Till den det berör.

Sv: Till den det berör.

Antti skrev:
Alladin var sin tids dyraste häst i världen, en arab med märklig bakgrund.
Undrar varför folk alltid ska jämföra med undantagen? som aldrig går att upprepa?

Ok ok du e ju gud antti. E-Whatever.

Jag har hållt på med hästar i över 30 år nu och har genom åren träffat, sett andra rida, sett andra äga och rida , ridit själv, ....en himla massa olika hästar stora som små av diverse raser...

Jag tycker inte att jag drar fram undantag, enligt min erfarenhet är ponnyraser och nordsvenskar betydligt mer mentalt stabila än tex svenska halvblod och tex fullblod.

En hästs generella användbarhet har stort samband med hästens mentalitet. En häst må vara aldrig så vacker eller välbyggd. Är hästen mentalt svår så passar den bara inom charketuribranschen.

En stor orsak till tex ardennerns och nordsvenskens (bruks) generellt trevliga lynne och brukbarhet (även hos hingstar av rasen) är helt enkelt att de hästar som inte dugt att arbeta tillsammans med her blivit korv eller hundmat. En selektion som pågått längre än själva stambokföringen av raserna.

Tyvärr har man inom tex Svenskt Halvblod sett väldigt mycket till exteriör, gångarter de sista 40 åren. Innan dess var egenskaper som bra lynne, härdighet och uthållighet viktigare efterson Halvblodet fortfarande användes som armehästar på 1950 och 60 talet.

En annan ras som avlats enkeltspårigt är det engelska fullblodet som sedan 1700talet avlats speciellt för att springa fort. Här har också mentaliteten blivit urarmad. Jag känner personligen galopphäst ägare/tränare som stått ut med mycket farliga hästar (och blivit skadade av dom) i hopp om vinster på banan.

Tre exempel i en stor och vid hästvärld.


Inte ens du Antti kan övertala mig att inte den viktigaste kroppsdelen på hästen är huvudet med dess innehåll....samarbetsvilja och klokhet är hästens allra viktigaste egenskap!

Jag har sett hästar med exteriör och storlek mot sig prestera vidunderliga ting tillsammans med rätt ryttare....Jag har också sett dyra och mycket fina hästar pga dåligt lynne trots bra ryttare gå åt helvete med musik!!! Ja med en hel förbannad orkester!!!

/KT
 
Sv: Till den det berör.

Precis, ett inlägg till där författaren prisar sig själv. Det verkar vara ett kriterie för att kalla sig AR. Att alltid lyfta fram sig själv.
 
Sv: Till den det berör.

Ah, då borde du vara väl kvalificerad för att bli stormästare vid det här laget, Antti! :angel:
 
Sv: Till den det berör.

Säger du det.
Ge exempel när jag har skrivit vad jag gör med mina hästar. Vad jag har lärt dom. Hur bra dom är.
Hur jag rider dom. Vilka skolor jag gör.
Var inte blygsam nu utan visa på dom sakerna så kan vi ta det till diskusiton sen.
 
Sv: Till den det berör.

Jag läser på det här forumet med jämna mellanrum för att jag är nyfiken på AR och har stött på dig med jämna mellanrum. Och det finns fler sätt att hålla fram sig själv än att skriva hur duktig man är, och ett av dom är att tala om för alla andra hur värdelösa dom (och deras billiga hästar) är och det är enligt mitt tycke vad du gör bäst.

/ :cool:
 
Sv: Till den det berör.

maiagull skrev:
Jag läser på det här forumet med jämna mellanrum för att jag är nyfiken på AR och har stött på dig med jämna mellanrum. Och det finns fler sätt att hålla fram sig själv än att skriva hur duktig man är, och ett av dom är att tala om för alla andra hur värdelösa dom (och deras billiga hästar) är och det är enligt mitt tycke vad du gör bäst.

/ :cool:

Instämmer ! Fattar inte hur man orkar hålla på att tala om i varje inlägg hur dåliga alla andra är inklusive deras billiga arbetshästar. Tröttsamt att läsa på ett annars trevligt forum.

Aker
 
Sv: Till den det berör.

Klart man blir nyfiken när det ramlar in en ny signatur.
Så jag slog upp inläggen som signaturen har gjort. Slutade läsa efter en sida, det räckte.
Gissa vilken grupp maiagull hamnar i?
 
Sv: Till den det berör.

Redan De la Gueriniere skriver om skillnaden mellan den ädla hästen som får utbildning och den stackare som inte duger och som lämnas på nåd och onåd till körsvenner..../T_B
 
Sv: Till den det berör.

Ligger inte en hästs riktiga värde i relationen mellan hästen och dess ägare/ryttare?
Måste alla vara jätteduktiga? Får inte de "inte-jätteduktiga" ha häst eller rida? Hur ska man då lära sig rida? Skulle vilja se det spädbarn som är guds gåva till hästen. Vi måste alla lära oss. Endel har mer fallenhet än andra för ridningen. Av olika orsaker. Hur kan man avgöra vem som ska få rida/äga häst, vem som inte ska få det?
Håller också med om att utbud och efterfrågan styr hästhandeln. Vi kan inte tvinga massor med människor att köpa dyra hästar för att uppnå ideal. Om det finns billiga hästar till salu finns det också oftast köpare. Det finns billiga hästar till salu därför att det finns fler hästar än köpare. En häst säljs bara billigt om man är desperat att bli av med den. Ibland är det ju fråga om om man hellre borde ge stackrarna en kula i pannan medan de är friska och glada om man ser att det börjar gå utför med hälsan.
Vad är hästarnas uppgift i universum?
Vad ger vi dem och vad ger de oss?
(Kanske inte barock-relaterat direkt, men tankar som väcks då jag läser ovanstående diskussion.)
 
Sv: Till den det berör.

Samtidigt, om fler satt på bättre hästar, skulle ridnivån kanske varit högre i Sverige? En bra häst är mkt lättare att lära sig rida på än en skrutt. Även om jag tycker om just min skrutt och tycker att han är ett trevligt djur, inser jag att han spelar i lingonserien, och jag drömmer om åtminstone div 2-spel. Och på just detta forum går det inte att ta miste på ambitioner, drömmar och förespeglingar. Det är enhandsfattningar, terre-a-terre och specialtillverkade sadlar som är så svåra att rida i att beridarna vid SRS skulle klara det, men inte Kreti och Pleti. Detta får jag inte ihop med att folk köper stora fläckiga saker med mycket hår på fötterna?
 
Sv: Till den det berör.

- Vem är det säger det där om att allt är fåfänglighet? Jag tycker att alla är skyldiga sina hästar att göra sitt bästa för att rida dom bra (köra eller vad man nu gör) så att de får både fysisk och mental stimulans... OK om man inte är världsbäst, men om man bryr sig och försöker lära har hästen oftast roligare under sadel än på mackan./T_B
 
Sv: Till den det berör.

Om man har ambitioner bör man skaffa nåt som i rimlighetens namn kan infria dessa ambitioner. Men om man har fötterna på jorden och inser att det tar tid att lära sig och man börjar vid scratch så tror jag att de flesta hästar klarar av att lära ryttaren de mest grundläggande sakerna inom ridningen. Jag anser faktiskt att de flesta sk normala hästar "säger till" om ryttarens hand fungerar eller inte. Den springande punkten är väl kanske att ha en tränare som klarar av att lotsa ekipaget? De flesta jag känner gillar bara sina hästar och vill lära sig rida. Stora fläckiga saker med mycket hår på fötterna är rätt bra i det hänseendet. I min erfarenhet är de lugna men känsliga. Har inte såna hästar själv, men har sett tillräckligt många (och testat dem) för att kunna ha en uppfattning. Drömmar är kul och stimulerande, men vi lever i den riktiga världen och bör ha förankring i den.
 
Sv: Till den det berör.

Jag ställer mig högst tveksam till om det verkligen är kvaliteten på hästarna som avgör om det förekommer god ridning eller inte...

Om man är dålig på att hantera/rida, så spelar det ingen roll om det är ett halvblod med toppstam eller "stora fläckiga saker med mycket hår på fötterna" som rammar dig med bogen/går med sänkt rygg.

Om man är skicklig på att hantera/rida kan man ha trevlig både på ett halvblod med toppstam eller "stora fläckiga saker med mycket hår på fötterna", men man kanske får anpassa den slutliga nivån efter hästens kapacitet.
 
Sv: Till den det berör.

Håller givetvis med dig, om man är duktig på att rida kan man locka fram trevliga rörelser även ur korsningen. Men de flesta av oss håller på att _lära sig rida_! Även du, antar jag.

Det finns faktiskt extremt begåvade hästar som är lättare att lära sig rida på än mitt gamla halvblod eller någons fläckiga uddatåiga hovdjur. I detta forum borde väl ambitionsnivån vara högre än på Gnägg? Här citeras franska 1700-talsmästare, man diskuterar skolgalopp och blanka stänger.
 
Sv: Till den det berör.

Japp, jag håller också på att lära mig rida. Och visst kan det vara lättare att lära sig på en häst med bra förutsättningar.

Det jag ville säga är att det är inte kvaliteten på hästarna som är problemet egentligen, utan själva lärandet. Om man får möjlighet att lära sig nya saker som gör att ens förmåga att rida/hantera hästen ökar är det en lösning på problemet. Men om man inte får den möjligheten spelar det ju inte någon roll hur bra häst man har...

Ett sätt att lära sig kan vara att citera gamla stofiler och diskutera skolfärdiga galoppader och välputsade metallbitar med hävstångseffekt. Vad är egentligen fel med det? Dessutom kan det ju vara så att man inte ens vill lära sig något av det, ett diskussionforum kan också handla om en sån trivial sak som att prata med andra om något man själv är intresserad av...

Jag förstår inte varifrån inställningen att det här forumet ska undervisa kommer ifrån. Ett forum är en mötesplats för folk. Det eventuella lärandet får folk själva stå för.
 
Sv: Till den det berör.

Inget fel på det som diskuteras, så länge folk inte tror att det är verkligheten och tillämpar allt de hört på sina egna djur. För det är hästen det är synd om, som ska stå ut med ryttarens stolligheter som h*n snappat upp.
 
Sv: Till den det berör.

Själv måste jag säga, att det är av de svåra hästarna jag har lärt mig mest. I och för sig har jag också haft förmånen att rida några GP hästar, men nog f*n är det häftigare när mitt feta, långa sto, visserligen halvblod, men avlad för körning, och ser ut som något slags halvardenner, faktiskt piafferar riktigt ok! Jag har haft ett par hästar som har haft mkt lätt för att trampa, men det kändes ju inte som att jag hade åstadkommit något speciellt märkvärdigt som fick dem till det. Å andra sidan är det kanske allra häftigaste att det inte kändes som speciellt svårt med den nuvarande hästen heller, när vi väl kom dit. Det var bara vägen dit som var mycket längre och gropigare.
Vad jag försöker säga är att: Låt folk ha de hästar de vill, och lära sig det de kan av dem. På nästa häst lär man sig något annat. Ambition behöver inte gå ut över hästen, bara för att man vill prova något man lärt sig, bara man inte kräver perfektion, utan bara tänjer lite på hästens gränser, men hela tiden prioriterar en lugn och avslappnad häst. Kräver man för mycket förlorar man lugnet. Håller man sig inom dessa riktlinjer, förbättrar man förhoppningsvis sin häst.
 
Sv: Till den det berör.

Innan för många missförstår mig: jag har en sopig häst själv...
 

Liknande trådar

Ridning Jag har letat efter en medryttarhäst sedan i somras men hittar ingen. Det är ett problem jag aldrig har haft förut och då har jag varit...
2 3
Svar
51
· Visningar
9 470
Senast: Magiana
·
Hästmänniskan Jag har en fundering. Jag skaffade en medryttare till vårt sto som stått med dräktig och haft föl innan. Så vi letade medryttare då jag...
3 4 5
Svar
91
· Visningar
11 910
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok När jag var barn så tyckte jag att det såg så elegant ut att rida en häst på tygeln. Det ville jag också lära mig att göra. Vem vill...
Svar
0
· Visningar
1 234
Senast: Magiana
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har inte haft den minsta tid att sätta mig ner och skriva om förra veckans ridlektioner, då mitt schema har varit fullspäckat varje...
Svar
0
· Visningar
1 023
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp