Tala med hästar

[EZMK]

Började tänka på igår när jag skulle rida min häst hur mycket jag faktiskt pratar mycket med honom under ridning, som extra hjälp.
Min ena tränare i terräng (som är hans förra ägare och van vid fullblod som gått löp) är väldigt mycket för att rida med hjälp av rösten. Inte smackningar o.l. men mycket lugnande ord, beröm istället för att klappa osv. De har ju inte skänklar till hjälp i löp så det är ju hjälper i tyglar, röst osv. Men eftersom jag ofta rider själv och de gånger jag delar bana eller ridhus med någon så är det dödstyst eller diverse smackningar så vetefan om det är så vanligt så tänkte jag hör med er

T.ex. så kan jag med lugn och stadig röst säga "vääänta, vääänta" upp till ett hinder för att mina heta häst ska veta att vi väntar på mig och inte kastar oss flackt över och jag tycker det funkar jättebra och han älskar beröm från röst efteråt. Samma om han är lite övertaggad och trippar och går sidleds så kan jag säga ett litet "framåt". Även att säga gångarten när han gärna vill galoppera hjälper, ett "trava" och han fattar lättare att skänkeln betyder framåt men i samma gångart osv.

tldr; pratar ni med hästarna som extra hjälp?

 

[Magnum]

Pratar alltid. Väldigt effektivt.

De flesta jag vet gör det också i vids mån, men kanske inte lika mycket

Om jag rider i grupp försöker jag hålla igen lite men är alltid den som hörs prata mest. Med min häst då.

 

[FengurLaugar]

Jag pratar väldigt mycket med mina hästar Har även lärt in röstkommando för trav på min yngsta för att underlätta när trav och tölt skulle separeras vid inridningen. Jag sitter och diskuterar och förklarar osv med mina hästar och även lugnar när det blir för svårt och lite stressigt så vi hamnar i ett bra mood igen

I grupp pratar jag inte lika mycket men det är en vana så nog pratar jag alltid Hör inte andra prata lika mycket.

 

[Hoarfrost]

Jag pratar hur mycket som helst med hästarna speciellt innan jag ska rida. Jag tycker det hjälper i vissa situationer till exempel om jag ska tränsa en häst som kan vara knepig och jag säger "Nu ska vi klä på oss den här titta den här metallgrejen ska du ha i munnen gaaapa.... Jaaa vad fiiiin du blev nuuu" Tror inte hästarna fattar ett dyft av vad jag säger (iaf så långa meningar) men jag har läst mycket om att när vi människor säger något så signalerar även kroppen samma sak. Sedan tror jag de lyssnar på röstläge.

Rider i ridskola så där blir det inte jättemycket prat, men jag tror ändå jag pratar mer än andra. Lite peppiga "komigen nu vi kör!" när hästen är seg, "braaa men lugn nu" när hästen är lite taggad, "nämen, vilken grej som står där, kolla!" när hästen tittar på något. Framförallt beröm. Funkar alltid. Hästarna på ridskolan blir väldigt glada när de får verbalt beröm, och en av mina favoriter fattar inte riktigt att hon gjort rätt förrän man faktiskt säger det och sedan kliar lite på manken, jäklar vad hon tar i sen när man ber om samma sak igen

 

[Elo]

Jag pratar också väldigt mycket med mina hästar, både ljudkommandon (vid behov) och rent 'prat'. Lärde mig av en gammal 'bonne' när jag var tonåring. Han hade körhästar och när han körde använde han rösten väldigt mycket. Det har följt med, och jag tycker det funkar väldigt bra, speciellt på unga hästar.

 

[Diabetikern]

Olika med olika hästar.
Ibland pratar jag nog för att vara extra tydlig med mig själv också. Typ som ditt vänta

 

[sassiball]

Jag pratar mycket med hästen, men även med mig själv. Säger saker som typ, räta upp dig, korta tyglarna. Till hästen är det mycket "vänta" eller nej inte nu - när jag känner att hon laddar inför ett eventuellt galoppombyte. Samt "bra- duktig" när hon lyssnar. Pratar även när jag meckar i stallet, byter täcken mm.

 

[hola]

Pratar mycket med hästen, det gör flera i vårt stall. Om du kommer in i vårt ridhus kommer du definitivt höra att folk pratar med sina hästar när dem rider.

 

[Görel]

Alltid, hela tiden. Mitt gamla sto kunde bli arg och gå emot fysisk hantering men hon gick aldrig någonsin emot rösten. Till slut gick hon lös med mig och jag styrde henne med rösten.
Hennes avkommor lärde sig att förstå röstkommandon av bara farten. Har kvar en av hennes döttrar som är mycket lyhörd för rösten och jättekul att jobba med.

 

[Kilauea]

Jag pratar alltid med ponnyn. "Saaakta" och "framåt" tex. Nu har jag inte ägt honom mer än dryga halvåret, även om jag ridit honom för flera år sen, och han är 23 år men jag tycker han lyssnar hyfsat ändå.

 

[Hoarfrost]

Favoriten med förra medishästen var "försiktigt" när hans hjärna gick på högvarv och han var på väg att göra dumma saker Tog inte många gånger för att han skulle förstå att det betydde att han faktiskt var på väg att gå överstyr och att det bara blir jobbigt då.

 

[Sleepy]

pratar ni med hästarna som extra hjälp?

Hela tiden. Perfekt när löshästen galopperar i täten på tur och lyssnar på rösten, för vägval och ändring av tempo.

 

[Reville]

Jag pratar också en hel del med hästarna, tycker att det är ett smidigt sätt och bra komplement till de vanliga hjälperna. Jag upplever att det är väldigt bra för unghästarna. Försöker dock att tänka mig för när jag rider i grupp

 

[Pancakes]

Pratar ständigt, antingen så ger jag kommandon eller så babblar jag bara allmänt Gulligast var när jag sa till min änglaponny "vilken sadel ska vi ta idag?" och stallägarens tioåriga granne råkade höra det och stirrade på ponnyn och sen på mig och sa "Vad svarade han?! ". Han tyckte det var helt orimligt att ställa frågor som man inte kunde få svar på

 

[Badger]

Började tänka på igår när jag skulle rida min häst hur mycket jag faktiskt pratar mycket med honom under ridning, som extra hjälp.
Min ena tränare i terräng (som är hans förra ägare och van vid fullblod som gått löp) är väldigt mycket för att rida med hjälp av rösten. Inte smackningar o.l. men mycket lugnande ord, beröm istället för att klappa osv. De har ju inte skänklar till hjälp i löp så det är ju hjälper i tyglar, röst osv. Men eftersom jag ofta rider själv och de gånger jag delar bana eller ridhus med någon så är det dödstyst eller diverse smackningar så vetefan om det är så vanligt så tänkte jag hör med er

T.ex. så kan jag med lugn och stadig röst säga "vääänta, vääänta" upp till ett hinder för att mina heta häst ska veta att vi väntar på mig och inte kastar oss flackt över och jag tycker det funkar jättebra och han älskar beröm från röst efteråt. Samma om han är lite övertaggad och trippar och går sidleds så kan jag säga ett litet "framåt". Även att säga gångarten när han gärna vill galoppera hjälper, ett "trava" och han fattar lättare att skänkeln betyder framåt men i samma gångart osv.

tldr; pratar ni med hästarna som extra hjälp?

Jag pratar jättemycket ibland och inget alls ibland. Lite olika med olika hästar också. Mer i hoppning tror jag.
(Tror jag läste någon rad på Daddes sida att han tyckte att klapp berättade hur vacker hästen var men bra hur duktig han var . (jag klappar btw för duktig också))

 

[nullo-modo]

Mina kan en hel del röstkommandon som jag tycker är praktiskt och några för det är roligt, annars är det för beröm eller lunga.
Men babblar inte på utan att jag vill något.

 

[Lager]

Började tänka på igår när jag skulle rida min häst hur mycket jag faktiskt pratar mycket med honom under ridning, som extra hjälp.
Min ena tränare i terräng (som är hans förra ägare och van vid fullblod som gått löp) är väldigt mycket för att rida med hjälp av rösten. Inte smackningar o.l. men mycket lugnande ord, beröm istället för att klappa osv. De har ju inte skänklar till hjälp i löp så det är ju hjälper i tyglar, röst osv. Men eftersom jag ofta rider själv och de gånger jag delar bana eller ridhus med någon så är det dödstyst eller diverse smackningar så vetefan om det är så vanligt så tänkte jag hör med er

T.ex. så kan jag med lugn och stadig röst säga "vääänta, vääänta" upp till ett hinder för att mina heta häst ska veta att vi väntar på mig och inte kastar oss flackt över och jag tycker det funkar jättebra och han älskar beröm från röst efteråt. Samma om han är lite övertaggad och trippar och går sidleds så kan jag säga ett litet "framåt". Även att säga gångarten när han gärna vill galoppera hjälper, ett "trava" och han fattar lättare att skänkeln betyder framåt men i samma gångart osv.

tldr; pratar ni med hästarna som extra hjälp?

Ja, mycket. Rösten är en jättebra hjälp.

Rösten är bra i alla sammanhang tycker jag. Men som specifik metod ofta smidig på hästar som överreagerar på tryck av olika orsaker och jagar upp sig, eller tvärtom på hästar som stängt av och är svåra att nå med övriga hjälper. Du använder bara rösten som hästen inte har någon (ev) negativ koppling till. Sen när det funkar kan du lägga till trycksignalerna igen.

Starta & stanna, öka & sakna ned, höger & vänster, duktig & nej - är utmärka röstkommandon.

 

[A_NN_A]

När jag tänker efter inser jag att mitt halvblod svarar korrekt på stanna, vänta, sakta, backa, trav, galopp och nu går vi

Kom på ett till - Sluta nu!
Hon kan bli onödigt bufflig ibland

 

[TinyWiny]

Jag är en pratglad person så självklart pratar jag med mina hästar (och hund och katt). Min dotters häst lyssnade mer på mig än på sin ryttare om ryttaren var ny för honom. Väldigt praktiskt när en nybörjare satt på honom och jag kunde styra gångart och hastighet med rösten.

 

[svea]

Jag pratar inte som extra hjälp, jag pratar som primär hjälp särskilt när jag jobbar från marken. Nu när jag har barn som lär sig rida på min häst får de lära sig att reglera tempot med röstkommandon. Skänklar och tygeltag kan vi fundera på när de klarar att sitta bra och benen når nedanför sadelkåporna.