TRÖTT av att umgås med partner?

[FannyN]

Min tanke också.
Slappnar du av med honom eller känner du att du måste vara alert på något sätt?

För egen del vet jag att jag blir alldeles överdrivet bekräftande, överslätande och buffrande tillsammans med en man.

Jag följer mitt mönster från barndomen då det låg på mig att se till att mina föräldrar var vid gott humör och inget oroade. Tycker jag om någon mycket blir jag sådan. Skrattar åt hans skämt, leder in samtalet på "bra" ämnen och gör allt för att den jag är med ska må bra.

Jag tycker det är fantastiskt insiktsfullt att veta om detta och veta vad det beror på. Jag tror att det är ett vanligt beteende men ovanligt att reflektera över det. Måste vara värdefullt att tänka på inför framtiden för att spara på energin. Jag menar man är ju två om ansvara för stämningen.

 

[Philosophia]

Som jag läser det kan du inte vara dig själv riktigt i umgänget med pojkvännen ( annars hade du ju gått på den där långpromenaden när du hade lust att göra den!). Varför kan du inte leva ditt liv trots att han är med? Vill han inte följa med på promenad får han väl sysselsätta sig själv tills du är tillbaka?!

Det låter mycket rimligt. Jag har själv varit där. Det är ingen som har krävt eller förväntat sig att jag ska göra eller vara på ett visst sätt, men ändå har jag tidigare tenderat att anpassa mig, med stor irritation, stress och trötthet från min sida.

 

[kossankaj]

Det låter mycket rimligt. Jag har själv varit där. Det är ingen som har krävt eller förväntat sig att jag ska göra eller vara på ett visst sätt, men ändå har jag tidigare tenderat att anpassa mig, med stor irritation, stress och trötthet från min sida.

Precis så är det för mig med!
Skönt att inte vara ensam!

 

[Sar]

Det låter mycket rimligt. Jag har själv varit där. Det är ingen som har krävt eller förväntat sig att jag ska göra eller vara på ett visst sätt, men ändå har jag tidigare tenderat att anpassa mig, med stor irritation, stress och trötthet från min sida.

Men visst. Måste man anpassa sig för någon annans skull ( med den irritation det innebär att inte kunna genomföra sina tänkta planer) så är det ju oftare för en kortare stund ex.vis om det är någon bekant man inte känner så väl som hälsar på och just den korta tidslängden gör det genomförbart utan alltför mycket stress och irritation. Men att känna så en hel helg med pojkvännen hade ju varit fruktansvärt stressande och irriterande!