Trubbel med HR

Han tänkte plugga. Vi har väldigt få ekonomiska ansvar och jag har en ok lön. Så pengamässigt är det ingen katastrof att bli av med en inkomst ett tag. Dessutom så har vi inga problem att flytta vart det nu finns bättre jobb den dagen han ör färdigutbildad.

Edit: Han har aldrig haft svårt att få jobb. Han ger dessutom ett väldigt intelligent och sympatiskt första intryck.
Men är han med i A-kassa?
 
Jo tack, jag fick också en provocerad uppsägning, alltså att chefen gjorde det han kunde för att bägaren skulle rinna över så jag sa upp mig själv. Jag jobbade på en jurist byrå med inriktning arbetsrätt (ironisk nog🙃), och när jag hade fått jobba i princip 120 % när jag egentligen var sjukskriven 25%, och sedan fick veta att min semester aldrig skulle komma (tanken var egentligen att jag skulle börja jobba 100 % efter semestern) pga "att Trott har varit sjukskriven, hon behöver ingen semester" så sa jag upp mig. Fanns liksom inga alternativ kvar. Jag blev sjukskriven på 100 % igen och fick kämpa för att min uppsägningstid skulle gälla under min sjukskrivning, och sen trots att jag egentligen hade 4 veckor sjukskrivning kvar på mitt läkarintyg efter uppsägningstiden så tyckte AF att jag var frisk och skulle söka "ett vanligt förekommande jobb utan kognitiva förmågor" 🙃 (jag var sjukskriven för utmattningsdepression)

Men fy fan!
 
Jo tack, jag fick också en provocerad uppsägning, alltså att chefen gjorde det han kunde för att bägaren skulle rinna över så jag sa upp mig själv. Jag jobbade på en jurist byrå med inriktning arbetsrätt (ironisk nog🙃), och när jag hade fått jobba i princip 120 % när jag egentligen var sjukskriven 25%, och sedan fick veta att min semester aldrig skulle komma (tanken var egentligen att jag skulle börja jobba 100 % efter semestern) pga "att Trott har varit sjukskriven, hon behöver ingen semester" så sa jag upp mig. Fanns liksom inga alternativ kvar. Jag blev sjukskriven på 100 % igen och fick kämpa för att min uppsägningstid skulle gälla under min sjukskrivning, och sen trots att jag egentligen hade 4 veckor sjukskrivning kvar på mitt läkarintyg efter uppsägningstiden så tyckte AF att jag var frisk och skulle söka "ett vanligt förekommande jobb utan kognitiva förmågor" 🙃 (jag var sjukskriven för utmattningsdepression)
Nejmen usch vad fult av dom! Man orkar ju inte stå upp för sig själv hur mycket som helst heller när man mår dåligt. Känns som om att speciellt på ett sånt ställe så borde man ju leva som man lär, tycker jag.
 
Nu har min man sagt upp sig! Han tyckte det var lite flummigt att första kontakten med nya chefen var att säga upp sig pga krångel med HR. Personen försökte vara med på mötet men nya chefen sa tydligen ifrån och det var ju bra. Min man ville visa mailen men chefen ville inte se dom. Ryckte mest på axlarna och såg uppgiven ut. HR-personen hade tydligen sagt till chefen att min man inte skulle få någon lön från och med den 20e. Vi får se hur det blir med det.
 
Nu vill jag absolut inte låta privilegiad. Vi är absolut inte rika. Men arbetsförmedlingen och A-kassan är inget vi riktigt bekymrar oss för. Vi har inget förutom dom klassiska räkningarna och djuren vi behöver ansvara för. Vi har inte ens barn. Vårat bekymmer är att rätt ska vara rätt. Och det jag tänker mycket på är att tänk om nästa gång hon försöker sig på dethär så är det en människa med mycket mindre "skyddsnät" än vad min man har! Många många människor är så mycket mer utsatta än vad man tänker sig. Och sen så anar jag lite ugglor i mossen iom att hon bråkar med mig samtidigt.
Jag kanske ska starta en del två så ni får höra mer galenskaper människan hittar på?

Samma här. Jag hade ju haft mkt svårare att säga upp mig utan sambon. Vi har med djur och heller inga barn. Jag har lärt mig den hårda vägen ( olycka) att ett jobb betyder mycket men inte lika mycket som liv och hälsa!
 
Systemet blir så himla bakvänt. Folk med kraft, kontakter och/eller ekonomi kan bara säga fuck you till en dålig arbetsplats. Och kvar blir människor som inte kan/orkar/klarar att byta jobb. Och i en sån situation finns det inga vinnare alls. Jag menar, om man inte trivs så ger man väldigt sällan sitt bästa.
 
Systemet blir så himla bakvänt. Folk med kraft, kontakter och/eller ekonomi kan bara säga fuck you till en dålig arbetsplats. Och kvar blir människor som inte kan/orkar/klarar att byta jobb. Och i en sån situation finns det inga vinnare alls. Jag menar, om man inte trivs så ger man väldigt sällan sitt bästa.
Det stämmer verkligen, och är så himla sorgligt.
 
Han tänkte plugga. Vi har väldigt få ekonomiska ansvar och jag har en ok lön. Så pengamässigt är det ingen katastrof att bli av med en inkomst ett tag. Dessutom så har vi inga problem att flytta vart det nu finns bättre jobb den dagen han ör färdigutbildad.

Edit: Han har aldrig haft svårt att få jobb. Han ger dessutom ett väldigt intelligent och sympatiskt första intryck.

Bor ni Sverige är det bättre att få en uppsägning generellt eftersom det inte ger 3 månaders karens hos a-kassan.
 
Jo tack, jag fick också en provocerad uppsägning, alltså att chefen gjorde det han kunde för att bägaren skulle rinna över så jag sa upp mig själv. Jag jobbade på en jurist byrå med inriktning arbetsrätt (ironisk nog🙃), och när jag hade fått jobba i princip 120 % när jag egentligen var sjukskriven 25%, och sedan fick veta att min semester aldrig skulle komma (tanken var egentligen att jag skulle börja jobba 100 % efter semestern) pga "att Trott har varit sjukskriven, hon behöver ingen semester" så sa jag upp mig. Fanns liksom inga alternativ kvar. Jag blev sjukskriven på 100 % igen och fick kämpa för att min uppsägningstid skulle gälla under min sjukskrivning, och sen trots att jag egentligen hade 4 veckor sjukskrivning kvar på mitt läkarintyg efter uppsägningstiden så tyckte AF att jag var frisk och skulle söka "ett vanligt förekommande jobb utan kognitiva förmågor" 🙃 (jag var sjukskriven för utmattningsdepression)

Jag förstår nog vilken din arbetsgivare var, jag tänker att du med facit i hand ska vara lycklig som satan att du kom därifrån! Förstår dock att det är jobbigt att det blev så.
 
Tydligen så har HR-personen igår skickat ut mail/sms konversationerna mellan denne och min man till samtliga produktionsledare och teamledare. Samma fackliga representant som hjälpte tjejen till arbetsdomstolen kontaktade min man i förmiddags. Så det är ju bra!
 
Tydligen så har HR-personen igår skickat ut mail/sms konversationerna mellan denne och min man till samtliga produktionsledare och teamledare. Samma fackliga representant som hjälpte tjejen till arbetsdomstolen kontaktade min man i förmiddags. Så det är ju bra!
Det är ju verkligen inte ok! Arbetsrätt är inte mitt område men både arbetsrättsligt och GDPR mässigt måste detta vara otillåtet.
Jag hoppas facket uppmärksammar detta och driver frågan. Kan även vara på sin plats om man kan anmäla det till både Arbetsmiljöverket och Integritetsskyddsmyndigheten.
 
Vad jag vet så är företaget redan anmält till arbetsmiljöverket i en annan fråga. Så bara han får det bekräftat svart på vitt att det är det som hänt, så är det ju jättebra att det kommer in fler anmälningar. Det är ju samma människa som jag frågade om här för länge sen iom att den tagit med sig personalpärmen hem. Så jag gissar på att dethär inte är första gången människan tar sig friheter.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 296

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp