Tankar om att sluta jobba och olika förutsättningar.

[Septicemia]

Jag har en helt normal inkomst, låga omkostnader och lite sparande men har absolut inte råd att leva ensam utan inkomst, ens om jag köpt länets billigaste gård och ätit rovor året runt. Däremot skulle nog jag och sambon kunna ha ett helt drägligt liv på en månadslön om det behövdes men det är ju en helt annan sak.

Hade möjligheten att fortsätta leva ungefär som jag gör nu utan att lönearbeta en dag till i mitt liv så hade jag sagt upp mig på studs. Nog för att jag gillar mitt jobb men jag lever för mina fritidsintressen.

Artiklar, tv-serier och dokumentärer om folk som har möjligheten att "växla ner" handlar i stort sett alltid om personer som på något vis antingen har mediejobb, är kända på sociala medier eller har mycket mer pengar än en helt vanlig Svensson. Jag tycker oftast det känns som att de tröttnat på bubblan de lever i och är ute efter någonting nytt. Som de flesta av oss säkert kan känna ibland helt enkelt.

 

[hundtant]

Jag har en helt normal inkomst, låga omkostnader och lite sparande men har absolut inte råd att leva ensam utan inkomst, ens om jag köpt länets billigaste gård och ätit rovor året runt. Däremot skulle nog jag och sambon kunna ha ett helt drägligt liv på en månadslön om det behövdes men det är ju en helt annan sak.

Hade möjligheten att fortsätta leva ungefär som jag gör nu utan att lönearbeta en dag till i mitt liv så hade jag sagt upp mig på studs. Nog för att jag gillar mitt jobb men jag lever för mina fritidsintressen.

Artiklar, tv-serier och dokumentärer om folk som har möjligheten att "växla ner" handlar i stort sett alltid om personer som på något vis antingen har mediejobb, är kända på sociala medier eller har mycket mer pengar än en helt vanlig Svensson. Jag tycker oftast det känns som att de tröttnat på bubblan de lever i och är ute efter någonting nytt. Som de flesta av oss säkert kan känna ibland helt enkelt.

Ja precis. Det handlar så ofta om människor som har väldigt stora möjligheter.

Och när det handlar om instagramkändisar så är det ju bara ett nytt sätt att fortsätta slå mynt av sig själva. Med lite tur får de en en egen realityserie också, det där olidliga paret Zackari (nånting?) är väl det värsta exemplet.

 

[Amha]

Nja, det beror på. Jag har varit hemma en del men känner att jag behöver ha något annat också. Hade jag inte lönearbetat hade jag antagligen studerat eller gjort något ideellt bara för att ha någonting att pyssla med som inte är intressen/hemarbete/odlingar osv. Intressena etc blir inte lika roliga annars, anser jag. Däremot hade jag gärna haft mer ledig tid vid sidan av "vad man nu gör" för att hinna med mer av det roliga.

 

[Septicemia]

Ja precis. Det handlar så ofta om människor som har väldigt stora möjligheter.

Och när det handlar om instagramkändisar så är det ju bara ett nytt sätt att fortsätta slå mynt av sig själva. Med lite tur får de en en egen realityserie också, det där olidliga paret Zackari (nånting?) är väl det värsta exemplet.

Haha jag tänkte också på det paret när jag läste den här tråden

 

[tuaphua]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Jag skulle inte kunna leva utan inkomst så.
Nu hyr vi boende och jag har tidigare sålt lägenhet i Sthlm som jag inte hade lån på. Men de pengarna och andra sparpengar är undansatta för att sen köpa boende för igen, förhoppningsvis en gård. Så de kan och vill jag inte leva av.
Och vi har en rätt dyr livsstil med dyra intressen etc. Så pengar måste in för att fortsätta med det och investera i framtid.
Sen tycker jag mitt jobb är väldigt roligt och gör det mycket gärna. Men visst.. Fick jag 100 miljoner eller ngt kanske jag hade jobbat mindre/tagit mindre betalt etc.
Och säkert lagt mer tid och pengar på olika saker jag vill lära mig/bli bättre inom. Finns ju hur mkt som helst sånt!

 

[Tantan]

Kan ju tillägga att skulle jag vara ekonomiskt oberoende hade jag antagligen ägnat ett antal år åt hobbies eller ideellt arbete, men att kasta mig ut utan att veta att jag har pengar så jag klarar mig och kan resa, unna mig och barnen saker, det hade jag inte gjort. Mammas gillningar på insta är inte ett knäck att falla tillbaka på. Jag har dessutom ett yrke där kunskap är färskvara, lämnar jag är jag antagligen rökt på 2 år. Skulle blivit entreprenörinfluencer istället

 

[Kilauea]

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Nej, inte en chans. Jobbar deltid pga klarar ej heltid (men FK tycker jag ska jobba heltid och bli sjukskriven med jämna mellanrum istället för stt jag ska få sjukersättning) och går runt men har ej så pass mycket sparat att jag kan sluta jobba nu. Vill ju kunna leva ok efter pensionen med.

Trivs dessutom på jobbet så skulle inte vilja sluta helt ändå.

 

[Eurydome]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Det är ganska vanligt i vissa kretsar att sikta på att blir ekonomiskt oberoende, oftast genom att leva väldigt sparsamt och investera på börsen och sen sluta jobba/gå ner i tid och leva på aktieutdelningar. Det kallas FIRE. Det kan alltså vara folk med helt vanliga jobb.

Nej jag har inte de ekonomiska förutsättningarna och det är heller inget jag eftersträvar.

 

[Inte_Ung]

Jag har ju gjort något liknande.
Jobbade som en tok inom IT och Telecom.
Vilket var ett enormt äventyr som jag verkligen inte ville vara utan.
Investerade och levde "snålt" så när det äventyret inte längre var roligt växlade jag ner och körde buss på 50%.
Köra buss var också spännande och givande på många sätt på det personliga planet och jag hade verkligen jättekul.
Nu ägnar jag mig åt egen verksamhet och är min egen ekonom, jurist och fastighetsförvaltare.
Det är också en utmaning och intressant.

Nej jag kan inte sluta arbeta eftersom att mitt intellekt söker den utmaningen oavsett vad jag gör för övrigt.
Nu har jag en ny affärside på gång som jag bara måste prova eftersom den är så spännande.

 

[Kirre]

Läste också hela artikeln imorse och blev lite irriterad. Jag kan tycka den typen av livsstilsreportage kan vara rätt intressant men detta var ju bara skit. Jag förväntade mig mer att han valde att bli hemmapappa el dyl, inte att han i princip direkt startade nytt företag och nu tar ut en lön väl över medellön och det med hus i både rika Kungsbacka och i alperna.

För ursprungsfrågan, jag har en halv dröm om att åtminstone kunna välja lite mer hur mycket jag vill jobba och kunna ta mer resledigt än vad som går med vanligt antal semesterdagar. Just nu har jag dock en roll på jobbet som jag jobbat rätt hårt på att nå så vill ligga kvar här lite till, samtidigt dom jag sparar för att förhoppningsvis kunna göra mer av det jag vill snart.

 

[Ajda]

Det känns som det höjs upp till skyarna att vara en hobbybonde, näst intill självförsörjande just nu. Väldigt ”inne” att odla osv.
Min granne (som är ”riktig” bonde sen generationer tillbaka) sa att många vill leva nu som man gjorde förr. Dvs ha höns för äggens skull, några kor, får osv. Det är mysigt, men kräver mycket jobb och man är väldigt låst och tjänar absolut inga pengar.

Dvs det är svårt för en vanlig Svensson att sluta jobba och leva på det sättet.

 

[cassiopeja]

Jag skulle vilja testa att leva utanför det ekonomiska systemet så mycket som det skulle vara möjligt, bara för att utmana min världsbild och skaffa mig nya erfarenheter och kunskaper. Dvs lägga mina dagar på att skapa mig en boplats, mat och vatten, värme samt andra nödvändigheter för överlevnad. Jag inser dock att det är inget man kan göra helt på egen hand utan man behöver vara en flock. Och jag har ingen flock, så förmodligen är det något jag aldrig kommer att få möjlighet att testa.

 

[Yeah but]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Jag räknar med att kunna sluta jobba inom några år. Det är inte säkert att jag då kommer att vilja sluta, men jag föreställer mig att det kommer att göra under för min motivation att jobba - och leva - att inte gå runt och ha trettio obligatoriska år till pension. Och max sex semesterveckor om året och se fram emot fredagar och få lite ont i magen inför måndagar.

Förstå mig rätt - givet att jag måste ha ett jobb så älskar jag verkligen det jag har. Jag får fundera på problem, ge råd till personer som lyssnar och uppskattar mig, har trevliga kollegor (som jag som superintrovert knappt behöver träffa eftersom jag kan jobba mycket hemifrån)... men hela grejen med heltidsnorm och begränsad flextid börjar kännas ganska ociviliserad, eller i alla fall ovärdig. "Fint väder! Alltså jag kan ju inte gå ut och promenera eller bada för jag är avtalsbunden att sitta här och titta på en skärm i sju timmar till och sen är jag själsligt död för dagen och så har det börjat regna, men kul ändå att se solen genom fönstret antar jag. Okej, fokus. Nu måste jag koncentrera mig på att maximera det här kundföretagets vinst eftersom de har betalat företaget som betalar mig."

Jag har lite över 50 000 före skatt, får ut lite under 40. Det är en klart högre lön än medel och median, men verkligen inte på någon fantasinivå för någon med högre utbildning som sedan hunnit jobba i några år. Mina löpande utgifter är dessutom ungefär som när jag pluggade, så genom att jobba ett år kan jag leva på lönen i ytterligare 2-3. Eftersom jag inte bara stoppar in pengarna på nollräntekonto utan investerar dem så ökar de dessutom i värde.

 

[Enya]

Det känns som det höjs upp till skyarna att vara en hobbybonde, näst intill självförsörjande just nu. Väldigt ”inne” att odla osv.
Min granne (som är ”riktig” bonde sen generationer tillbaka) sa att många vill leva nu som man gjorde förr. Dvs ha höns för äggens skull, några kor, får osv. Det är mysigt, men kräver mycket jobb och man är väldigt låst och tjänar absolut inga pengar.

Dvs det är svårt för en vanlig Svensson att sluta jobba och leva på det sättet.

Jag tror den längtan efter att vara självförsörjande på det viset du beskriver har att göra med att man kanske är lite trött på att slita på jobbet 9 timmar per dag med rast + pendling på det + familj, stor villa + djur + hobby osv. Det är ett ekorrhjul vi är i dag in och dag ut det här med jobba en massa och samtidigt ha familj och intressen och träffa släkt och vänner osv. Jag tror det är stressen och tröttheten som talar, att man vill skala ner till det lilla igen, som det var "förr".

 

[Ajda]

Jag tror den längtan efter att vara självförsörjande på det viset du beskriver har att göra med att man kanske är lite trött på att slita på jobbet 9 timmar per dag med rast + pendling på det + familj, stor villa + djur + hobby osv. Det är ett ekorrhjul vi är i dag in och dag ut det här med jobba en massa och samtidigt ha familj och intressen och träffa släkt och vänner osv. Jag tror det är stressen och tröttheten som talar, att man vill skala ner till det lilla igen, som det var "förr".

Säkerligen har du rätt. Hade gärna levt på det viset om det varit möjligt.

 

[Enya]

Säkerligen har du rätt. Hade gärna levt på det viset om det varit möjligt.

Jag också! Därav min längtan efter enslig stuga. Med tanke på att jag bara jobbar 50 % nu och har lite svårt med bara det finns ju risken att det blir hel sjukersättning långt före pensionsåldern, att bosätta mig i någon stuga någonstans och göra mig till någon hybridsjälvförsörjande eremit är ju då en dröm. Lugn och ro liksom.

 

[malumbub]

Hade jag inte behövt jobba för att ha en inkomst hade jag sagt upp mig på en gång. Jag hade sedan lagt min tid på att vila upp mig och läka och till viss del åkt till jobbet som volontär, men utifrån mina egna villkor. Då hade jag kunnat göra de där sakerna jag vill göra, men inte hinner med idag och utan att slita sönder min kropp.




Jag skulle idag inte kunna sluta jobba och bli självförsörjande utan någon mer inkomst. Jag hade behövt en startsumma att bygga självförsörjningen med. T ex för att kunna byta boende. Även om man har egen skog som man tar virke ur för att bygga/renovera, så behövs verktygen för jobbet och att man äger skogen.
Flera av kändisarna som strävar efter självförsörjning m m pratar ju oxå om att saker kostar som en investering (pengar eller tid) och i flera tv-program syns ju dessutom produktreklam eller just att pengarna håller på att ta slut.

 

[em76]

Jag trivs bra med att jobba 60 % på kontor och att bo billigt i lägenhet.
Jag skulle kunna hyra/köpa bostad där det går att odla, men jag tycker det är jobbigt med förändringar, så jag stannar nog där jag är ett tag till.

 

[Lightzone]

Hade jag haft pengar nog att ha råd med mina intressen hade jag nog slutat lönearbeta ja. Ägnat mig åt hästar och ridning på dagarna och sambo/vänner på kvällarna. Gått kurser som jag känner för. Volontärat på stallet kanske?

Men att byta arbete mot att leva knapert är inte så intressant, då jobbar jag hellre och har råd med mina intressen/hobbys. Men om jag slapp så

 

[Hermelin]

Jag har en plan där jag säljer det nuvarande huset och bor på segelbåten sommartid. Under vinterhalvåret tänker jag mig att bo närmare medelhavet så det blir lite mindre snö. Jag tänker också sluta jobba och sluta stressa över räkningar som ska betalas. Min plan har för övrig bara en enda viktig milstolpe - vinna Euro jackpot. Så fort jag gjort det så ska det fanimej karriärväxlas.