Ska man skratta eller gråta? En uppfödare som jag aldrig haft någon kontakt med skrev till mig och typ hotade med att anmäla mig till SKK för att jag ställde ut min hund fast han har varit kemisk kastrerad. Synd då att jag har alla journaler så jag kan styrka att karensen hade gått ut innan jag började ställa ut honom. Då skrev hen "Hoppas han inte är kastrerad i Norge då" och tjafsade om att det är olagligt att kastrera hunden i Norge om det inte finns medicinska skäl för det. Då påpekade jag att hen faktiskt inte har den blekaste om varför han chippades. Nä, det hade jag ju rätt i och hen var inte alls intresserad av att veta för det var ju helt oväsentligt. Det svarade jag inte på. Men tro fan att det plingar till i telefonen igen efter 1 min. "Kan du svara på en enkel fråga?!" Ehh.. Ja. Fast hen hade inte ens frågat vart han kastrerats, bara konstaterat att det var olagligt i Norge. Och dessutom, var det inte helt oväsentligt nyss?