Sv: Trött på kattuppfödare
Jag har bott i lägenhet tidigare, delvis innanför Stockholms tullar, och även där går det att släppa ut sina katter, om det finns grönområden i närheten. Man får släppa kontrollen lite och låta sin katt ha ett liv. Det är ingen prydnadssak.
Bara en stilla undran, tycker du det är samma sak när det gäller hundar? Hästar? Kor? Om inte, varför är det skillnad?
Jag är absolut inte negativ till att katter får vistas ute, dock ser ju jag helst att man bor såpass att man minimerar riskerna att katterna skadas i allra största mån. Att släppa en katt i Stockholms innestad är för mig så otryggt som det kan bli.
När man släpper ut en katt utan uppsikt så vet jag inte alls vad som händer med den medan jag inte ser. Jag personligen skulle aldrig förlåta mig själv om min katt blev påkörd och fick ligga i flera timmar utan vård, eller om den blev jagad och slagen av barn, vuxna människor kan också vara ett hot mot katten.
Dessutom tycker jag att man som kattägare har ett ansvar gentemot sina grannar och medmänniskor. Katter som går ute kissar gärna i lekparker, andras rabatter och sandlådor. De kan även vara lite nyfikna och få för sig att kliva in till en granne för att hälsa lite.
Människor verkar vara fullt överens om att hundar som kan skrämma barn och vuxna inte ska få rusa vild för våg, men katter kan också störa sin omgivning, tänker man på det innan man släpper ut katten? Finns det en öppen kommunikation med grannarna? Katten kan faktiskt också råka skada någon, om den blir trängd eller skrämd, det behöver inte uppstå vid illvilja från andra människor, världen är full av oförstående, kelsjuka barn som så gärna vill klappa den söta katten.
När man släpper ut sin kisse så släpper man all kontroll för vad som kan hända.
Som sagt, jag ställer mig inte negativ till att ha katter ute. Jag har mina katter ute när vi är på vårat lantställe, jag bedömer själv den platsen som trygg från trafik och grannar, där kan de inte bli jagade eller vänskapligt misshandlade av någon, och heller stör de inte någon annan. Men det finns fortfarande risker.
Hemma får de nöja sig med att vistas ute under uppsikt, i koppel. Och de verkar lika glada åt det. Inte heller är de missnöjda när de inte fått gå ut på länge, uppenbarligen har de tillräckligt med stimulans även inomhus.