Jag orkar nästan inte en gång till:
Enstaka mindre vindkraftverk är företeelser som har lite påverkan på ekologi, hydrologi, lokalt väder eller fragmentering av habitat.
Många, mycket stora vindkraftverk, har en mycket stor påverkan på sin omgivning.
Idag är ett vindkraftverk 270-300 meter högt för att kunna fånga maximalt med vind. I sjöar som Östersjön så talas det 350-400 meter höga verk.
Och få exploatörer vill bygga färre än 15-20 vindkraftverk inom ett exploateringsområde. Ett vindkraftområde omfattar i regel ca 100 hektar per vindkraftverk. Så 20 vindkraftverk innebär att 2000 hektar blir helt avlyst för allmänheten under de delar av året när frost förekommer (risk för "iskast").
Vindkraftverken rör om luftlagren, så att det blir flera grader varmare i marknivå, samt att övre luftlager kyls. det här orsakar ökad risk för skogsbrand. Dessutom styr vindkraftverken om regnskurar.
För att kunna bygga vindkraftverken, som byggs i stora grupper, måste det byggas stora och breda vägar (bredd som en ordinär motorväg) för att få fram material. I större delen av Sverige innebär vägbyggena att man måste passera genom våtmarksområden, som dikas ut för att skapa tillräcklig bärighet för de tunga transporterna av grus, armering, betong och delarna till vindkraftverket.
Varje vindkraftverk får en "egen väg", till sin dränerade grusplan som är ungefär så stor som en fotbollsplan, medan de armerade betongfundamentet till vindkraftverket har ytan av en hockeyrink ungefär, och rejält djup.
När man bygger vägarna, och dränerar våtmarkerna, så förändras hydrologin, vattenföringen, inom betydligt större områden än där vindkraftverken ligger.
De dikade våtmarkerna kommer att avge rejäla CO2 och metanutsläpp under överskådlig tid, samt att de tungmetaller som finns naturligt, eller som samlats i våtmarkerna (främst kvicksilver, men också bly, kadmium, och arsenik), kommer att spolas med genom dikena och nå andra vattendrag och grundvattnet, om inte dyra lakvattendammar anläggs (det görs inte idag).
När de årstidsbundna flödena förändras, så förändras också riskerna för brist på grundvatten till vattentäkter, eller torka eller dålig dränering på bl.a. jordbruksmark.
I den norra delen av Sverige är brist på grundvatten ett mindre problem, men förändrad hydrologi i Västsverige innebär ökad risk för skred miltals ifrån vindkraftanläggningen, och i större delen Svealand och Götaland risk för att odlingsmark blir oanvändbar eller att brunnar sinar, långt "nedströms" vindkraftanläggningen.
Det finns en rörelse som heter "återställ våtmarker"... Den borde rikta in sig en del på vindkraft.
Skilj noga på små (låga) utspridda vindkraftverk som t.ex. finns i odlingslandskapet, och megastora anläggningar med megahöga vindkraftverk.
De små ger små effekter på sin omgivning miljömässigt, medan de stora är fruktansvärda riskprojekt, som inte utvärderats tillräckligt.