Svårt att vara hundägare

[cassiopeja]

Jag tycker att det är skitsvårt att vara hundägare, och uppfostra en hund på helt rätt sätt! Jag känner mig osäker, villrådig och uppgiven många gånger, och begriper inte varför det verkar vara så enkelt för alla andra att ha hund. Vad har ni för knep? Har ni läst alla hundböcker som finns, och gått massvis med kurser? Eller vad är det jag har missat? Hur vet man att man gör rätt? Hur vet man hur man ska göra för att lyckas med uppfostran av hunden? Hur vet man vilken filosofi man ska välja och tro på? Hur vet man vilka kurser som är bra? Hur vet man hur man ska reagera i varje situation där hunden beter sig icke-önskvärt?

Nån som sitter inne med alla svaren som skulle kunna dela med sig till mig?...

 

[miamiSwing]

Sv: Svårt att vara hundägare

jag håller me dej tycker de är jätte svårt, fast ja ska gå valp kurs för att få lära mig grundera, sen kan man ju gå vidare. ja har ju även uppfödaren som hjälper mig massor!
men ja hoppas att de är nån som har bra tips!

 

[TinyWiny]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag hör till dem som inte har gått en enda kurs
Jag har lärt mig av min hund, och har litat på min känsla och sunda förnuft.

Visserligen har jag inte superlydiga hundar, men de lyder det jag anser är viktigt och är lyckliga hundar som vet var gränserna går.

Jag har uppfostrat dem som jag har uppfostrat mina barn, mycket kärlek och klara regler.

Det finns säkert många som tycker det är fel, men för mig är det rätt

 

[Ambra]

Sv: Svårt att vara hundägare

Man vet aldrig om man gör rätt..
Det jag upptäkte var att när jag gick kurs så försökte jag för mkt, överanalyserade istället för att bara låta det komma!
Ex. detta med att vara exakt i sin belöning/korrigering, hade jättesvårt för det när jag tänkte för mkt på det! Bättre då att slappna av å låta det komma

 

[Priscilla]

Sv: Svårt att vara hundägare

jag har samma problem. brottas dagligen med känslan av otillräcklighet.
Men mitt problem ligger i min dåliga självkänsla. Min bild av mej själv överhuvudtaget. Jag är likadan i alla områden av livet, och att tro att det skulle bli skillnad när man får en individ att ta hand om var ju helt galet! Så jag får verkligen öva mej dagligen att tänka att jag KAN visst uppfostra en hund!

jag har fått göra så att jag har skrivit upp alla positiva egenskaper hos min hund på ett papper. För att påminna mej om alla bra egenskaper han faktiskt besitter.
Sen alla negativa egenskaper/ saker att jobba på. Och så har jag skrivit hur jag ska träna på det under varje sak. För att påminna mej om hur jag ska gå tillväga.
Jag har även börjat skriva en träningsdagbok. Så att jag kan gå tillbaka och se hur mkt vi har utvecklats. Det är lätt att glömma bort små steg!
(för att ta ett litet exempel skriver jag alltid hur spåren går. Senaste tre gångerna har han tagit det klockrent i jämt och fint tempo! Första gångerna sprang vi runt halva skogen och snodde in oss i varenda träd och jag fick brännsår i händerna av linan.. )

Handlar mkt om inställning och syn på sej själv.
Om man är en trygg person tror jag att man tillslut får en trygg hund.
Om man inte är en trygg person så kanske man behöver en trygg, bra lärare att bolla idéer med. Och få peppning av. Jag har tappat så otroligt mkt nu under vinterhalvåret när jag inte gått på regelbunden träning på Brukshundsklubben.

Gör aldrig nånting som inte känns bra. Om det känns bra är det ju rätt. Så försöker jag tänka iaf.
Jag vet åtminstonde saker jag INTE vill göra.
Alltid en början
Lycka till med din hund! Att du överhuvudtaget bekymrar dej över sånthär visar ju att du är mån om att göra rätt- verkligen ett steg på vägen!
Det är mycket läskigare med förståsejpåare som har odrägliga hundar själva men minsann ska visa en hur man uppfostrar en hund...

 

[chipset]

Sv: Svårt att vara hundägare

aa...... men je den tid då

 

[Jadzia]

Sv: Svårt att vara hundägare

Det är svårt. Det enda man kan göra är att försöka och lära av misstagen. Läs, lyssna och testa. Med åren inser du vad som fungerar och inte.

Jag har umgåtts med hundfolk så mycket det bara går och lärt mig en hel del genom att bara titta och fråga. En nackdel är att man blir ganska inskränkt och bara pratar hund efter ett tag.

 

[Uddatyp]

Sv: Svårt att vara hundägare

så känns de för oss med med våran valp..
känns som att alla har så lugna och lätta valpar som aldrig får ryck och blir tokgalna och blir rumsrena första veckan och aldrig tuggar på nånting den inte får.

nu ska vi ju gå på valpkurs som vi äntligen hittat en som verkar vettig för oss, men jösses vad valpar kan vara jobbiga,..men de har faktiskt blivit bättre, han har tex. inte kissat eller gjort nånting inne på snart 2 veckor nu..så allting går sakta men säkert frammåt även om man inte riktigt tänker på de.

brukar tänka på våran gamla hund som också va hyper som liten valp, intensiv och va på och tugga på allt o alla men den vovven blev helt underbar när hon kom ifrån valptiden.

 

[BallsOfSteel]

Sv: Svårt att vara hundägare

Egentligen så gäller det bara att du ska vara nöjd med din hund och din uppfostran. Det är samma sak med barn, hur vet man att man har gjort rätt? Alla föräldrar gör ju inte på samma sätt.. Man kan lätt lära hundar saker om de får en belöning efteråt och när man har gjort det några gånger så slutar man eftersom att belöna på samma sätt, en godis kan gå från en klapp till ett bra.

Hundarna behöver ju inte vara "helt hjärntvättade" så dom sitter i ett hörn och stirrar i väggen om man ger dom det kommandot, dåligt exempel men ni förstår vad jag menar med det. Själv så tycker jag att det är kul att vara hundägare när jag får träna hunden som jag själv vill. Man ska vara nöjd med det man kan och lär ut, sen så behöver man inte skynda på allting, det kommer i den takt hunden förstår helt enkelt.

Sen så är jag inte sådär seriös att jag håller på med agillity och jag har ingen brukshund heller, så inget jakt eller spårande, det är mer att jag lär min hund saker som att spåra och hoppa för att jag själv tycker att det är kul, men självklart så är man intresserad av uppfostran men det behöver inte bli en börda samtidigt som att hunden inte ska behöva bli odräglig..

Jag hör till dem som inte har gått en enda kurs
Jag har lärt mig av min hund, och har litat på min känsla och sunda förnuft.

Jag har gjort likadant. Jag gick heller inte valpkurs med min kille. Han bet på allting, kissade inne överallt och tillomed sket mitt på hallmattan men bara man tar sig tiden så går det bort. (När min hund sket eller pissade inne då jag tittade på så slet jag tag i han och bar ut han på gräsmattan, då fattade han vinken)

 

[Lenis]

Sv: Svårt att vara hundägare

Det är svårt. Det enda man kan göra är att försöka och lära av misstagen. Läs, lyssna och testa. Med åren inser du vad som fungerar och inte.

Jag har umgåtts med hundfolk så mycket det bara går och lärt mig en hel del genom att bara titta och fråga. En nackdel är att man blir ganska inskränkt och bara pratar hund efter ett tag.

Håller med om ovanstående. Jag frågar, har växt upp med bra hjälp angående starka hundar då vi haft skarpa hundar innan & jag växt upp med att bete mig rätt mot dem. Så visade sig min lille vara vek & behöva stärkas en massa & jag var helt handfallen! Så jag provade det jag hört genom åren, har suttit i telefon & mailat med en fd hundtränare som äger hans syster som hjälpt mig, frågat min gamle far som är duktig, och provat mig fram. Dessutom är ju alla hundar individer, jag tror inte att en "lära" funkar på alla. Det faller på sin egen orimlighet. Men vet du TS, de flesta rer ut det! Alltid är det nåt man ser sen att man borde gjort bättre (tränat mer åka buss, varit noggrannare med träna inkallning, inte skämt bort med maten.. u name it) men man överlever ändå. Jag tror det löser sig. Med sunt förnuft & att vara observant kommer man långt! Och envishet..

 

[Tispe]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag tycker att det är skitsvårt att vara hundägare, och uppfostra en hund på helt rätt sätt! Jag känner mig osäker, villrådig och uppgiven många gånger, och begriper inte varför det verkar vara så enkelt för alla andra att ha hund. Vad har ni för knep? Har ni läst alla hundböcker som finns, och gått massvis med kurser? Eller vad är det jag har missat? Hur vet man att man gör rätt? Hur vet man hur man ska göra för att lyckas med uppfostran av hunden? Hur vet man vilken filosofi man ska välja och tro på? Hur vet man vilka kurser som är bra? Hur vet man hur man ska reagera i varje situation där hunden beter sig icke-önskvärt?

Nån som sitter inne med alla svaren som skulle kunna dela med sig till mig?...

Jag tror att det bästa-så som många andra också tyckt-är att gå kurser,läsa,umgås med andra hundägare,lyssna,fråga etc det är bara så du kommer på vilken filosofi som fungerar för just dig och din hund.Nästa hund du eventuellt skaffar kommer kanske helt annat att fungera med.Jag tror att som nybliven hundägare blir man överöst av folks åsikter"Gör si,gör så!"säger den ena och sen säger den andra"Sade han SÅ?Men det är absolut fel!Gör så här istället!". Men det är där du själv måste bestäma dig för det är bara du som vet och känner vad som fungerar bäst för er som ekipage. Hundar är förvisso olika men även vi som förare. Ha det i åtanke när du går på kurser och känn in själv om du tycker att det instruktören förmedlar är er melodi eller inte. Var öppen men kritisk.
Samt GÖR en massa med din hund.Lägg spår,lek kurragömma,göm godis ute som inne,gör uflykter,gosa med den,lär den knasiga trix och bara försök att UPPLEVA en massa med den så märker du en dag att du känner och kan din hund bäst vad alla "besserwizzrar"än må komma med för förslag(Du får upp självförtroendet helt enkelt,).

 

[Brandgul]

Sv: Svårt att vara hundägare

Först måste man sätta gränserna för vad man själv tycker är okej. Vad ska jag ha hunden till?

Är det okej att den drar i kopplet? Ska den sitta ned och vänta på sin tur? Ska den kunna åka buss? osv osv.

Jag har en liten grej som jag lär mina hundar som inte alls är nödvändig för alla och det är att jag lär dem att inte gå in i alla rum. Det tycker jag att jag har supernytta av när jag hälsar på hos folk. Då går de spontant inte in i sovrum eller rum med parkett Jag vill också att de ska kunna stanna i hallen och vänta om jag ber om det. Jag vill inte att de ska tigga eller hoppa på folk. osv.

För varje situation man ställs inför så ska man fråga sig om det är okej. Om man vill att hunden ska göra, eller inte göra så och så utgå utifrån det. Sen är det klart att med fler hundar man haft så har man ju utökat sina krav. Vissa saker kanske man upptäcker först när hunden är 3 år att det inte var så smart. Då lär man nästa valp det direkt. Så visst vet man kanske lite mer omsina egna behov med fler hundar..?

 

[Brandgul]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag tror också på två universalkomando. Dvs. NEJ och BRA!

Med ett nej så kan du avbryta hunden vad det än handlar om. Då kan du förmedla att det där var inte okej vare sig det handlar om att hoppa mot diskbänken eller försöka rusa ut genom en dörr. Då har du någon slags gränssättare för situationer som är oförutsägbara.

 

[Yrja]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag tycker faktiskt att dom som läst alla böcker många gånger har mer problem med sina hundar än de som aldrig hållt i en sån bok. För de måste istället tänka själva och ifrågasätta metoder. Samt har ofta en mer avslappnad relation till hundägande. *med undantag, med undantag* Detta är en generell spekulation och observation gjord av en mkt amatörmässig hundägare.

Jag tror att alla stöter på problem då och då. Själv försöker jag alltid se logiken i problem och problemlösning. Jag frågar omgivningen jättemycket och önskar då främst svar på varför problemet uppstått hellre än vad som ska göras åt det.

Logik och sunt förnufft tror jag är tillräckligt för att ha hund. Däremot krävs ju en hel del kunskap och förståelse för att kunna agera med logik. Då gäller det att vara öppen och försöka lära sig om hundens beteende, som djur. Och framförallt (!) att inte "göra som alla andra" bara för att det anses ok i allmänhet. Tänk själv. Vad är logiskt, är det "alla andra gör" genomtänkt egentligen - ur hundsynpunkt? Mycket baseras på mänsklig logik snarare än på hundlogik. En evig fälla. Det är ju hundar vi har att göra med - eller hur?

Att du är säker på din sak är jätteviktigt om du ska leda din hund. Tvekar du, tvekar hunden. Därför är mitt råd att du försöker lära dig om det allra viktigaste om hundar - deras natuliga beteende. En bra grund att utgå ifrån tycker jag och mitt lexokon i alla situationer. De är ju trots allt bara djur. Det borde inte vara så avancerat. Jag tror det största problemet för oss är att frångå våra egna principer och mänskliga beteende och försöka förstå och ta till oss och agera efter hundens beteende istället.

Jag är dock ingen exemplarisk hundmänniska, ska tilläggas. Jag har turen att ha en hund som är lätt att ha att göra med så att jag får lära i lugn och ro. Man gör bara sitt bästa.

 

[Gnist]

Sv: Svårt att vara hundägare

begriper inte varför det verkar vara så enkelt för alla andra att ha hund.

Vad har ni för knep? Har ni läst alla hundböcker som finns, och gått massvis med kurser?

Hur vet man att man gör rätt?

Hur vet man hur man ska göra för att lyckas med uppfostran av hunden?

Hur vet man vilken filosofi man ska välja och tro på?

Hur vet man vilka kurser som är bra?

Hur vet man hur man ska reagera i varje situation där hunden beter sig icke-önskvärt?

1) Har läst många (om än säker inte alla) hundböcker inom olika ämnen genom åren och gått en hel del kurser i början av mitt hundägande.

2) Man vet att man gör rätt, när man har en glad, stabil, harmonisk hund som iaf har en bra grundlydnad.

3) Genom att gå kurser, prata med andra och läsa böcker, så lär man sig en hel del.

4) Det man ska göra är att sovra ut de bra bitarna som passar en själv och sin hund ur i princip alla filosofier och anpassa dem, så att de fungerar för just den hunden.

5) Genom att prata med kursansvarig och folk som gått kurs för denne tidigare, kan man få en viss uppfattning om det kommer att passa en själv och hunden. Annars märker man det rätt snart när man påbörjat kursen. Passar det inte, så avbryter man kursen och letar vidare.

6) Även där kan andras erfarenheter vara till god hjälp, men sedan är det ju så att alla är vi olika och reagerar olika på givna situationer. Man gör så gott man kan och det räcker. Finns inga måsten i fråga om detta.

Bara mina filosoferingar ovan.

Personligen har jag alltid haft bra handlag och instinkter vad gäller djur, vilket gör att mycket bara "funkar" av sig självt.

Att läsa böcker och tappa in på andras erfarenheter är dock alltid lärorikt.

Logiskt tänkande kommer man också långt med

 

[cassiopeja]

Sv: Svårt att vara hundägare

Tack för era svar! Det ligger mycket klokt i det ni skriver.

Det med att fokusera på vad jag faktiskt har lyckats lära hunden och vad han är bra på tror jag är jättebra.

Då jag har en rädd hund är det väl just nu mest runt det som jag känner mig rådvill. Tex så reagerar jag väldigt lätt med ilska när han blir rädd, eftersom jag tycker han är larvig då och blir arg. Jag har inget tålamod med fjanterier. Vet ju inte om jag förstör den stackarn då, å andra sidan har jag lärt mig att man inte ska ömka en rädd hund heller (men det har jag nog ändå inte tålamod till). Jag gick en valpkurs och den var bra på sitt sätt och hade vissa poänger, det var lugnt och pedagogiskt och trevligt, men det var så mycket strul runt anmälningen och var vi skulle vara och gånger som blev inställda och flyttade, så tillslut visste jag varken ut eller in och sista gången rann nog ut i sanden. Nu går jag på en annan kurs och där är det stenhårt och rycka hunden i halsen som gäller, och vovven är rädd och olycklig men å andra sidan är han ju rädd bara vi tar en promenad på ett okänt ställe, så han kanske behöver "härdas"? Han måste ju faktiskt finna sig i att inte bara vara hemma i sin skyddade verkstad hela tiden.

Ingen av kursledarna har dock kunnat ge något riktigt bra svar på hur jag ska hantera hans rädsla.

Mitt mål är att träna bort hans rädsla, eller rättare sagt att han ska lära sig att lydnad går före rädsla, men jag vet inte om jag ska försöka hålla mitt humör i skinnet och vara mjukare och "stötta" honom mer, eller om jag kan fortsätta använda min ilska och köra diciplin och kräva lydnad?..... Jag vill ju egentligen inte heller att han ska bli så rädd och olycklig som han blir när jag ställer krav på honom i "läskiga" situationer, men jag kan inte undvika alla situationer som han tycker är läskiga heller, och jag kan inte acceptera att han stirrar upp sig och kopplar bort mig och omvärlden, då försöker jag bryta in med hårda ord istället och det har ju faktiskt funkat. Dvs han har valt att lyda mig, men sen har han varit stirrig i flera timmar efteråt, och då känner jag mig som världens hemskaste och sämsta matte.

Det är verkligen svårt att vet hur man ska reagera för att göra rätt....

 

[Blandrastik]

Sv: Svårt att vara hundägare

Spontant när jag läser din tråd, så tycker jag att den ångar av prestationsångest. Chilla bruden! Det finns ingen som gör allt rätt!

Jag är snart inne på min fjärde hund, och kan glatt se tillbaka på enorma mängder misstag jag gjort genom åren. Men man lär sig, och hundar är ett förlåtande släkte.

Om du är på en kurs där du upplever det fel att "rycka och dra", så tacka för kaffet och sök upp en annan kurs. Känns det fel, så är det fel.

Sen skulle jag försöka tänka om vad det gäller din hunds rädsla, istället för att ställa krav i, för hunden jobbiga situationer, tänk så här: "Jag är ledaren, och jag tar över här!" Placera hunden sittandes brevid dig och be den hålla käften och tagga ner. Så ska du "ta hand om" det farliga.

Men som sagt, ingen är perfekt!

 

[Guinea]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag tycker du ska gå i valp kurser så nån kan hjälpa dej. Eller om det inte hjälper får du väl fortsätta i nån annan kurs :smirk:

 

[Gabbi]

Sv: Svårt att vara hundägare

Fast hon skriver ju att hon både HAR gått och faktiskt GÅR kurs. Att smirka henne lär ju inte hjälpa!

 

[Freja 1]

Sv: Svårt att vara hundägare

Jag har inte gått en enda kurs med min hund. Det viktiga är att du litar på ditt sunda förnyft och att du vänligt men bestämt visar att det är du som bestämmer.Tillsammans med mycket kärlek och beröm kommer man långt...