Tankar och funderingar..

[Aslan]

Vår har i dagsläget en Finsk lapphund. Han är världens finaste, men börjar dock bli lite till åren. Han har aldrig varit mycket för dom typ av grenar jag tycker är roligast. Han är fin i spåret och i sökskogen, tycker lydnad och rally kan vara kul i viss mån, men är tyvärr något för bekväm för att ha det rätta drivet. Han är svårmotiverad till tusen då han har i princip har noll föremålsintresse och spottar ut det mesta annat jag erbjuder. Vi har hunnit gå igenom en hel del genom åren och både jag och en drös kursare har slitit håret av oss. Efter ett antal föreläsningar och kurser i en såkallad lek och lär grupp hittade vi några punkter att trycka på. Men där sparkar det bekväma sig fram och lyckan lägger sig nästan lika fort som den kom. Han är absolut inte sjuk eller har dålig kondis på något sätt. Utan det är bara så han är. Och nu är han som sakt lite till åren och jag kan inte kräva lika mycket av honom som förr. Vi har gått lite kurser och tränat när vi kännt för det. Alltså en helt vanlig familjehund som är med på det mesta i grund och botten.

Jag har nu kommit till en punk då jag vill utöka familjen med en hund nr 2. I dagsläget är det i princip omöjligt. Vi bor på landet med avstånd till det mesta. Jag är själv i veckorna och helt beroende av att hunden kan klara sig själv ett par timmar. Dels på grund av avståndet till allt, dels för min arbetssituation. Jag har plöjt igen en hel del dagmattar men inte hittat någon jag känner att jag kan lita på så i dagsläget har vi faktiskt löst passningen inom familjen. Och det funkar för att jag har en hund som kan klara sig själv ett par timmar mitt på dagen.

Omplacering funderade jag då på. men jag vill ha en seriös omplacering av en stabil och bra hund i så fall. Gärna en unghund. Men vem säljer en lixom färdig hund? Ingen vad jag har hittat. Sen är jag inte ens säker på vad jag ska ha för ras. Jag älskar ju min lapphund, men är sugen på att byta ras. Jag har kollat runt lite på olika rasklubbar, men äh. Jag vet inte. I dom bästa världar så skulle jag vilja ha en yngre kopia av det jag har idag, fast med något mer driv, större föremålsintresse, och absolut mer lättmotiverad (jag är less på att få slita röven av mig). Sen gärna en mindre men ändå rejäl hund.

Jag känner väl mest att jag behöver vräka ur mig allt. Jag vill så mycket men situationen är lite låst. Vart börjar man? Hur löser man allt? Finns det nån ultimat seriös uppfödare som skulle kunna sälja mig en valp, och sen leverera den runt sådär en 7-8 månader färdig lixom?

Sen har jag ändå rädslan där. Tänk om jag får en hund som inte fixar att vara ensam? Eller om jag får en hund som inte trivs med gamlingen? Dom behöver nödvändigtvis inte älska varandra, även om det skulle underlätta, men ändå kunna acceptera varandra. Eller om jag får en hund som inte lever upp till det jag ändå drömmer om? ÄHSABLÄÄ! Alla dessa tankar. Samtidigt går åren och min älskade lapphund blir inte direkt yngre. Samtidigt som ett liv utan hund känns otänkbart. Nä fy.. Detta blev långt, rörigt och jag vet inte ens vad jag själv vill ha. Eller jo. En hund till. Men vad, när och hur. Jag vet faktiskt inte.

 

[Kibani]

Jag förstår ditt problem då jag i flera år varit sugen på en hund till. För min del är det mest det ekonomiska som ställer till det men så ska det inte förbli och den dagen lär jag behöva ha hundar som klarar sig ensamma också. Något min plötsligt fick problem med för ganska precis ett år sedan och som jag inte riktigt löst än

Ang ras dock. Vill du egentligen inte byta så gör inte det Vad jag sett så finns det gott om lappisar nu som är lätta att träna med, som har det där drivet och inte är så svåra att motivera. "Bara" att kolla efter kennlar/kombinationer med hundar som har arbetsmeriter. Visst kan det fortfarande vara mattar/hussar som slitit röven av sig för att meritera sin hund men mest troligt är ju att det är föriga hundar. Hade jag inte siktat in mig på en belgare som nästa hund så skulle jag köpt lapphund från uppfödaren min hunds pappa är ifrån. Eller kanske en lapsk.

Mitt fluff var typ som din när hon var ung, svårmotiverad och sket fullständigt i mig om det inte passade henne. Men nån gång efter att vi började träna på vår BHK så lossnade det rejält vad gäller föremålsintresse. driv och belöningar. Nu har jag en hund som kryper ur skinnet av iver långt innan vi ens kommer upp på klubben, på gott och ont