Super Nanny

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Super Nanny

ChristinA skrev:
Ja den likheten har också slagit mig!

Undra om det är så att om man är framgångsrik i att uppfostra sina djur så kommer det att funka bra med kommande barn också?
Vad tror du?
Mina föräldrar brukade skoja om att de lyckats med sina barn men misslyckats med sina hundar då det gällde upfostran och det låg nog en del sanning i det så det kanske inte alltid stämmer. ;)
 
Sv: Super Nanny

Vilket kom först då? Hundar eller barn? För om det var hundarna så kanske de gjorde alla misstag där och sedan visste det vinnande receptet! ;-)
 
Sv: Super Nanny

Jag tycker inte skuld och skambeläggning hör hemma i en barnuppfostran där man vill stärka sitt barns självkänsla.
Naughty är ett allt för flitigt ord Supernanny Jo Frost använder sig av och som jag heller inte tycker hör hemma i barnuppfostran.
Något hon däremot gör som är bra är att hon talar om för föräldrarna att komma ner på barnets nivå och sluta tjata och fråga frågor på sådant som egentligen är uppmaningar och sluta ge små barn så många val.
Time out anser jag hon använder på helt fel sätt.
Time out skall vara ett verktyg för barnet som den kan använda för att lugna ner sig på och komma till ro inte pga att dom skall "skämmas" och därför hålla igen utan för att lära kroppen att stressa av och känna att barnet slappnar av.
Det gäller att sålla när man tittar på Nanny oavsätt om det är Nannyjouren, supernanny eller nannyakuten.
Vissa saker tycker jag är jättebra medans andra saker kan jag faktiskt få ont i magen av att se och en av dom värsta sakerna jag tycker är detta med skuld och skambetoning.
 
Sv: Super Nanny

Ja...
I det senaste programmet så kallade dom det faktiskt inte "skam-vrån" utan eftertanke-rummet (fritt översatt) och då var et just ett äldre barn och tanken var att hon skulle fundera över det hon gjort. Det verkar ju likna mer det "time out" du önskar.
 
Sv: Super Nanny

Såg inte det avsnittet.
Hon lät alltså bli att kalla barnet för naughty (gör hon i alla dom avsnitt jag har sett men jag har inte sett alla dock) denna gången?
Vad då fundera över vad hon har gjort?
Hur elak/dum hon var?
Hur hon valde fel beteende
Time out handlar inte om att tänka på dom "synder" man gjort utan skall vara ett sätt att varva ner på när kroppen blir för stressad/frustrerad. När vi blir stressade/frustrerade blockeras våra logiska tänkande för mycket och barn har ett mindre logiskt tänkande och är mer styrt av känslomässiga reaktioner.
Lösningen ligger alltså inte i att skuldbelägga (Emil i snickaboden-syndrom) utan i att lära sig lugna ner stressen i kroppen och hantera sina känslor.
Ett ex på time out.
När min dotter spelar datorspel ibland blir hon frustrerad (svårt att förlora och för stora förväntningar på att vinna) och kan bli så stressad att hon får ett utbrott. Min del som mamma är att se till att hon avbryter innan det går så långt och att hon själv lär sig se signalerna på när det är dax för en time out. Ofta märker hon det själv, ibland behöver jag påminna att "nu är det på väg att braka åt skogen" och ibland måste jag fysiskt gå in och avbryta (stänger av datorn). Får hon ett utbrott har jag varit för sen att se signalerna i tid men uppmärksammar jag eller hon det i tid så avbryter hon och gör något annat för att lugna ner kroppen tex måla. Hon får en time out från spelandet och det är vad time out handlar om.
Avbryt/gör något som lugnar ner kroppen och sedan diskutera/trösta/fortsätta med det man höll på med allt beroende på situation.
Sedan är det en himla massa andra saker som man gör jämte detta för att förebygga att time out behövs så lite som möjligt naturligtvis.
Jag är som du märker ingen fan av "tänk över dina synder" fostran heller ;)
 
Sv: Super Nanny

Stollan skrev:
Jag tycker inte skuld och skambeläggning hör hemma i en barnuppfostran där man vill stärka sitt barns självkänsla.
Naughty är ett allt för flitigt ord Supernanny Jo Frost använder sig av och som jag heller inte tycker hör hemma i barnuppfostran.

Naughty är ju bara ett ord. I Sverige skulle vi förmodligen säga "så gör man inte" eller "det är fel att göra så". Huvudsaken är ju att barnen lär sig vad som är rätt och vad som är fel och att man säger det på rätt sätt (t ex inte skriker det), inte själva ordvalet i sig. Barn (och hundar :D) mår ju bra av att lära sig rätt och fel.
 
Sv: Super Nanny

Det är möjligen vad du tror men ordval är oftare viktigare än vad man tror.
Det är inte hund vi pratar om utan barn.
Ett barn under 2 år spelar det möjligtvis ingen roll vad för ord du väljer alla gånger utan där är tonläget mer av vikt men barn som är 2-3 år börjar förstå ordens innebörd och där är det inte bara "ord" längre för vi vuxna har redan lärt in värderingar av ord.
"Så där gör man inte är inte" samma sak som du är stygg/elak/dum och har inte på långa vägar samma innebörd för ett barn.
Allt annat är att lura sig själv.
Naughty är ett nedsättande ord som lägger skulden på barnet som person och inget annat.
 
Sv: Super Nanny

ChristinA skrev:
Va? Nu hänger jag inte med, novis på barn.

Men menar du att allt som behövs är att läsa av dem? Då behöver de inte fostras?

Enligt mig så ingår regler, konsekvens och ödmjukhet bland annat i fostran.
Det måste väl alla individer behöva, människor eller djur?

Jag skrev "fostras", dvs tuktas med diverse metoder och straff som många verkar förordna.

Barn lär sig av hur andra gör. Beter sig de i omgivningen normalt så lär sig barnet hur det ska göra. Om omgivningen kan läsa av barnen så slipper man en stor del av trotset som många har problem med. Man kan också tackla trotset på olika sätt. Jag har två helt olika barn, de behöver också hanteras olika när de har sina "utbrott" som också uttrycker sig på olika sätt.

När är det läge att ignorera? När är det läge att trösta och hålla om? När är det läge att säga ifrån? När är det läge att ge beteendet en tydlig konsekvens? Osv. Varje barn och varje situation är unik.

Jämför en hund som skäller. Är den glad? Arg? Rädd? Hur agerar man i situationen? Det handlar om att läsa av.
 
Sv: Super Nanny

Jag och sambon sitter och tittar på dessa program, inför ev. kommande barn. :D

Vi bara konstaterar att allt nanny säger skulle vilken hundinstruktör som helst ha sagt. :angel:
 
Sv: Super Nanny

Ja, sätt hunden i stygga-hörnet. Låt hunden sitta där i minuter efter ålder (räknas det som 7 hundår då om man skall räkna 1 människor år tro?). Tala också om för hunden varför den sitter i hörnet (du har varit olydig). När minutrarna har gått så skall den säga "förlåt" med och vara redo för att gosa.
Detta leder till att hunden fattar precis det du vill
Pst. Förövrigt skall vi fostra hundarna till att bli självständiga individer när dom blir vuxna :angel:
Japp, redig hundfostran som går att jämföra men barnuppfostran ;)
Hundar får också lägre självkänsla om man kallar dom för tjockisar, för fula knäppgökar bara man gör det med vänlig stämma.
Hundar har samma förståelse för ord som människor och har lika komplex känslomönster.
Hundar förstå precis som barn i skolåldern dubbelmeningar och kan uppfatta ironi.
Jepp, hundar bör man fostra som barn för dom funkar ju på samma sätt :angel:
Jag är däremot konstig för jag fostrar efter individ och mental mognad och inte art men det är ju jag det.

(Jo då, jag är djupt ironisk :p )

Det finns skillnader mellan barn också. En sådan barnuppfostran på ett barn som är "spirited" eller tex har asberger skulle kunna sluta i katastrof. Riskerna är i sådana lägen att barnet får ett beteende som bli än värre. Kan vara bra att hålla i bakhuvudet om man får för sig att testa.
Läs gärna fler böcker och få lite distans. Läs gärna om barnens utvekling och då speciellt hjärnans mognad också. Läs på om barn och EQ osv.
Jag har läst många bra böcker (håller på att lägga upp lite på hemsidan men är inte riktigt färdig ännu) som är till vägledning. Jag är inget helt trogen utan plockar godbitarna ur varje.
 
Sv: Super Nanny

Faktiskt så sätter vi våran hund i "skamvrån" eller snarare time out... När han slutar att lyssna på tex agilityplanen så tar vi honom av planen och så får han sitta brevid, eller gå och lägga sig i sin bura under en period. Och det fungerar, för han vill gärna fortsätt att träna och att då inte få göra det är helt klart ett "straff" i hans huvud... Under tiden han sitter/ligger så är det totalt ignorering som gäller, och ja han fattar helt klart, och han säger förlåt på sitt sätt... Även om han inte använder ord...

Det kan hända att man inte kan jämnföra alla barn med en hund, men grundprincipen är den samma, att vara konsekvent!
 
Sv: Super Nanny

Jag känner att jag inte kan uttala mig så mycket, för jag har inga egna barn. Tråden var mest för att höra om Super Nanny.

Men bra saker jag tyckte hon gjorde igår var:

*Såg till att mamman förstår vikten av att spendera tid med sina barn.

*Förde fram att "så som du talar och med den volymen, så talar dina barn".

*Tryckte på hur dumt det var för denna mamman att undergräva sin auktoritet genom att ropa på sin egen pappa.

*När barnet gjorde ett oaceptabelt beteende så skulle de tänka över saken. Men de fick tydligt förklarat för sig varför. Och när tiden gått, efter en ursäkt, var det kramar som gällde.

*Hon tryckte på att kallar man sina barn vid dumma saker så kommer det att ha negativ inverkan på självkänsla och självförtroende.

Ja, det fanns många bra bitar enligt mig.
Men nu handlar detta ju knappt om barn utan om små monster ;)
De måste verkligen vara lite extrema, eller?
Och även mamman verkade helt lost in the blåst. Jag hoppas att hon lärde sig någonting.

Funderade mycket över skuld och skam i samanhanget, och det enda jag kom fram till var att jag inte ser det på samma sätt. Samma sak gäller olika ord. Jag tror att de betyder olika saker för olika människor. Och tycker man att det är ett för tungt ord, använd det inte då.

Spännande att se vad jag tycker när jag har egna!
 
Sv: Super Nanny

Brukar också kolla på Jo och nannyjouren ibland. Endel familjer är ju rena skräcken :eek: , och i alla de avsnitt som jag sett har nog familjen varit i skriande behov av hjälp.

Det som kan störa mig är att i många program (inte alla) är det mycket fokus på mamman och hur hon gör. Pappan är mera i en biroll. Trodde det var mera jämställt i hemmen nuförtiden faktiskt.

Men inte kan det vara lätt att få ordning i dessa familjer heller. Såg ni nannyjouren häromveckan när nanny höll fast en flicka som började slå henne? Mamman började då skrika och härja och anklaga nanny för barnmisshandel...jösses.
 
Sv: Super Nanny

Jo men han skall skämmas och tänka över vad han har gjort också annars är det inte samma sak ;)
Ni ger honom utrymme för att koppla av och varva ner så han lättare kan fokusera sig. Skulle dock inte funka på min schäfer jag hade så det funkar ju uppenbarligen inte på alla hundar.
Väntan triggade henne snarare än varvade ner henne om det var något roligt i andra ändan på väntan.
Det du gör får inte hunden att känna sig oduglig för straffet i sig är att inte få göra det som han tycker är roligt. Det har jag inget emot i barnuppfostran heller så länge som det inte är första alternativet man tar till när något är "galet".

Hur gör du med en hund som inte visar aktiv underkastelse i dina ögon inte tillräckligt mycket?
Tvingar den till större?
Om hunden inte vill gosa sätts den i hörnet igen då?
Hur skulle du göra med en hund som varken visar aktiv underkastelse eller/och villig att gosa efter time-outen?
I Super Nanny hade barnet få vara kvar i hörnet.
Det är ju vad det handlar om här, tvånget i att bli "kompisar" igen och inte en aktiv sak som kommer från barnets sida. Sådana tvång har jag sett hos andra barn som säger förlåt bara för saken skull och inte mena det för fem öre. Jag uppmuntrar inte till att ljuga därför vill jag inte ha förlåt av någon som inte menar det.
Jag har alltså inget emot en paus på tex en stol så länge som inget skuldbeläggs. Pausen skall vara för barnet skall varva ner och sluta när barnet känner att den har kontroll över sina impulser igen. Inte när den kramat eller sagt förlåt och inte efter ett visst antal minuter utan när den är redo att orka hålla "tag" i sig själv och styra sitt beteende.
 
Sv: Super Nanny

Nej det kan jag hålla med om, jag fårstår inte heller tvånget att barnet ska kramas på en gång... När elin och jag har blivit osams eller hon får "spel" så hon får lov att lugna ner sig så frågar jag visserligen om vi är sams igen, men jag kräver inga kramar... Däremot får hon alltid kramar av mig...

Hunduppfostran får vi nog ta på hundforumet... ;) Men jag är tveksam till att jag kräver underkastelse däremot så ser jag till att förtjänna respekt...

Alltså när det gäller nannyprogrammen så håller jag med om att det krävs regler för att en familj ska fungera, och att alla ska vissa respekt för varandra.
 
Sv: Super Nanny

Som jag sa innan man får sålla och att det finns bra bitar också :cool:
Jag tycker dock att en del (obs, inte alla) av dom bra bitarna är lite halva och ensidiga. Även barn mår bra av att höra sin mamma/pappa säga förlåt när mamma/pappa gör något fel mot barnen. Även barn måste få markera att dom inte tycker om att bli bemötta på ett visst sätt och få ändring utan att bli skickade in i ett hörn och skall skämas.
Jag tycker dock bättre om Nannyjouren och Nannyakuten även om jag inte alltid håller med i allt dom gör heller ;)
Kan också tala om att min dotter på 8 år är djupt fashinerad av Nannyjouren och brukar titta på den med mig :D
Vi diskuterar också det som händer, vad vi tycker och tänker och vad vi tycker att man borde göra.
Jag tycker om belöningssystem och har man ett barn som min dotter skall straff undvikas så långt det bara går som en påverkan då hon än mer än andra "normala" barn fastnar där fokus läggs. Oftast så ger (tex) guldstjärnor bättre långsiktliga resultat än straff (tex utegångsförbud, datorförbud, indragen veckopeng) och naturligtvis beröm samt icke förglömma något mycket viktigt bekräftelse på att man är värdefull som person. Det sistnämnda är viktigare än beröm.
Man kan kort och gott säga som så att negativ förstärkning oftast lägger fokus på problemet medans positiv förstärkning oftast lägger fokus på lösningen om den används rätt.

Extrema barn, jag vet inte alltid jag för oftast så är det så att barn kan vara som små söta lamm ute bland andra men ha ett uppförande hemma som kan få vem som helst att krokna. Sett många exempel på det och fått höra av föräldrar vars barn jag haft på förskolan berättat om hur det kan vara hemma. Två syskon som var så gulliga tillsammans på daghemmet och som hund och katt hemma är ett exempel.
Jag har också haft barn som fallit igenom även på förskolan (och skolan där jag gjorde 6 veckors praktik i en 2:a klassare) också och som inte orkar upprätthålla ett "duktigt" beteende hela dagen utan brakar ihop precis som barnen i tex Super Nanny.
Nu "trotsar" inte alla barn och alla barn är inte född med en stark vilja. Tvärt om finns det också barn som är född med mycket liten motor och behöver hjälp med att hålla igång den. Dom ställer sällan till "dumheter" men är istället långsamma och svårt för initiativ. Det kan vara jobbigt det med och ses allt för ofta som "trots" det också. Ett barn med mycket vilja har en stor motor och får man bara den viljan motiverad på ett bra sätt att gå åt samma håll så är dessa barn inga "problem" alls. Däremot gäller det ju att hitta knapparna som fixar detta. Gör man det genom skuld och skam så finns risken att barnet exploderar som tonåring/vuxen alternativt kanske tom blir självdestruktiv eller får en stor känsla av ett tomt hål inom sig.
Det är alltså värt "besväret" att få dom att sträva åt samma håll på rätt sätt. Jag är fullt medveten om att det inte är så lätt som det låter och att man som vuxen inte alltid orkar utan också tappar tålamodet. Vi är trots allt människor.
 
Sv: Super Nanny

Absolut behövs det regler och hos vissa är det extremt viktigt medans hos andra är inte det så viktigt beroende på barnet/barnen i fråga. Regler gör så barnet vet vad man förväntar sig av dom så dom slipper att gissa och kanske då uppfatta fel. Jag tycker snarare att det är lika fel att ha för lite regler som för mycket regler då för lite skapa osäkerhet hos en hel del och förmycket skapar "trots" för att försöka töja dom till mer lagom storlek. Barn kan när dom blivit lite större få vara med och sätta upp regler för hemmet.
Däremot tycker jag inte om "därför-att" regler utan regler om viktiga saker och inte mer än nödvändigt men heller inte mindre än nödvändigt. Man sållar bort dom minst viktigast om man har många regler för förmånga sådana gör att barnen "stänger" sig istället.
Sedan så släpps eller förändras vissa regler allt eftersom barnet mognar. Ett barn som är stadig inombords klarar mer val, klarar att inte ha lika mycket regler eller att man töjer på dom ibland men inte alltid. Man får gå efter det egna barnet hur den är här och nu helt enkelt.
Respekt lärs bäst in genom att man visar barnet hur man gör och undviker så mycket som möjligt att visa dom hur man "inte" skall göra. Respekt är inget man får utan något man förtjänar och den vuxna har ansvaret för att det skall flyta och vara den som visar för att sedan uppmuntra barnet att "härma".
Respekt skall finnas för alla och en var och jag anser att "behandla andra så som du själv vill bli behandlad" är ett bra ordspråk som brukar funka bra.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Vi tillbringar emellanåt en del tid tillsammans med barnens två kusiner och deras föräldrar. När vi gör det blir det uppenbart att vi...
2
Svar
23
· Visningar
3 090
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 267
Senast: Liran
·
Hundträning Hej! Jag skulle behöva lite tips. Jag och min hund har kört agility i ett år. Hon har varit super duktig och tyckt det varit väldigt...
Svar
7
· Visningar
979
Senast: Nova123
·
Småbarn På dotterns förskola har de inga haklappar när de äter och inga förkläden när de exempelvis målar. I början tänkte jag att det kanske är...
2 3
Svar
41
· Visningar
4 086
Senast: Anna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Provridning
  • Dressyrsnack 17
  • Hage

Omröstningar

Tillbaka
Upp