Sv: Ubildad hovslagare?
*kl*
Jag har haft en duktig kille som visserligen inte var utbildad då men som jobbade på att avlägga sitt prov för godkännande. Annars har jag i stort sett genom åren alltid haft utbildade hovslagare, men ett par saker som jag aldrig tummat på och det är att hovis ska kunna uppföra sig när han hanterar mina hästar och att jag ska vara nöjd med jobbet.
Jag är alltid med när de skos och jag talar om ifall det är någon som har problem med något eller som i ett fall var väldigt rädd för karlar och hade dåliga erfarenheter, så hon kunde bli väldigt spänd när man höll på med bakhovarna. Jag skulle aldrig acceptera att en hovis bråkade med mina hästar eller skor dåligt. De som inte skött sig har inte fått förnyat förtroende, utbildning eller inte.
Ett stort problem som jag ser det är de som bor i glesbyggd och har häst. Det är nog så svårt redan nu att få bra hjälp med sina hästar och även om jag självklart är för en certifiering så finns även risken att de som i dagsläget skor och gör ett bra jobb inte kommer att avlägga några prov för certifiering. Ska någon som bor exvis i Arvidsjaur åka hela vägen ner till Skara för att han skor kanske 10 hästar? Det troliga är att han lägger av istället och vad gör man som hästägare då? Att säga att det inte är hästägarnas problem som coari gör låter väldigt verklighetsfrånvänt. Om folk väljer att sluta istället så blir det ju hästägarnas problem.
Jag var väldigt orolig när jag flyttade hur jag skulle hitta en ny hovis till flickorna, men Capable Cases svägerska hjälpte mig den första tiden och sen hade jag turen att komma med som kund hos han som skor de andra i stallet. Den människa som "skodde" en gammal ponny i stallet gjorde mig däremot mörkrädd när jag såg henne "in action". Fyrkantiga hovar runt om och det hela var klart på ca 30 minuter räknat från det hon lyfte första hoven för att plocka av skon till den sista sömmen var islagen på den sista. "Hovvården" var förfärlig, skorna fick i princip sitta kvar så länge de kunde. Jag vet att jag vid några tillfällen sa ifrån för ponnyns skull, men det kunde ändå ta flera veckor innan den blev omskodd. Jag har ingen aning om hon nånsin fått någon utbildning, men hellre lärde jag mig sko själv än släppte loss henne på mina hästar.
*kl*
Jag har haft en duktig kille som visserligen inte var utbildad då men som jobbade på att avlägga sitt prov för godkännande. Annars har jag i stort sett genom åren alltid haft utbildade hovslagare, men ett par saker som jag aldrig tummat på och det är att hovis ska kunna uppföra sig när han hanterar mina hästar och att jag ska vara nöjd med jobbet.
Jag är alltid med när de skos och jag talar om ifall det är någon som har problem med något eller som i ett fall var väldigt rädd för karlar och hade dåliga erfarenheter, så hon kunde bli väldigt spänd när man höll på med bakhovarna. Jag skulle aldrig acceptera att en hovis bråkade med mina hästar eller skor dåligt. De som inte skött sig har inte fått förnyat förtroende, utbildning eller inte.
Ett stort problem som jag ser det är de som bor i glesbyggd och har häst. Det är nog så svårt redan nu att få bra hjälp med sina hästar och även om jag självklart är för en certifiering så finns även risken att de som i dagsläget skor och gör ett bra jobb inte kommer att avlägga några prov för certifiering. Ska någon som bor exvis i Arvidsjaur åka hela vägen ner till Skara för att han skor kanske 10 hästar? Det troliga är att han lägger av istället och vad gör man som hästägare då? Att säga att det inte är hästägarnas problem som coari gör låter väldigt verklighetsfrånvänt. Om folk väljer att sluta istället så blir det ju hästägarnas problem.
Jag var väldigt orolig när jag flyttade hur jag skulle hitta en ny hovis till flickorna, men Capable Cases svägerska hjälpte mig den första tiden och sen hade jag turen att komma med som kund hos han som skor de andra i stallet. Den människa som "skodde" en gammal ponny i stallet gjorde mig däremot mörkrädd när jag såg henne "in action". Fyrkantiga hovar runt om och det hela var klart på ca 30 minuter räknat från det hon lyfte första hoven för att plocka av skon till den sista sömmen var islagen på den sista.
"Hovvården" var förfärlig, skorna fick i princip sitta kvar så länge de kunde. Jag vet att jag vid några tillfällen sa ifrån för ponnyns skull, men det kunde ändå ta flera veckor innan den blev omskodd. Jag har ingen aning om hon nånsin fått någon utbildning, men hellre lärde jag mig sko själv än släppte loss henne på mina hästar.
