Svett eller lätt?

Sv: Svett eller lätt?

Hur gör DU för att flytta balansen i hästens manke i sidled?

Klart ingen rider felfritt! Tom de som rider OS tabbar sig fler ggr i minuten. Hur många gånger jag gör det vill jag inte ens veta(att det är betydligt fler tror jag inte jag behöver nämna ens, va?). :D

Det här är inte mitt koncept. Så jag vill inte sno åt mig äran för det här. Det är inget jag tänkt ut. Men jag tycker det är ett mycket bra och tydligt system som faktiskt går att lära normala, vanliga dödliga att förstå vad som sker i hästens kropp och få verktyg att kunna påverka och förädla sin hästs kvalteter.

Och nej, jag tror inte vi pratar om samma sak, fortfarande. Jag är tämligen övertygad.

Även om jag tror att Anky, Kittel, Dujardin, Gal etc absolut kan påverka sådant så tror inte jag det lärs ut till någon på Flyinge eller Strömsholm. Jag känner ganska många som pluggat där. Och de har inte fått lära sig det. Jag har heller aldrig hittills sett någon sån tränare lära ut det.
Lite övningar som om något år ev kan ge såna effekter - ja absolut! Men inte ett signalsystem som där och då lär häst/ryttare ngt som ger omedelbara effekter i just den muskeln.

Tänk dig att en muskelkedja har siffran 4 på en kontroll en annan har 5 och en annan har 6.
Med traditionell ridning rider man övningar som om man gör det tillräckligt många gånger och hästen har rätt förutsättningar kan funka. Men man trycker inte på kontrollen på just den där och då. Och man får då betydligt långsammare resultat. Som ett visst antal hästar inte håller för att nå.
Samt att många ekipage hamnar i mellanmjölkens land eller LA-träsket som man ofta kallar det.
De flesta hästar och de flesta ryttare kan ta sig förbi det(även innan msv:c kom och gjorde msv mer lättåtkomligt). Men då behöver de rätt hjälp.

Framför allt kan man få en ökad kvalitet även i de mindre avancerade rörelserna. Mer spänst, schwung och elasticitet och mjukhet. Hållbarhet!

Jag tror jag uttryckte mig klantigt i beskrivning av avcheckning..
Man ska inte släååa tygeln helt. Man lättar av för att se att man inte omedvetet ger hästen en rullator/ett stödben i truten. De kan bära sig själva i balans. Och man böjer inte över pang-pang! Det är rent taskigt.
Men man gör det nog kvickt för att se att den har balansen annanstans än i halsen/munnen.
Är hästen i riktig balans är det där inga problem.
Rider man dock hästen i maskerad obalans som bara ger ett slitage i skelettet men kanske inte är så illa att hästen verkar luta eller hänger extremt så märker man det lättare om man testar lite sånt här som mindre rut ryttare.
Man ska INTE luras att tro att hästen är i balans innan sånt går. Sladdar den i sidled om man inte gasar eller sånt där inte går. Då kan man ge sig fasen på att balansen är off. Och förutom att det ger slitage så kan hästen inte släppa efter helt i muskulaturen. För då skulle den tippa. Precis som om du lutar dig åt ena hållet så spänner du muskulaturen. Annars ramlar du. Det kan handla om cm. Och får man till det perfekt får man en häst som är som smör.
Den är dessutom också som smör mentalt iom att den då först kan slappna av helt mentalt.
Det är otroligt skönt för ett flyktdjur att vara i FULL balans och lösgjordhet.

De flesta har dock aldrig suttit på en helt lösgjord häst. Inte ens alla proffs.
 
Sv: Svett eller lätt?

Tack för så snälla ord!
Jag har en fantastiskt pedagogisk ridfröken(gift med mannen i artikeln) som hjälpt mig med mitt lektionerande. Hon har varit fantastisk i att förklara hur man når fram till människor och hur man ska förklara. Hon har ju många år mer än mig i ryggen och är både utbildad ridlärare och gymnasielärare utöver att hon rider tom GP. Det är det absolut bästa pedagog jag stött på!

Jag lever ju häst och tänker ofta då jag själv jobbar häst i ensamhet hur man skulle förklara saker för andra. Ibland får man sååå bra ideer tycker man! men sen hinner man tyvärr glömma många av dem. Sen poppar de upp igen. men för mig har det utvecklat mig som hästmänniska att tänka hur jag skulle förklara saker för andra. Det startar en tankeprocess som är nyttig. För att lära sig om saker måste man ju just analysera. Och när man gör det ihop med andra och sätter ord på saker så lär man sig mycket. Man kan starta nya tankeprocesser bara genom att sätta ord på egna känslor.

Jag vet inte om man får skriva ut tidningsnamn här. Så jag skickar PM.:)
 
Sv: Svett eller lätt?

I en hästtidning nu finns det en artikel om Piaff och lite kort om vägen dit. Där påpekas hur viktigt det är att saker funkar i skritt för att man ska kunna gå vidare för att få riktig kvalitet i övningarna.
Iom att jag lärt mig mycket det jag kan om dressyr och biomekanik av mannen ifråga och hans fru köper ju iaf jag det tänket helt.
Det är dock få andra som är så nogranna med exaktheten som den mannen. Han har ett detaljsinne som kan driva någon annan till vansinne i tristess. Men så får han också kvalitet i det han gör.

Jag tror, och iom att det framgår även i artikeln så vågar jag lägga de orden i någon annans mun med, att det går att påverka hästen mycket redan stillastående.

Sen behöver man inte tro att hästen blir en atlet av att endast skritta för att man anser att det går att arbeta dem mkt i skritten. Det beror ju på vad man är ute efter att träna för stunden.
Men många skulle gynnas av att lära sig skrittjobb. För där kan man hitta en känsla, som ryttare eller som häst, som man inte riktigt hinner med i högre tempo i inlärningsstadiet. Sen kan man få med sig den feelingen i högre och högre tempo och i mer och mer energi.
(håller med)

Ang bil-jämförelsen så är det ju så, förstår både du och jag, att en bil är en bil och en häst en häst.
Men man har förhoppningsvis gett hästen förutsättningar nog att kunna hålla balansen innan man rider. Dvvs man har underlag den får fäste på alt broddat. Precis som man med bil inte kör med sommardäck vintertid.
Och att bromsa,i ridning som bilkörning, är inte synonymt med att gasa mindre redan från första början. ;)
Dvs trycker inte plattan i mattan innan man kan styra bilen. Då måste man panikbromsa eller panikgasa för att man redan fått "massan" i rörelse.
Med häst kan man börja i skritt men lära in signalsystem för ihopkoppling genom att lära sig påverka kroppsdelarna så hästen lär sig hur man vill att den vinklar leder, lägger balans etc.
Jag tror inte på att lägga in mer energi innan hästen rent tekniskt vet hur den ska forma kroppen. För att bära är onaturligt för dem. Det måste man lära in. (håller med igen) Och bärighetsmuskulaturen är som sagt motsatt den som skjuter på. Att då gasa innan hästen faktiskt rent tekniskt vet hur den ska kunna bära leder bara till att man måste gasa för att springa ifatt tyngdpunkt.
Kollar man då på hur benen tar i marken kan man se en otrolig kvalitetsskillnad och då även en för hästens hållbarhet enorm skillnad i hur kroppen belastas. Gasar man på dem så kommer benen ta i marken så att frambenen får bära mer om man inte får dem att bära nog.

Arbete vid hand i träns eller när det sen är dags för det, kandar, är fantastiskt för att lära ryttare förstå hur hästen arbetar. När man inte längre har sitsen och benen att maskera med och måste göra allt med handen och kroppen och ev spö inser man ofta hur off balansen är. Det blir också tydligare hur allt hänger ihop när man är på marken och märker hur allt vinglar när man inte bara kan gasa sig ur det. Och de små vinglingarna i form av manke hit och dit några cm blir tydligare.


Ser inte riktigt detta att man gasar hejvilt på sina hästar här i mitt lilla område. Däremot en hel del av versionen att hålla-hålla, böja/bända och tripp-trippa runt på små volter, eller sidvärts, "samlat".

Jag tänker att hästen måste få gå i ett arbetstempo som den klarar av, det handlar inte om att pressa fram den, utan om att inte stoppa/hålla. Något av det svåraste man kan göra är ju att rida i skritt rakt fram helt korrekt - varför ska jag börja med det då.

Kan absolut gasa om hästen vinglar, inte va-va-voom givetvis, men tillräckligt för att den ska hinna ta några steg och komma "på rätt köl". Varje växling/halvhalt/övergång stärker och det tar inte särskilt lång tid innan den är stabil i sin takt om den bara får lov att röra sig igenom kroppen från början. Sedan kan jag stoppa upp den mer och mer om jag nu vill och rida slowmo - fast hellre att den faktiskt börjar få lite "häng" i steget, i takt med att den orkar. Ser det som att jag inte kan börja med själva målet - jag måste börja med att rida dem (någorlunda) mjuka och stadiga så att de lyfter sig och orkar utföra övningarna som kommer sedan korrekt.

I övrigt håller jag med om att det är skitspännande att se (och utföra) arbete vid hand. Man ser väldigt tydligt vad som händer i hästen! :idea:

Jag håller också (som jag skrev) med om att det är bra att träna skrittarbete, att träna känslan, träna sin balans, hjälpgivning, etc. Det är nyttigt för alla. Och såklart finns det säkerligen massor av skrittövningar som man kan lägga in i dagliga träningsrutin, och som skulle göra stor nytta för många ryttare och hästar. :)
 
Sv: Svett eller lätt?

Samt att många ekipage hamnar i mellanmjölkens land eller LA-träsket som man ofta kallar det.
De flesta hästar och de flesta ryttare kan ta sig förbi det(även innan msv:c kom och gjorde msv mer lättåtkomligt). Men då behöver de rätt hjälp.
Tror inte jag mött på någon som är övertygad om att just den och den hästen inte kan nå högre än LA, dock vet jag många som faktiskt nöjer sig med träningen på den nivån. Alla har inte som mål att bli elitryttare utan har en hobbynivå och nöjer sig med att hästen går på ett trevligt sätt och är lydig. Och jag tror mycket väl att alla vet om att med rätt träning så kommer man längre som ekipage, frågan är om dom vill det att hela tiden sträva efter att nå högre. Står i ett stall nu där majoriteten nöjer sig med att ha en lydig häst i skogen bara.
Framför allt kan man få en ökad kvalitet även i de mindre avancerade rörelserna. Mer spänst, schwung och elasticitet och mjukhet. Hållbarhet!
Det är också en sak som jag tror alla hästmänniskor är övertygade om.
Jag tror jag uttryckte mig klantigt i beskrivning av avcheckning..
Man ska inte släååa tygeln helt. Man lättar av för att se att man inte omedvetet ger hästen en rullator/ett stödben i truten. De kan bära sig själva i balans. Och man böjer inte över pang-pang! Det är rent taskigt.
Men man gör det nog kvickt för att se att den har balansen annanstans än i halsen/munnen.
Precis som man gör under "vanlig" träning. Inget unikt överhuvudtaget. Också en grej som jag lärde mig väldigt tidigt i min rid"karriär". Att hela tiden kolla så att man inte bär hästen, hästen ska inte falla ur bara för att man lättar lite.
Det är otroligt skönt för ett flyktdjur att vara i FULL balans och lösgjordhet.
Tror jag heller inte någon har någonting annat att säga om. Dom flesta är väl medvetna om att en lösgjord häst ofta är en lugn häst. Vilket beror på mycket att en lösgjord häst blir inte lösgjord fysiskt förren den är det psykiskt och är den det psykiskt släpper otroligt många spänningar i hästen.
De flesta har dock aldrig suttit på en helt lösgjord häst. Inte ens alla proffs.
Som jag skrivit, ingen blir perfekt, en häst kan alltid bli bättre på alla sätt även när det gäller lösgjordheten. Det går alltid att nå längre.

Jag tycker fortfarande att inte något av det du skriver är unikt, det är någonting som dom flesta vettiga tränare har som mål. Som jag skrivit innan så finns det olika vägar att ta sig dit. Men målet du pratar om är precis detsamma för dom flesta.
 
Senast ändrad:
Sv: Svett eller lätt?

Tack så mycket! Måste vara super att ha en sådan tränare. Själv rider jag bara och har väldigt svårt att sätta ord på det jag gör..
 
Sv: Svett eller lätt?

Du skrev det här:
På vintern tex om det är hårt och fruset, kan det vara svårt att göra annat än att skritta. Det märks hur nyttigt det är när man kan börja trava och galoppera igen efter en sådan period.

Jag tolkar den texten som att det var nyttigt att skritta en viss tid.
Ja på banan kan det vara perioder som jag är hänvisad till skritt om underlaget är hårt. Då blir det skrittövningar på ridbanan. I skogen finns det alltid ställen där det går att trava och galoppera så där behöver man ju inte bara skritta. Men ja. Dessa skrittövningar ger ett positivt reslultat. Det blir ju mer än vanligt under dessa perioder, samtidigt som det är annat som inte går att träna och som får stå tillbaka under den tiden.

Och jag anser att är det så att om hästen blir bättre pga av det, då har man missat en hel del i den vanliga träningen. Är det rätt träning för hästen så ska en period i skritt inte göra någon större skillnad, då är det någonting som man missat.
Jag tror inte jag förklarat tillräckligt bra. Skrittövningarna är för mig nödvändiga alltid. De är en del av den vanliga träningen. skulle jag ta bort dem skulle det inverka negativt på hästen rätt snabbt.
Sen är väl allt relativt också, här är det långa perioder som jag tex inte kan göra någonting annat än skritta 4-5 dagar i veckan, långa perioder för mig är väl ca 2-3 månader då underlaget inte är bra nog att göra någonting på annat än skritt, på detta hårda underlag så vågar jag inte göra mycket annat än skritta. Och då tappar min häst iallafall i flås och kondition, han är inte lika trimmad i kroppen osv hur mycket jag än skrittar.
Perioder behöver inte vara långa. Det brukar väl en normal vinter vara en eller upp till två veckor ibland. Längre än så är det inte. Ja skulle jag vara tvungen att enbart skritta i ett par månader så tappar såklart min häst också kondition.
I vanliga fall är han igång iallafall 6 dagar i veckan i olika jobb, och det blir definitivt en märkbar skillnad på honom efter att han blir mer eller mindre avställd under vintern. För jag räknar inte den här skritten som blir som att han håller igång under vintern. Jag ställer annars aldrig av i den bemärkelsen att han bara går i hagen.
[/QUOTE]Vi gör olika helt enkelt. Jag har min häst igång hela vintern. Jag ställer bara av henne en period under sommaren.
 
Sv: Svett eller lätt?

Att hästen tappar balans i sidled är för mig inte synonymt med att det går för långsamt. Då har jag helt enkelt inte varit noga med att hålla balansen åt hästen och inte skött styrningen i sidled alt inte tränat in ett sånt system att det går.

Givetvis måste hästen få gå ett tempo den klarar av. Men ofta kan de faktiskt gå långsammare än människorna tror bara man styr dem ordentligt.
Och för att kunna påverka manken bör man ha annat signalsystem än det som lärs ut a la Strömsholm/Flyinge.

För mig så blir effekten av för lågt tempo att ihopkopplingen tappas. Det blir alltså taktmiss eller att formen blir lidande i form av att hästen inte orkar hålla ihop med buken så ryggen tappas. Dock vinglar det inte i sidled om hästen svarar korrekt på hjälperna som är balanserande i sidled. :)
 
Sv: Svett eller lätt?

Jag möter tyvärr många som tror att de har en kapacitet långt under det de har. Jättesorgligt!

Jag är lite lätt överygad om att vi inte pratar om samma sak. Även om jag nog tror att du tycker att vi gör det.:)

Jag frågar igen:
Hur gör du då för att flytta balansen i manken 3 cm t h tex?
Hur gör alla de här tränarna som du sett?
 
Sv: Svett eller lätt?

kl

Bryr mig inte om ifall jag blir svettig eller inte efter ett ridpass, men oftast blir jag det mer eller mindre om jag rider för tränare, kanske aningens mindre ofta när jag rider själv och kanske lättare slinker in i komfortzoner istället för att röra om i grytan lika mycket. Men på hemmaplan kan det ändå vara konstruktiva pass för det.


Angående skritta vs. inte så själv är jag å ena sidan ett stort fan av skrittjobb och ser det som en mycket viktig "bas" i ridningen. Men hästar och ryttare är olika, håller med om att det är väldigt individuellt och lite olika beroende på nivå. På nuvarande hästen ger det inget att sitta och skritta ett helt eller t o m flera pass i sträck. Den behöver fördelarna från de andra gångarterna minst lika mycket som den behöver fördelarna från skritten. Andra kanske är oroliga att tappa i någon gångart om man övar den för lite. Vill man bli bra på något så (förberedelser i all ära) måste man faktiskt öva på det man ska göra.
Sen finns det såklart en del som är så långt ifrån det man "vill göra" att det inte spelar någon större roll om man övar grunder och förberedelser i helt andra lägen än i slutmåls-läget så att säga. Tror det optimala är både och. Vill man t ex förbättra galoppen så tränar man det både med grunder även i skritt och trav, OCH genom att faktiskt öva på galoppera. Förutom i undantagsfallen där den galopp man ev. får till är så icke-gynnsam att man får svårt att komma vidare.
Har man en häst liknande det tuaphua beskrev, som har väldigt missgynnsamt rörelsemönster, så kanske väldigt många lägen är "dead ends" utifrån det perspektivet.
 

Liknande trådar

Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 149
Senast: Lillefrun
·
Kropp & Själ Jag har en crosstrainer hemma i dagsläget, en som jag köpte billigt begagnad och som troligtvis var billig redan när den var ny. Den har...
Svar
19
· Visningar
799
Hästmänniskan Hej på er! Jag är ny på detta forum och jag hoppas att jag postar i rätt del. Jag behöver ventilera och resonera lite med andra...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
4 744
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
19
· Visningar
2 423
Senast: Mia_R
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp