Två hundar - hur gör ni?

[SaraMara]

Är hundvakt över helgen och har alltså helt plötsligt inte bara en utan två stora irländska setter-hanar att försöka lugna...

Till problemet (-n) så...

Hur Gör man när man vill "fya" en av hundarna utan att den andre blir alldeles förvirrad? Vår hund är ju exempelvis van vid katter (eftersom vi haft katter hela hans liv) och vet att man Jagar Inte Katter Och River Halva Huset Under Jakten. Det vet däremot inte den "lånade" hunden. När jag så då fyar den "nya" och säger åt honom att komma hit - så kommer ju min egen hund sättandes med svansen mellan benen och ser oförstående ut. "Vad har jag gjort för fel matte?" -ungefär...

Gillar inte idén med att fya med hjälp av namnet, framför allt inte eftersom båda hundarna kan vara lite luriga att kalla in om de får syn på något intressantare än matte/extramatte och jag då vill använda namnet vid inkallning som något som efterföljs av något positivt.

Nu är ju det här under en begränsad tid, och det går ju att uthärda - men jag vill ändå veta, hur gör ni med två hundar - eller i lägen såsom min situation?

En liten fråga till bara:

När två hanhundar står precis bredvid varandra och morrar på kapp - vad vill de? Ingen av dem reser ragg och båda viftar på svansen. Trodde först det var min käre kaxmupp till hund som skulle försvara "sin" soffa - men det gick sedan hur bra som helst att ha båda i soffan. Däremot så hände detta ett antal gånger, helt utan synlig (för mig) utlösande orsak. Hundarna ställde sig bredvid varandra, sneglade på varandra och liksom morrade på kapp - tills de tröttnade och gick någon annanstans...

 

[Geezer]

Eftersom det enbart över helgen så undrar jag hur mycket du måste fya på hundarna? Annars hade jag väl bara nypt tag i nackskinnet på den hund som behöver sig en åthutning och gjort det.

Gällande morrningarna så brukar hanar mäta sig lite med varandra utan att mena att det skall bli slagsmål. Jag skulle enbart tolka morrningen som att de sa till varandra att du är okej, jag vill inte slåss med dig MEN om det verkligen behövs så kan jag minsann bli arg. Fullt normalt för två hanar som helt plötsligt skall dela bostad. Det är upp till dig att se till att det inte finns någon anledning att bråka, typ utspridda leksaker eller att den ena hunden går tar saker från den andra. Själv styr jag mina hundars hem med järnhand då jag inte vill ha minsta orsak till konflikt trots att mina två hundar är dödspolare.

 

[SaraMara]

Någon uppfostran behöver jag ju inte göra - mer än "nej, du får inte jaga ihjäl våra katter och bita dem, inte heller hoppa på fönstren för att försöka komma åt katten som sitter på andra sidan"... Är så svårt att hinna ikapp honom och ta tag, men när jag kommit åt har jag som du säger nypt tag i nackskinnet och muttrat lite åt honom - vilket ju givetvis är bästa lösningen, för då slipper ju min egna hund (som i just det läget inte gör något dumt, otroligt nog ) ta åt sig och undra vad som är fel med att ligga och vila eller tugga på ett öra...

Misstänkte att det var något sådant - och vi försöker hålla isär deras leksaker och mat så gott det går. Tyvärr är ju min hund en velpelle av rang och skall prompt ha den andra stackarens leksaker (och ben/öron/filtar) OCKSÅ. Inte så att han blir aggressiv, utan han lallar mest fram till den dubbelt så gamla hunden som gladeligen släpper det han håller på med när vår Kapris kommer.

Maten är (nästan tyvärr) inget problem. Båda är ju kräsna till tusen och den andre hunden äter nästan inget alls. Pillar lite i maten och går sedan därifrån - ingen konkurrens alls m.a.o (som vi nästan hoppats på, för att trigga den andra hunden som är lite väl smal att börja äta med lite godare aptit)... Konstiga hanhundar vi har!

Tack för dina råd och tankar - uppskattas Mycket!

 

[Duvan]

Hos oss betyder hundens namn inte annat än att det är just den hunden som skall lyssna. Hundens namn i skarpt tonläge = ge i det du håller på med. Annars är det hundens namn + varsågod, kom, sitt, ligg etc. Har jag för tillfället bara en hund med mig (vilket bara sker vid träning) räcker enbart kommandona.

Ryter jag i "nej" brukar de som gör något fuffens ta åt sig och övriga inte bry sig. De har rätt bra koll på vad som är tillåtet resp. otillåtet

 

[evis]

Jag har ju lite samma problem när jag har med hunden i stallet. När jag har en "diskussion" med nån av hästarna så blir hunden mycket osäker och förvirrad - dels blir hon "rädd" för hästen och dels försöker hon visa underkastning för mej på "sitt" vis. Använda namn funkar inte riktigt, visst tilltalar jag henne med namn och även hästarna - men osäkerheten finns kvar.
Det är alltså en väldigt förarvek hund jag har, hon är mycket mjuk i temperamentet och "vill alltid vara till lags". Har lite svårt övht att ta fyande på rätt sätt.

Jag går bet på hur jag ska lösa det hela!

 

[SaraMara]

Jag har ju slarvat och använt hundens namn som inkallning rätt ofta, och då försökt hålla det till något positivt.

"Kaaaaapris" betyder kom hit och busa med mig och ha skoj...

Vår hund är något av en slyngel, så han tror nog att han gör fel om jag ryter i, iaf reagerar han så. Som "matte, jag har ju inte gjort något galet nu väl, varför ryar du åt mig då"...

 

[martha]

Jag har 2 hundar nu, men har haft 4 st samtidigt...mina vet vad dom heter och lyssnar på sitt namn, har olika ändelser på namnen ...Det hinner ju du inte med nu att få dom att lyssna på vem som är vad.., men att TITTA ocjh uttala namnet på den som för otyget och ignorera den andra helt så fattar dom nog vem du talar med...