S
ShrimpMama
Jag sitter här och tänker på alla barn som finns ute i världen som har fått sina små oskyldiga själar misshandlade.
Tänker på alla barn som ingen ser och som ingen hör att dom ropar på hjälp.
Jag satt och skrev några tankar om pojken Bobby...
Tänkte att ni ska få ta del av dom tankarna
Pojken Bobby
...fick aldrig en chans att veta vad kärlek var...fick aldrig en chans att känna på livet ljusa stunder...han fick bara känna på fönedring, kränkning och tortyr...vad tänkte han på...kunde han förstå att det som hände honom var inte hans fel...att det var hans mamma som inte var mogen för att älska honom...som påstod att hon var rädd för sin man...Bobbys styvpappa att hon inte kunde stoppa honom när han torterade honom varje dag...som påstod att hon inte var med på något av det som Bobby utsattes för...elchockarna...kylan han kände när han låg naken ute i snön...sitta bunden med huvudet böjt bakåt...ligga i isen...hur kan en mamma som ska älska sitt barn oavsett vad låta en man få förstöra en hjälplös pojkes liv...hon ska hellre dö för sitt barns skull än låta en sjuk man fönedra en hjäplös pojke...hon ska fly för sitt och sin sons liv från en sjuk man som måste utöva en makt på en liten hjälplös pojke...jag kände inte Bobby men jag har en son själv på 5 år...skulle ta människans liv eller gå i döden själv om han någonsin skulle bli slagen, sparkad, torterad...jag tittar på min son när han sover...lyssnar på hur han andas...lyssnar på när han pratar och berättar...älskar honom för allt som rymmer i den lilla pojkens själ i den lilla kroppen...tänker sen tillbaka på Bobby och frågar mig varför han hade en son otur att råka ut för så känslokalla vuxna personer...och tänker sen på att om man hade vetat...hade man gjort något för att hjälpa...hade man själv vågat säga till...och tänker på hur det skulle ha varit om hans mamma hade varit mogen för att älska sin son...Bobby en liten hjälplös pojke.
Tänker på alla barn som ingen ser och som ingen hör att dom ropar på hjälp.
Jag satt och skrev några tankar om pojken Bobby...
Tänkte att ni ska få ta del av dom tankarna
Pojken Bobby
...fick aldrig en chans att veta vad kärlek var...fick aldrig en chans att känna på livet ljusa stunder...han fick bara känna på fönedring, kränkning och tortyr...vad tänkte han på...kunde han förstå att det som hände honom var inte hans fel...att det var hans mamma som inte var mogen för att älska honom...som påstod att hon var rädd för sin man...Bobbys styvpappa att hon inte kunde stoppa honom när han torterade honom varje dag...som påstod att hon inte var med på något av det som Bobby utsattes för...elchockarna...kylan han kände när han låg naken ute i snön...sitta bunden med huvudet böjt bakåt...ligga i isen...hur kan en mamma som ska älska sitt barn oavsett vad låta en man få förstöra en hjälplös pojkes liv...hon ska hellre dö för sitt barns skull än låta en sjuk man fönedra en hjäplös pojke...hon ska fly för sitt och sin sons liv från en sjuk man som måste utöva en makt på en liten hjälplös pojke...jag kände inte Bobby men jag har en son själv på 5 år...skulle ta människans liv eller gå i döden själv om han någonsin skulle bli slagen, sparkad, torterad...jag tittar på min son när han sover...lyssnar på hur han andas...lyssnar på när han pratar och berättar...älskar honom för allt som rymmer i den lilla pojkens själ i den lilla kroppen...tänker sen tillbaka på Bobby och frågar mig varför han hade en son otur att råka ut för så känslokalla vuxna personer...och tänker sen på att om man hade vetat...hade man gjort något för att hjälpa...hade man själv vågat säga till...och tänker på hur det skulle ha varit om hans mamma hade varit mogen för att älska sin son...Bobby en liten hjälplös pojke.