tycker ändå inte de ska röras när nan begravt dem).

Baserat på vad?
Jag känner att det är upp till var och en. Vill någon bevara en skalle efter en älskad katt eller hund som begravts hemma är det upp till människan som bryr sig om dem känner jag, det har inte med någon annan att göra.

 

[Krystalline]

Känns lite som att bryta griftefriden att gräva upp en djurkropp ( vet att lag om griftefriden inte gäller djur, men tycker ändå inte de ska röras när nan begravt dem).

Ja vi tycker ju olika
Jag tänker väl att det är mer fridfullt att vila hemma där man alltid varit än att ligga nedgrävd i kall våt jord.

 

[escodobe]

Min dobertik dog strax innan jag och exet separerade. Han ville ha tillbaka askan. Eftersom jag inte bryr mig om sådant så blev ju askan hans och jag ägnade inte det där en tanken.
Flera år senare var jag på besök, och på en hyllkant i köket stod en lite dammig ask. "hon ville ju alltid vara i köket" ( vilket hon inte fick som levande eftersom hon åt upp soporna)

 

[Lingon]

Var och en gör som de vill. För min del har det aldrig känts som samma individ (eller ens en individ) när livet gått ur dem. Som att det som en gång var mitt älskade husdjur inte är där längre. Men så har jag hittills i mitt liv inte heller känt att jag vill gå till en grav heller. Min älskade anhöriga är ju inte där även om kroppen är det. Jag kan minnas dem på andra platser och med fotografier, filmer och minnen istället.

Men jag hade mycket väl kunnat spara favoritleksaken och ställt ett fint foto bredvid och göra en liten minnesplats.

 

[PatCed]

Ja vi tycker ju olika
Jag tänker väl att det är mer fridfullt att vila hemma där man alltid varit än att ligga nedgrävd i kall våt jord.

Ja precis. Tänkte mer på att när man begraver ett djur då görs det på ett ställe där man avser att det ska ligga resten av tiden och inte gräva upp och flytta. För jordbegravda människor är det väldigt svårt att få en grav flyttad.

 

[Asko]

Måste det vara din katt då? Jag har för mig att man kan köpa avgjutningar eller riktiga skallar.

Jag har redan två stycken (3D printade tror jag) Detta skulle vara mera för att det skulle vara hon, ett minne av henne.

 

[Asko]

Ja vi tycker ju olika
Jag tänker väl att det är mer fridfullt att vila hemma där man alltid varit än att ligga nedgrävd i kall våt jord.

Tänker du så även om man hade grävt en grav där de ska alltid ligga utan att man tar upp dem igen?

 

[Tokyo]

Vi har en av katterna och en av hundarna i varsin urna i det plottriga vitrinskåpet i köket. Där står de bland porslinsdjur, palettblad och en och annan flaska gin. Konstigt tycker en del, men skåpet är en så central del av vårt hem och båda de djuren var verkligen the life of the party så det kändes perfekt för oss.

Lilla hunden seglade vidare maj 2023 och jag saknar henne ännu så det gör ont, varenda dag. Då och då tar jag ut hennes urna ur skåpet, kramar den och gråter en stund. För mig känns det värdefullt att jag kan hålla det som finns kvar av Sockervadds skal i min famn. Hon har inte lämnat mig, och jag har inte lämnat henne.