Stryp - utbruten från Amazons premiärsida full av översättningsmissar?

Man behöver kunna kalla in en hund även under jakt. Jag är uppvuxen med jakthundar, både drivande och ställande jakthundar och de kommer när trumpeten ljuder.

Låter ju fint i att tro att alla jakthundar direkt släpper och kommer på inkallning, men det är väldigt låååångt från hur det ser ut i verkligheten när det gäller självständigt jagande hundar.

Jag kan kalla min tik av drev om jag av någon anledning vill avbryta jakten, men om hon skulle smita här hemma med viltdoft i näsan så finns det inte på världskartan att hon grisnitar och kommer på inkallning och så är de flesta självständigt jagande jakthundar som har starka instinkter eftersom deras människa, hur viktig den är just då i den situationen kommer på 2*a plats efter jaktinstinkten och viljan att jaga.

Ljummare hundar är enklare att få stopp på i en sån situation givetvis.
 
Jag är mycket väl medveten om det, råkar känna och har känt några sådana hundar väldigt väl. Jag tycker ändå det inte är en ursäkt för att skita i att träna in en hämningssignal, sen får man ju vara medveten om på vilken nivå ens egen hund rimligtvis klarar den och inte medvetet sätta den i för svåra situationer.

Jag skulle aldrig medvetet släppa en sådan hund lös där det finns störningar. Det hindrar ju dock inte att den skulle kunna komma lös av misstag oavsett strypkoppel eller ej. Har man inte som ägare någon skyldighet att vara beredd på att detta kan hända och iaf försöka bryta hunden innan den är i en annan kommun eller framme hos en annan hund?

Precis som hundar är människor olika. uppenbarligen finns det många hundägare som tycker att det är ok att de måste ha strypkoppel på sin hund för att kunna kontrollera den i vardagliga situationer. För mig hade det inte varit ok.

Jag oroas för mina egna hundars säkerhet om vad som händer när dessa personers hundar rymmer. Kanske bottnar det i att min ena hund nästan blev ihjälbiten av just en sådan hund. En Grand danois som råkade rymma genom dörren av misstag och attackerade min hund och skakade honom som en liten trasa (det var då han fick en whiplash skada). Den hunden gick inte att bryta på något sätt, man fick kasta in min hund i en bil för att få slut på attacken. Hade ägarna i det läget inga skyldigheter eftersom det var en så "svårtränad" hund? De använde absolut strypkoppel på promenader. De fick ändå surra kopplet runt ett träd så fort de fick möte ändå då hunden ville attackera/slita sig. Hade de ingen skyldighet att träna in ett brytkommando på denna hund?

Jag är beredd att hålla med ditt resonemang den dagen du också anser att man får vidta alla möjliga medel/metoder för att träna in ett brytkommando. För jag antar att du vill att det ska tränas in positivt? Och som @Fruentimber skrev ovan, hur ska man bli den bästa resursen för en hund som i generationer avlats hårt mot andra mål än att arbeta med föraren (ex. huskies eller jakthundar)?
 
Låter ju fint i att tro att alla jakthundar direkt släpper och kommer på inkallning, men det är väldigt låååångt från hur det ser ut i verkligheten när det gäller självständigt jagande hundar.

Jag kan kalla min tik av drev om jag av någon anledning vill avbryta jakten, men om hon skulle smita här hemma med viltdoft i näsan så finns det inte på världskartan att hon grisnitar och kommer på inkallning och så är de flesta självständigt jagande jakthundar som har starka instinkter eftersom deras människa, hur viktig den är just då kommer på 2*a plats efter jaktinstinkten och viljan att jaga.

Ljummare hundar är enklare att få stopp på i en sån situation givetvis.

Fint att du ifrågasätter @Sol :s erfarenheter av jakthundar... verkligen.
 
Vad har du för erfarenhet av hundar som inte är gjorda för samarbete? Hur blir du resurs nr 1 för en husky t ex? Jag tar gärna tips, tycker alltid att detta kan vara en utmaning i instruktörssammanhang när människor har raser som sätter mycket annat högre än sin människa.
Kan säga att när jag gick allmänlydnad grundkurs med min borzoi så hade instruktören samma dilemma med oss. Att motivera och skapa kontakt och fokus med en hund som inte har något intresse öht för fokuserat samarbete med en människa är inte lätt. En rolig och lärorik upplevelse både för oss som elever och instruktören. Bitvis bara skrattade han och skakade på huvudet.
 
Kan säga att när jag gick allmänlydnad grundkurs med min borzoi så hade instruktören samma dilemma med oss. Att motivera och skapa kontakt och fokus med en hund som inte har något intresse öht för fokuserat samarbete med en människa är inte lätt. En rolig och lärorik upplevelse både för oss som elever och instruktören. Bitvis bara skrattade han och skakade på huvudet.

Det är verkligen en utmaning! Och framför allt när ägaren står och jämför sig med labben bredvid, liksom. Jag propsar ofta på att man måste ha förståelse för den hundtyp man valt, och sedan utgå från individen. Det finns många vägar till allt men för ett lyckligt hundliv tillsammans får man ibland inse begränsningarna också. Till exempel att det kan bli knepigt att ha hunden lös, och ändå vara resurs nr. 1 när det dyker upp en hare framför näsan.

Så ja. Det här med att alltid vara en resurs är ett önsketänkande som fungerar på vissa hundtyper. Inte alla. Är man medveten om det kan man nog även undvika en del farliga situationer också.
 
Det är verkligen en utmaning! Och framför allt när ägaren står och jämför sig med labben bredvid, liksom. Jag propsar ofta på att man måste ha förståelse för den hundtyp man valt, och sedan utgå från individen. Det finns många vägar till allt men för ett lyckligt hundliv tillsammans får man ibland inse begränsningarna också. Till exempel att det kan bli knepigt att ha hunden lös, och ändå vara resurs nr. 1 när det dyker upp en hare framför näsan.

Så ja. Det här med att alltid vara en resurs är ett önsketänkande som fungerar på vissa hundtyper. Inte alla. Är man medveten om det kan man nog även undvika en del farliga situationer också.
Sambon har just en jaktlabbe som är extremt förig och har oerhört kontaktfokus med väldigt små motivationsmedel. Så de är verkligen som natt och dag dessa två.
 
Det är verkligen en utmaning! Och framför allt när ägaren står och jämför sig med labben bredvid, liksom. Jag propsar ofta på att man måste ha förståelse för den hundtyp man valt, och sedan utgå från individen. Det finns många vägar till allt men för ett lyckligt hundliv tillsammans får man ibland inse begränsningarna också. Till exempel att det kan bli knepigt att ha hunden lös, och ändå vara resurs nr. 1 när det dyker upp en hare framför näsan.

Så ja. Det här med att alltid vara en resurs är ett önsketänkande som fungerar på vissa hundtyper. Inte alla. Är man medveten om det kan man nog även undvika en del farliga situationer också.

Jag önskar att alla som skaffade hund var medvetna om hur mycket valet av ras påverkar deras hundägande så att folk i högre grad skaffar hundar som har de egenskaper de vill att deras hundar ska ha. Precis som du skriver så passar ju inte alla hundar till alla aktiviteter. Men många skaffar en hund för att den är vacker och sen undrar de varför de inte passar in på det de hade tänkt sig...
 
Jag önskar att alla som skaffade hund var medvetna om hur mycket valet av ras påverkar deras hundägande så att folk i högre grad skaffar hundar som har de egenskaper de vill att deras hundar ska ha. Precis som du skriver så passar ju inte alla hundar till alla aktiviteter. Men många skaffar en hund för att den är vacker och sen undrar de varför de inte passar in på det de hade tänkt sig...

Jag tycker snarare att din argumentation de senaste sidorna mer verkar handla om att folk skaffar sig hund med egenskaper som du inte vill ha. Jag är helt okej med att folk köper hundar som inte är gjorda för samarbete. Du verkar inte alls vara okej med att sådana hundar finns i vårt samhälle. I övrigt håller jag med, men jag vidhåller starkt att ditt behov inte behöver vara någon annans behov.
 
Man behöver kunna kalla in en hund även under jakt. Jag är uppvuxen med jakthundar, både drivande och ställande jakthundar och de kommer när trumpeten ljuder.
Ja man behöver kunna kalla in sin hund under jakt, det betyder verkligen inte att jag kan kalla in jakthunden under ett upptag, då är han ganska avstängd på allt annat. Jag har en lydig jakthund, jag har honom mycket lös, han stannar på ett stoppkomando så länge inte retning är alltför hög. Dvs när haren studsar upp framför hans nos kan jag skrika stopp tills jag blir blå, han hör mig inte. Däremot så sätter han sig ner när jag ber honom när vi får syn på rådjuren 100 meter bort.

Ja han kommer på inkallning under jakten, men jag väljer också att kalla in när jag vet att han kommer, varje inkallning ska vara lyckad under jakten. Jag vet också att han inte har någon som helst uppmärksamhet när han just ha tagit upp, han sprang rakt in i sidan på en bil i januari eftersom han just fått upp ett rådjur. Nu hade vi otrolig tur ändå och han är efter lång rehab helt återställd, men jag lovar att husse blåste i pipan allt han var värd när han såg att det brakade upp mot vägen, det hjälpte inte.
 
Varför skulle man behöva ge hunden en nära döden upplevelse för att kunna träna in ett hämningskommando? Jag trodde att man slutat med den typen av hunddressyr där man genom bestraffning skrämde hunden så mycket att den inte vågade göra annat än att lyda? Det är ju mycket trevligare för alla inblandade om hunden faktiskt vill samarbeta och som kommer springade när man man kallar för att den vet att då händer det nåt jätteroligt!! Det är nyckeln till att få hunden att lyda. Att vara det bästa och viktigaste som finns. Att vara resurs nr 1. Inte att lyckas ge hunden en nära döden upplevelse.

Hoppas att du förstod att jag inte har försökt skrämma hunden till lydnad, mest för att det inte går med hundar av sorten jag har. Den kan alla hämningskommandon, men bryr sig inte alltid om dem om omvärlden lockar med något mer spännande. Min hund kommer som en pil när jag lockar på den, men hoppar en hare upp framför säger den: "Jag noterar att du vill mig något, det är bara en viktig sak jag ska göra innan jag kommer"

Har du en hund med mycket drifter är det svårt att slänga fram en belöning som slår att jaga en hare eller en skränande fasan eller para en tik. Jag tar gärna emot tips på sådana belöningar till intelligenta, självständiga, bruksmeriterade hundar! Skinnbitar i ett snöre eller en grön älsklingsboll funkar inte.

Vad föreslår du för metoder för att alltid vara nummer ett i hundens värld? Jag vet att jag är resurs nummer ett för hunden som går igenom eld och vatten för mig. Däremot är ju hunden klok nog att inse att jag finns kvar efter en kortare harjakt.
Jag ifrågasätter varför man ska ha raser som inte är gjorda för samarbete och sen försöka stoppa in dem i sammanhang där samarbete är viktigt.
Min hund är samarbetsvillig och förig, men inte det minsta förarvek. Den har tävlingsmeriterna för att bevisa det. Men nog sjutton behövs det strypkedja på den. 38 vältrände kilon ihop med snabb uppfattningsförmåga lär sig och förstår direkt att ett hårt, av föraren oväntat ryck i kopplet gör att man når eller nästan når det objekt man vill komma närmare.
 
Det får leta upp själv. Folk skriver flera gånger att utan stryp krånglar deras hundar sig lätt ur halsbandet och drar iväg. Och pga stark drift och skärpa så kan de inte förväntas kunna stoppa dem på annat sätt en med ett stryp.
Kan du citera textavsnitten som du tolkar som att hundarna inte kan stoppas utan stryp? Är det det faktum att stryphalsband är svårare att krångla sig ur än ett fast halsband, sele eller halvstryp du inte håller med om?

Ett strypkedja är snällare mot hunden eftersom hunden hör när länkarna börjar löpa genom ringen, och hinner anpassa sitt beteende innan halsbandet dras åt. Den är också snällare mot förarens armar och axlar om man har en stark, livlig hund. Det går visst att stoppa en hund med ett fast halsband, ett halvstryp eller en sele, men det går lättare och är säkrare att stoppa med ett stryphalsband eftersom hunden inte glider eller knycker sig ur ett sådant lika lätt.
 
Jag är mycket väl medveten om det, råkar känna och har känt några sådana hundar väldigt väl. Jag tycker ändå det inte är en ursäkt för att skita i att träna in en hämningssignal, sen får man ju vara medveten om på vilken nivå ens egen hund rimligtvis klarar den och inte medvetet sätta den i för svåra situationer.

Jag skulle aldrig medvetet släppa en sådan hund lös där det finns störningar. Det hindrar ju dock inte att den skulle kunna komma lös av misstag oavsett strypkoppel eller ej. Har man inte som ägare någon skyldighet att vara beredd på att detta kan hända och iaf försöka bryta hunden innan den är i en annan kommun eller framme hos en annan hund?

Precis som hundar är människor olika. uppenbarligen finns det många hundägare som tycker att det är ok att de måste ha strypkoppel på sin hund för att kunna kontrollera den i vardagliga situationer. För mig hade det inte varit ok.

Jag oroas för mina egna hundars säkerhet om vad som händer när dessa personers hundar rymmer. Kanske bottnar det i att min ena hund nästan blev ihjälbiten av just en sådan hund. En Grand danois som råkade rymma genom dörren av misstag och attackerade min hund och skakade honom som en liten trasa (det var då han fick en whiplash skada). Den hunden gick inte att bryta på något sätt, man fick kasta in min hund i en bil för att få slut på attacken. Hade ägarna i det läget inga skyldigheter eftersom det var en så "svårtränad" hund? De använde absolut strypkoppel på promenader. De fick ändå surra kopplet runt ett träd så fort de fick möte ändå då hunden ville attackera/slita sig. Hade de ingen skyldighet att träna in ett brytkommando på denna hund?
Orkar inte ens läsa igenom allt,räcker med första stycket för att förstå hur mycket du vrider på det. Jag har aldrig sagt att man inte ska träna däremot tror jag få huskyägare faktiskt prioriterar en stoppsignal eftersom dom är medvetna om hur svårt det är att stanna en husky... dom ser istället till att hunden INTE kommer lös..
 
Jag önskar att alla som skaffade hund var medvetna om hur mycket valet av ras påverkar deras hundägande så att folk i högre grad skaffar hundar som har de egenskaper de vill att deras hundar ska ha. Precis som du skriver så passar ju inte alla hundar till alla aktiviteter. Men många skaffar en hund för att den är vacker och sen undrar de varför de inte passar in på det de hade tänkt sig...
Och många skaffar sig en ras för att dom vill ha dess egenskaper och är därmed medvetna om dom mindre roliga bitarna och kan hantera dom.
 
Vad mycket önsketänkande det blir online. Det är som att folk lever i tron om en drömvärld? Vem tror på fullaste allvar att ens majoriteten av alla hundägare i landet kommer garanterat träna in en perfekt inkallning som funkar i 100% av de värsta fallen med alla sina hundar alltid?

Nä, jag anser verkligen att ett BETYDLIGT effektivare sätt att motverka felspringande hundar är att pusha för bättre utrustning. Sen ja, man ska fortfarande framhäva det positiva i bra inkallning mm. Men att alla ska ha det är och förblir en önskedröm. Särskilt med tanke på att det finns gott om hundar (som folk pratat om i tråden) med starka drifter från avel som inte bara går att träna bort hur som helst.

Det är lite roligt när man ser träningsvideos med hur man fixar en perfekt inkallning genom att "vara den bästa resursen". Nästan alltid är det en BC, en labbe, vissa brukshundar tex som används och visas på. Sen följer det alltid med förklaringar om att "detta funkar minsann på alla raser, jag har tränat en X jakthund eller Y draghund så också". Jo, nog finns det såna hundar av alla raser, men det handlar ju lite om antal och sannolikheter liksom. Det finns gott om brukshundar också som folk tränar hela livet med, men som inte går att ha helt lösa. Det fina är när ägaren inser detta och faktiskt använder utrustning för att förhindra olyckor, istället för att ha en hybris som inte tillåter det.
 
Du behöver inte raljera. Varför skulle jag tänka det?.
Jag pratar om kulturer i hundvärlden. Det finns massvis med saker man rycker är helt ok för så har man alltid gjort. Det kan vara bra stt tänka över de sakerna ibland.

Taggar @Fruentimber också dom ett svar till dig också. Just kulturerna. Det är för mig intressant att inom vinthundsvärlden är jätterädd om hundens hals. Också de stora reaktiva hundarna. Då är kedjan vanligare på till exempel brukshundar.

Varför inte bara svara på frågan istället?

Som en sista notis kan jag ofta känna att man kanske inte har upplevt så mycket hund i sitt liv om man klarar av att vara så svartvit i sitt perspektiv. Oavsett ämne, alltså.

Precis så tänker jag också...
 
Jag ifrågasätter varför man ska ha raser som inte är gjorda för samarbete och sen försöka stoppa in dem i sammanhang där samarbete är viktigt.
Samarbete i nån grad är ju viktigt för alla hundar, eftersom de lever med oss. Ska vara nån enstaka självständig vakthund då långt ut på vischan som ska stoppa vargar då annars, kanske..

Avel är ju inte så lätt att man kan få precis allt man vill ha i alla hundar som avlas. Kom igen? Tror du inte att de som avlar så bra jakthundar de möjligen kan med så stark och bra jaktinstinkt, skärpa mm som möjligt ändå gärna skulle vilja få med en samarbetsvilja som gjorde att ägaren enkelt kunde träna in ett bryt/inkallning/whatever? Det skulle väl vara toppen, men så fungerar inte världen.

Jag är uppvuxen med hundar bl.a. brukshundar och det synsättet är så otroligt främmande för mig. Visst har jag extra koll på dem om vi passerar andra hundar men inte mer än att jag kopplar hunden om den är lös och ber den gå vid min sida precis när vi passerar den andra hunden om det sker på nära håll. Är det på håll gör jag inte ens det.

Så du kopplar bara din brukshund vid nära hundmöten. Men om du tycker mötet inte är nära nog så har du kvar hunden lös? Det är såna personer som gör så som många av oss bävar för att möta.
 
Samarbete i nån grad är ju viktigt för alla hundar, eftersom de lever med oss. Ska vara nån enstaka självständig vakthund då långt ut på vischan som ska stoppa vargar då annars, kanske..

Avel är ju inte så lätt att man kan få precis allt man vill ha i alla hundar som avlas. Kom igen? Tror du inte att de som avlar så bra jakthundar de möjligen kan med så stark och bra jaktinstinkt, skärpa mm som möjligt ändå gärna skulle vilja få med en samarbetsvilja som gjorde att ägaren enkelt kunde träna in ett bryt/inkallning/whatever? Det skulle väl vara toppen, men så fungerar inte världen.



Så du kopplar bara din brukshund vid nära hundmöten. Men om du tycker mötet inte är nära nog så har du kvar hunden lös? Det är såna personer som gör så som många av oss bävar för att möta.

Men han bryr sig ju inte. Han har aldrig sprungit fram till någon hund när jag gått med honom.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
7 497
Senast: Ajda
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 501
Senast: Sel
·
Kropp & Själ Jag har stora problem med min motivation och det ställer till mycket problem då jag är egenföretagare, har en del djur och gård. Jag...
Svar
1
· Visningar
602
Senast: susanne
·
A
Övr. Hund Folk med trist ton och elaka kommentarer gör sig inte besväret att skriva något.. Jag och sambon har 2 vovvar. Hans är en 2-årig...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
12 863

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp