Lindon
Trådstartare
Jag har köpt en häst (ett sto på 17 år) just, blir 3 v nu på lördag. Det har inte varit någon dans på rosor, hon är misstänksam till typen och har varit väldigt reserverad och sur mot mig i hanteringen. De första dagarna lade hon öronen bakåt då man var i hagen med henne, sprang undan då man kom nära, hotade..
det gick inte att röra hennes hö (eller henne heller för den delen) utan hot/sparkar. Jag har försökt vara bestämd, "tvingat" mig på henne, haft henne i stallsgången, gosat, rört henne överallt, borstat..fast hon haft öronen bakåt å ibland nafsat i luften så har jag aldrig slagit henne. tror nämligen att det är ett problem hon har haft med någon ägare. Det har räckt med att morra åt henne.
Nu går det bättre att hantera henne, visst hon är ingen gullehäst man gosar med men hon bits iallafall inte. Samt jag rör i hennes mat utan att hon visar destu mer är lite missnöje. Då till ridningen. Vi har promenerat först för att hon skulle få lära känna omgivningen. Förra veckan red jag första gången. En kompis kom med (gåendes) och visade en kort skogsrunda på ca. 20 min. Förra lördagen red jag den själv. Hon kändes väldigt osäker och ville hela tiden titta bakom sig mot stallet. Men det gick bra iaf.
I måndas tog vi samma runda, samt en runt byn då vi travade mycket. Hon blev svettig och allt gick bra. Hon reagerade inte speciellt då det kom bilar, utan tittade bara bak sig. Nu igår och idag var det skymt innan jag kom hem från jobbet så jag tänkte att vi tar en promenad. Det samma by varvet. Igår plötsligt var hästen rädd för bilar
Jag testade idag igen...det kom en bil bakom oss, hästen börjar trampa på stället och när bilden är några meter från oss rycker hon och hoppar framför mej rakt mot bilen! den tvärnitar och gör en enorm svängom.
Det skulle ha kunna vara det sista hon gjorde!!
Jag veeet att hästen är bombsäker i terräng för hon som ägde henne var ut själv med henne och red. Även hennes barn var ut själv och red (som var mindre är 12 år) Det hela handlar naturligtvis om ledarskap, det fattar jag. Jag har ingen lust att rida henne i terrängen för tänkt om hon får samma ide då jag rider (trots att det gick bra sist). Jag ska rida på en inhängnad åker brevid stallet nu. Misstänker att hon har tråkigt också eftersom hon blev mycket motionerad vid förra ägaren.
Försöker göra små ledarskapsövningar varje dag. Hon måste vänta innan hon går in i stallet, får inte gå före mej..hon backar när man säger backa och knäpper med fingrarna framför bogen. Men jag vet att hon inte ser mej som nån ledare eftersom hon ibland försöker buffa till mej eller klia sig på mig.. Tycker inte att jag ska behöva använda våld utan brukar ryta till och hoppa mot henne.. Då man sköter henne kan hon försöka nafsa ibland och krafsa med framhoven men slutar om man säger till henne.
VAD ska jag göra?? Blir hon osäker med mej och därför blir rädd, eller har hon kommit på det för att skrämmas och inte alls blir rädd? försöker hon ta över ledarrollen? Jag har ju bara haft henne en kort tid så vi litar inte på varandra, men hur ska jag bygga upp det förtroendet? vill inte precis ta promenader om hon ska hoppa ut framför varje bil hon ser.. usch känns som jag bara vill slippa hästen, inte alls roligt.
Har haft en häst förr som jag inte (heller) klarade av så jag vet att mycket har att göra med att jag är för mesig.Vet det. Blir skraj då hästar håller på så...speciellt hoppar framför bilar. Hon är ju ett kallblod så hon är ju stark som attan..
Å andra sidan, vet jag att hon går att hantera och rida för det har jag ändå gjort innan jag köpte henne. Så lite jävlar annamma har jag i mig.
Nu går det bättre att hantera henne, visst hon är ingen gullehäst man gosar med men hon bits iallafall inte. Samt jag rör i hennes mat utan att hon visar destu mer är lite missnöje. Då till ridningen. Vi har promenerat först för att hon skulle få lära känna omgivningen. Förra veckan red jag första gången. En kompis kom med (gåendes) och visade en kort skogsrunda på ca. 20 min. Förra lördagen red jag den själv. Hon kändes väldigt osäker och ville hela tiden titta bakom sig mot stallet. Men det gick bra iaf.
I måndas tog vi samma runda, samt en runt byn då vi travade mycket. Hon blev svettig och allt gick bra. Hon reagerade inte speciellt då det kom bilar, utan tittade bara bak sig. Nu igår och idag var det skymt innan jag kom hem från jobbet så jag tänkte att vi tar en promenad. Det samma by varvet. Igår plötsligt var hästen rädd för bilar
Jag veeet att hästen är bombsäker i terräng för hon som ägde henne var ut själv med henne och red. Även hennes barn var ut själv och red (som var mindre är 12 år) Det hela handlar naturligtvis om ledarskap, det fattar jag. Jag har ingen lust att rida henne i terrängen för tänkt om hon får samma ide då jag rider (trots att det gick bra sist). Jag ska rida på en inhängnad åker brevid stallet nu. Misstänker att hon har tråkigt också eftersom hon blev mycket motionerad vid förra ägaren.
Försöker göra små ledarskapsövningar varje dag. Hon måste vänta innan hon går in i stallet, får inte gå före mej..hon backar när man säger backa och knäpper med fingrarna framför bogen. Men jag vet att hon inte ser mej som nån ledare eftersom hon ibland försöker buffa till mej eller klia sig på mig.. Tycker inte att jag ska behöva använda våld utan brukar ryta till och hoppa mot henne.. Då man sköter henne kan hon försöka nafsa ibland och krafsa med framhoven men slutar om man säger till henne.
VAD ska jag göra?? Blir hon osäker med mej och därför blir rädd, eller har hon kommit på det för att skrämmas och inte alls blir rädd? försöker hon ta över ledarrollen? Jag har ju bara haft henne en kort tid så vi litar inte på varandra, men hur ska jag bygga upp det förtroendet? vill inte precis ta promenader om hon ska hoppa ut framför varje bil hon ser.. usch känns som jag bara vill slippa hästen, inte alls roligt.
Å andra sidan, vet jag att hon går att hantera och rida för det har jag ändå gjort innan jag köpte henne. Så lite jävlar annamma har jag i mig.