Tandläkarrädsla

BernT

Trådstartare
Jag ska laga en tand + byta två lagningar som inte är bra. Har lagat tand förut så min tandsköterska sa bara att nu bokar vi tid för det. Jag goes -> 😱😱 jag sa att jag gör det inte, det går inte. Hon erbjöd lugnande + tog in tandläkaren jag ska ha så jag fick prata med honom. Men det känns ändå inte bra. Jag har tidigare bitit ihop för jag har tänkt att "det här är sista lagningen sen behöver jag aldrig göra det igen". Anledning till det tänket är för att sist jag lagade var 2015 och då var det hål jag gått med i flera år och inget nytt. Så jag trodde lite att jag inte skulle få mer hål...

Så ska gå på "inskolning" i september och sen antingen gå hos den här tandläkaren då som gör allt jättelugnt med lugnande + bokar in extra lång tid. Eller få remiss till sjukhus.

Någon som gjort inskolning? Eller med lugnande? Eller under narkos?

Anledning till mitt obehag är att jag lagat tand tidigare där bedövningen inte tog ordentligt så när de kom lite längre ner kände jag allt. Det gjorde skitont så smärtan sitter kvar i muskelminnet antar jag. Känner den så fort de börjar borra, riktigt vidrigt. Jag är svårbedövad (inte ens kejsarsnittsbedövning tog som den skulle) då det gör också att det känns obehagligt.
 
Jag ska laga en tand + byta två lagningar som inte är bra. Har lagat tand förut så min tandsköterska sa bara att nu bokar vi tid för det. Jag goes -> 😱😱 jag sa att jag gör det inte, det går inte. Hon erbjöd lugnande + tog in tandläkaren jag ska ha så jag fick prata med honom. Men det känns ändå inte bra. Jag har tidigare bitit ihop för jag har tänkt att "det här är sista lagningen sen behöver jag aldrig göra det igen". Anledning till det tänket är för att sist jag lagade var 2015 och då var det hål jag gått med i flera år och inget nytt. Så jag trodde lite att jag inte skulle få mer hål...

Så ska gå på "inskolning" i september och sen antingen gå hos den här tandläkaren då som gör allt jättelugnt med lugnande + bokar in extra lång tid. Eller få remiss till sjukhus.

Någon som gjort inskolning? Eller med lugnande? Eller under narkos?

Anledning till mitt obehag är att jag lagat tand tidigare där bedövningen inte tog ordentligt så när de kom lite längre ner kände jag allt. Det gjorde skitont så smärtan sitter kvar i muskelminnet antar jag. Känner den så fort de börjar borra, riktigt vidrigt. Jag är svårbedövad (inte ens kejsarsnittsbedövning tog som den skulle) då det gör också att det känns obehagligt.
Jag har rejäl tandläkarskräck, på nivån att de fick söva mig för att laga hålen. Min förra tandläkare lyckades bygga upp förtroendet så jag klarade av att laga hålen. Det krävs väldigt mycket bedövning för att det skall ta på mig. Som mest har de lagt sjudubbel bedövning... Jag får helt enkelt spruta efter spruta till jag inte känner något. Sedan har jag musik på i öronen för att slippa höra borren och då går det.

När min förra tandläkare gick i pension fick jag ett återfall när jag fick träffa den nya som tyckte att jag skulle sluta sjåpa mig. Det var bara en vanlig undersökning som slutade i att jag grät hysteriskt i stolen och sedan sprang iväg utan att betala.

Jag ringde och sa att jag vägrar gå tillbaka till henne och fick istället en som är bra på de som är rädda. Hon har sakta lyckats bygga upp förtroendet igen så jag klarar av att laga igen.
 
Jag har rejäl tandläkarskräck, på nivån att de fick söva mig för att laga hålen. Min förra tandläkare lyckades bygga upp förtroendet så jag klarade av att laga hålen. Det krävs väldigt mycket bedövning för att det skall ta på mig. Som mest har de lagt sjudubbel bedövning... Jag får helt enkelt spruta efter spruta till jag inte känner något. Sedan har jag musik på i öronen för att slippa höra borren och då går det.

När min förra tandläkare gick i pension fick jag ett återfall när jag fick träffa den nya som tyckte att jag skulle sluta sjåpa mig. Det var bara en vanlig undersökning som slutade i att jag grät hysteriskt i stolen och sedan sprang iväg utan att betala.

Jag ringde och sa att jag vägrar gå tillbaka till henne och fick istället en som är bra på de som är rädda. Hon har sakta lyckats bygga upp förtroendet igen så jag klarar av att laga igen.

Vanlig undersökning går bra + ta bort tandsten är inte heller problem. Utan det är borrandet, för jag vet hur ont det kan göra efter att de borrade utan tillräcklig bedövning. Jag var på undersökning idag och fick som sagt träffa tandläkaren och visst han verkar jättebra men jag vet inte om det räcker. Sist jag lagade (2015) så gick det ju bra men det räcker inte, jag vet ju att det kan göra ont, och att om det gör ont så gör det så vidrigt jävla ont.

Funkade det bra med narkos? Det känns lite överdrivet, tänker att lugnande borde räcka. Har funderat på musik men tror inte det blir bra.
 
Det var trevligt att ha allt lagat(14hål och en tand utdragen) efter narkosen men det var inte trevligt att bli sövd. Det tog inte på mig när de skulle söva mig heller. Narkosläkaren såg ganska orolig ut innan jag slutligen försvann. Jag mådde jättelika efteråt.

Vad distraherar dig? Jag kan koncentrera mig på musiken och på så sätt klara av det.
 
Det var trevligt att ha allt lagat(14hål och en tand utdragen) efter narkosen men det var inte trevligt att bli sövd. Det tog inte på mig när de skulle söva mig heller. Narkosläkaren såg ganska orolig ut innan jag slutligen försvann. Jag mådde jättelika efteråt.

Vad distraherar dig? Jag kan koncentrera mig på musiken och på så sätt klara av det.

Oj vad många hål! Måste haft inte i munnen efteråt? Och före? Jag spyr alltid efter narkos men får jag bara medicin mot det under tiden/innan så går det bra. Tror inte distraktion funkar alls. Jag sa att en del av det obehagliga är att jag inte vet vad de gör, hur lång tid det tar, hur lång tid det är kvar, varför de gör det de gör och om det är bra eller dåligt. Typ när de pratar sitt tandläkarspråk med varandra så vet jag inte om det bara är som vanligt eller "oj vi borra sönder tanden" (vet att det inte händer men ändå).

Men då funkar ju inte musik för jag vill hellre höra vad de säger, men att de är mer tydliga med vad, varför och hur lång tid. Spontant så känns det som att lugnande borde gå. Men vi skulle träffas och prata om det och ta allt i lugn takt.
 
Jag är också svårbedövad och har en del smärtsamma minnen från tandläkaren.
Fick lugnande (midazolam) vid ett par tillfällen, det bet rejält bra första gången :angel: men lite sämre andra. Sen blev jag tvungen att laga när jag fortfarande ammade och kunde inte få nåt lugnande. Svettig och med hjärtklappning, bedövningen funkade inte, och de konstaterar efter en del jävligt borrande att tanden måste dras ut... :banghead: Det däremot gick jättebra :confused:

Har sedan ätit medicin som gjort mig muntorr, och fick vid en undersökning i våras (hos ny tandläkare) reda på att jag var tvungen att laga tre hål :(:down::nailbiting: Full panik, gråtfärdig. Fick med stesolid hem, men det blev så bökigt att ordna med skjuts så jag struntade i dom. Lovade mig själv en rejäl belöning efteråt, laddade med bra musik och peppade mig själv till den grad att jag nästan såg fram emot det (!!??!) Första tillfället lagade de ett hål, det kände jag, trots flera sprutor, men det var överkomligt. Andra tillfället tog de två och av någon anledning kände jag ingenting :banana: Var så lättad och tacksam att jag grät en skvätt.
Jag tror att jag egentligen mognat ifrån rädslan, men den satt liksom i ryggraden på nåt vis. Barnafödande och multitruma har gett lite perspektiv också.

Det var ju inga bra råd till dig, men jag fixade det genom att peppa mig själv löjligt mycket och unna mig nåt dyrt efteråt :idea:

Numera har jag bytt medicin, har speciell tandkräm och sköljer med flourskölj efter nästan varje måltid. Men skulle jag ändå få hål tror jag det skulle gå bättre nu.
 
Och var tydlig med vad du föredrar. Min tandläkare ville ta det luuuugnt, med paauuuser och prata mycket. Helvete heller. Gör det ni ska, så fort som möjligt, och säg till när borrandet är klart, då slappnar jag av igen. Det är bara borrandet jag är rädd för.
 
Jag är också svårbedövad och har en del smärtsamma minnen från tandläkaren.
Fick lugnande (midazolam) vid ett par tillfällen, det bet rejält bra första gången :angel: men lite sämre andra. Sen blev jag tvungen att laga när jag fortfarande ammade och kunde inte få nåt lugnande. Svettig och med hjärtklappning, bedövningen funkade inte, och de konstaterar efter en del jävligt borrande att tanden måste dras ut... :banghead: Det däremot gick jättebra :confused:

Har sedan ätit medicin som gjort mig muntorr, och fick vid en undersökning i våras (hos ny tandläkare) reda på att jag var tvungen att laga tre hål :(:down::nailbiting: Full panik, gråtfärdig. Fick med stesolid hem, men det blev så bökigt att ordna med skjuts så jag struntade i dom. Lovade mig själv en rejäl belöning efteråt, laddade med bra musik och peppade mig själv till den grad att jag nästan såg fram emot det (!!??!) Första tillfället lagade de ett hål, det kände jag, trots flera sprutor, men det var överkomligt. Andra tillfället tog de två och av någon anledning kände jag ingenting :banana: Var så lättad och tacksam att jag grät en skvätt.
Jag tror att jag egentligen mognat ifrån rädslan, men den satt liksom i ryggraden på nåt vis. Barnafödande har gett lite perspektiv också.

Det var ju inga bra råd till dig, men jag fixade det genom att peppa mig själv löjligt mycket och unna mig nåt dyrt efteråt :idea:

Numera har jag bytt medicin, har speciell tandkräm och sköljer med flourskölj efter nästan varje måltid. Men skulle jag ändå få hål tror jag det skulle gå bättre nu.

Har funderat på de där med att ge mig en present men har typ redan allt :p så det funkar inte som motivation, dessutom vet jag ju att jag kan köpa det jag vill ha ändå, utan att först plågas ;)

Bor typ 100 meter från tandläkaren så behöver inte tänka på skjuts eller så om jag får lugnande, alltid ngt. F
 
Och var tydlig med vad du föredrar. Min tandläkare ville ta det luuuugnt, med paauuuser och prata mycket. Helvete heller. Gör det ni ska, så fort som möjligt, och säg till när borrandet är klart, då slappnar jag av igen. Det är bara borrandet jag är rädd för.
Jag vill ta det lugnt och att de säger vad de gör. Borrandet + noll kontroll eftersom jag inte vet vad de gör är obehagligt. Så det ihop med att jag bara väntar på smärtan gör att det inte går.

Har faktiskt lagat en tand utan bedövning, men det var ett pyttehål och tog väl runt fem minuter att fixa. Så det känns inte som att det räknas.
 
Har funderat på de där med att ge mig en present men har typ redan allt :p så det funkar inte som motivation, dessutom vet jag ju att jag kan köpa det jag vill ha ändå, utan att först plågas ;)

Bor typ 100 meter från tandläkaren så behöver inte tänka på skjuts eller så om jag får lugnande, alltid ngt. F

Haha, jo, jag hade också bokat min belöning innan (hundvalp), men kunde ändå visualisera att ”när det här är klart är det dags att välja ut valp”, det hjälpte mig lite, att se framåt. Kanske är det nåt annat du ser fram emot strax efteråt?
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Det har varit pissväder ute idag. Så det fanns ingen anledning att göra något ute idag. Men i morse så deklarerade jag. I torsdags när...
Svar
9
· Visningar
722
Senast: KesoNeso
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har tidigare klarat tandläkarbesök, även om jag tyckt att det varit obehagligt. Men jag har stått ut. När jag flyttade hit var jag...
2
Svar
27
· Visningar
2 579
Senast: åke
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Usch, måste skriva av mig någonstans så det får bli här där ingen förhoppningsvis skäller ut mig. Jag har haft problem med en...
Svar
12
· Visningar
1 848
Senast: enough
·
Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 504

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp