Stryp - utbruten från Amazons premiärsida full av översättningsmissar?

Det rör sig om en hund som har en bra korning med bland annat "Helt orädd" på rädsla och "Visar enstaka minnesbilder utan undvikande beteenden" på minnesbilder. Det är alltså en hund som inte kommer ihåg obehag eller otrevligheter särskilt bra, samtidigt som den är helt orädd. En sådan hund är inte så lätt att ge en nära-döden-upplevelse, om man inte de facto verkligen nästan dödar den på riktigt, vilket är både förbjudet och oacceptabelt.

Har en liknande hemma. Inga minnesbilder att tala om, i stort sett orädd och envis nog att han på jakten demonterade röret där "kaninen" försvunnit in. Nya moment tränas in helt belöningsbaserat, men när det gäller att sätta gränser så funkar inte det att göra belöningsbaserat. Jag tränade nästan enbart belöningsbaserat tills han var 1.5-2 år gammal. Det skulle jag aldrig göra om med en sån hund.
 
Jag är beredd att hålla med ditt resonemang den dagen du också anser att man får vidta alla möjliga medel/metoder för att träna in ett brytkommando. För jag antar att du vill att det ska tränas in positivt? Och som @Fruentimber skrev ovan, hur ska man bli den bästa resursen för en hund som i generationer avlats hårt mot andra mål än att arbeta med föraren (ex. huskies eller jakthundar)?

Läs alla inlägg jag har skrivit. Har aldrig påstått att man ska uppnå ett brytkommando som bryter en jaktgalning under pågående jakt. Jag har bara skrivit att alla (oavsett hund) bör öva in ett hämningskommando som man kan använda i vardagen, sen avgör hunden medfödda egenskaper och förarens träningsförmåga i vilka situationer man kan anta att det fungerar. Jag är helt övertygad om att de flesta har rätt ok brytkommando inomhus på sina hundar, tappar man något ätbart på golvet så kan de flesta av oss säga åt hunden att låta bli det tills vi har plockat upp det.

Många kan nog utveckla träningen av detta betydligt för att det ska fungera bättre även på andra platser som utomhus. Träning självklart baserad på belöningar men när hunden väl kan kommandot så kan tryck läggas på det om det behövs precis som man gör med alla andra kommandon vid behov men det görs aldrig i onödan. Jag brukar inte träna in brytkommando med obehag, jag jobbar för att få fram ett reflexbeteende där hunden inte tänker innan den reagerar på kommandot. Helt klart lättare med den typen av lyhörd hund jag har än exempelvis en urhund men man kan ändå träna en urhund i impulskontroll/hämningssignal anser jag men kanske inte förvänta sig att kunna bryta den när den jagar en hare i skogen. Men man kanske skulle kunna hindra den från att dra hemifrån om den av misstag lyckas ta sig ut genom dörren och ännu inte har hunnit ta upp jakten på något. Det jag önskar att de som råkade släppa ut en Grand danois som nästan bet ihjäl en av mina hundar hade kunnat göra.
 
Orkar inte ens läsa igenom allt,räcker med första stycket för att förstå hur mycket du vrider på det. Jag har aldrig sagt att man inte ska träna däremot tror jag få huskyägare faktiskt prioriterar en stoppsignal eftersom dom är medvetna om hur svårt det är att stanna en husky... dom ser istället till att hunden INTE kommer lös..

Trist att du inte ville läsa, då hade då förstått i vilken situation jag tycker det är viktigt och varför. Det handlar inte om att bryta jaktgalningar under jakt. Hundar som jagar vilt utgör ingen fara för mina så hundar så länge de är upptagna med det. Där är den största faran för hunden själv och viltet.

Jag önskar också att ingen någonsin tappade sin hund men det verkar inte vara verkligheten när man ser alla efterlysningar efter hundar som rymt.
 
Jag är verkligen inte stor och stark och har inte friska armar men ser ändå inte problemet.
Enligt din egen utsago är du uppenbarligen stark och frisk nog att utan problem kunna hålla din 34 kg hund i sele under alla omständigheter. Därmed ser du inget problem med att en uttalat handikappad person ska klara av detsamma med en 40 kgs hund.
Det är samma sak som du sagt "vadå sitter i rullstol? jag ser inte problemet, det är bara att resa sig upp och gå (för det kan jag)!"

Du har uppenbarligen inte förmåga att förstå att olika människor har olika förutsättningar.

Om personen vars schäfer som tog sig loss och attackerade och bet min hund hade haft kontroll på sin hund antingen via lydnad eller via utrustning så hade jag inte haft några problem med reaktivitet hos min hund...
 
Lite helt apropå... jag tror också att det är rätt mycket nish och grupprelaterat, det här med stryp.. ungefär som de väldigt breda halsbanden på 'muskelhundar'som vi också hade en tråd om - men är det inte så att strypet precis som stackel kan hetsa en redan agiterad hund också? Jag upplever i alla fall att min terrier drog som en hel idiot i halvstrypet jämfört med i selen till exempel.
Eller är det bara en skröna? Jag vet att tanten inte är en brukshund, men hon går Klart igång på fysiskt motstånd sådär som många jaktterriers gör. Eller gjorde i alla fall, nu gitter hon oftast inte längre. :D
 
Lite helt apropå... jag tror också att det är rätt mycket nish och grupprelaterat, det här med stryp.. ungefär som de väldigt breda halsbanden på 'muskelhundar'som vi också hade en tråd om - men är det inte så att strypet precis som stackel kan hetsa en redan agiterad hund också? Jag upplever i alla fall att min terrier drog som en hel idiot i halvstrypet jämfört med i selen till exempel.
Eller är det bara en skröna? Jag vet att tanten inte är en brukshund, men hon går Klart igång på fysiskt motstånd sådär som många jaktterriers gör. Eller gjorde i alla fall, nu gitter hon oftast inte längre. :D

Jag har haft en och träffat flera hundar som drar mer i halsband än i sele. En del hundar går igång på trycket runt halsen och blir typ höga av det.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Lite helt apropå... jag tror också att det är rätt mycket nish och grupprelaterat, det här med stryp.. ungefär som de väldigt breda halsbanden på 'muskelhundar'som vi också hade en tråd om - men är det inte så att strypet precis som stackel kan hetsa en redan agiterad hund också? Jag upplever i alla fall att min terrier drog som en hel idiot i halvstrypet jämfört med i selen till exempel.
Eller är det bara en skröna? Jag vet att tanten inte är en brukshund, men hon går Klart igång på fysiskt motstånd sådär som många jaktterriers gör. Eller gjorde i alla fall, nu gitter hon oftast inte längre. :D
Vissa hundar drar mer i halsband än i sele. Sambons labbe är en av dem. Hon drar så hon knappt får luft i halsband oavsett utformning. Hon drar en del i sele också men inte alls på samma vis. Promenerar man henne i halsband så har man blåsor i händerna när man kommer hem igen och mjölksyra i armarna. I sele är hon mest pigg och ligger på lite lagom. Tror helt klart att det är trycket runt halsen och syrebristen som gör det. Tror det blir en adrenalinkick av det hela som hundarna tänder till på.
 
Vissa hundar drar mer i halsband än i sele. Sambons labbe är en av dem. Hon drar så hon knappt får luft i halsband oavsett utformning. Hon drar en del i sele också men inte alls på samma vis. Promenerar man henne i halsband så har man blåsor i händerna när man kommer hem igen och mjölksyra i armarna. I sele är hon mest pigg och ligger på lite lagom. Tror helt klart att det är trycket runt halsen och syrebristen som gör det. Tror det blir en adrenalinkick av det hela som hundarna tänder till på.

Visst är det märkligt? Tanten var precis sådan, likaså grannens Finnspets som jag gärna promenerade med som ung. Han verkligen ströp sig själv tills tungan blev blå om man inte var försiktig.
Shiban har istället den känsligaste halsen i hela världen och jag kan inte ens klia henne för hårt över strupen utan att hon kraxar och hatar på mig en stund.

Med det sagt hade min mormor alltid kedja på sina hundar, hon hade bruksschäfer och golden, och jag upplevde aldrig att hundarna drog Eller att hon ryckte i snöret. Det var så det var då bara: på stora hundar hade folk stryp och på små fast halsband. Sådär som en passus.
 
En sak jag inte vet sanningshalten i är följande:

Vet en del garvat bruksfolk som är övertygade om att ett helstryp är skonsammare för en hund än ett fast halsband. Just för att det trots allt fördelar tryck runtom hela halsen, och sannolikt ändå har en chans att göra att (de flesta hundar) släpper på dragkraften åtminstone en del.

Det låter inte helt ologiskt, ett fast halsband sitter bara där och kommer sannolikt lägga nästan allt tryck frampå halsen om hunden drar hårt. Är inte övertygad om att stryp är skonsammare, men tror inte det är sämre iaf.

Oavsett så ser jag väl hur en hund kan skadas med allsköns koppelryck. Men den själva "strypande" effekten tror jag inte är så otroligt skadlig. Sen kan man tycka olika om huruvida det borde användas eller ej, ändå.
 
En sak jag inte vet sanningshalten i är följande:

Vet en del garvat bruksfolk som är övertygade om att ett helstryp är skonsammare för en hund än ett fast halsband. Just för att det trots allt fördelar tryck runtom hela halsen, och sannolikt ändå har en chans att göra att (de flesta hundar) släpper på dragkraften åtminstone en del.

Det låter inte helt ologiskt, ett fast halsband sitter bara där och kommer sannolikt lägga nästan allt tryck frampå halsen om hunden drar hårt. Är inte övertygad om att stryp är skonsammare, men tror inte det är sämre iaf.

Oavsett så ser jag väl hur en hund kan skadas med allsköns koppelryck. Men den själva "strypande" effekten tror jag inte är så otroligt skadlig. Sen kan man tycka olika om huruvida det borde användas eller ej, ändå.

Fast nja, jag vet inte, drar hunden framåt läggs ju trycket fortfarande på strupen oavsett hur hårt snaran sitter om resten av halsen? Utöver själva strypeffekten då. Stryp är ju dessutom i de allra flesta fall betydligt smalare än fasta halsband eller halvstryp och det kan ju inte vara toppen.

Sedan håller jag helt med om att säkerhetstänk är a och o. Hellre en kopplad hund i stryp än en lös hund som ränner runt i parken och på något vis ställer till det. Det finns tillräckligt många sådana ändå.
 
Fast nja, jag vet inte, drar hunden framåt läggs ju trycket fortfarande på strupen oavsett hur hårt snaran sitter om resten av halsen? Utöver själva strypeffekten då. Stryp är ju dessutom i de allra flesta fall betydligt smalare än fasta halsband eller halvstryp och det kan ju inte vara toppen.

Sedan håller jag helt med om att säkerhetstänk är a och o. Hellre en kopplad hund i stryp än en lös hund som ränner runt i parken och på något vis ställer till det. Det finns tillräckligt många sådana ändå.

Vet inte. Alltså ja, det mesta ligger ju frampå. Men kraften lär fördelas lite mer iaf eftersom halsbandet minskar i omkrets och får en annan form än ett fast i det läget. Men ja, strypeffekten som tillkommer är nog den huvudsakliga poängen. Trots allt så saktar de flesta hundar ner om de verkligen stryps (pratar om helstryp nu). Tanken är väl att då slutar hunden dra lika mycket just då, och då minskar trycket frampå halsen också. Medans hunden kunde stå och hänga och hoppa i ett fast en bra stund..

Inte måste helstryp vara så jäkla smala? Jag har ett par halsband som går att använda som både fast och helstryp, och de är bra breda. Men du kan mycket väl ha rätt i att de kanske oftare är det, jag vet faktiskt inget om just det.
 
Vet inte. Alltså ja, det mesta ligger ju frampå. Men kraften lär fördelas lite mer iaf eftersom halsbandet minskar i omkrets och får en annan form än ett fast i det läget. Men ja, strypeffekten som tillkommer är nog den huvudsakliga poängen. Trots allt så saktar de flesta hundar ner om de verkligen stryps (pratar om helstryp nu). Tanken är väl att då slutar hunden dra lika mycket just då, och då minskar trycket frampå halsen också. Medans hunden kunde stå och hänga och hoppa i ett fast en bra stund..

Inte måste helstryp vara så jäkla smala? Jag har ett par halsband som går att använda som både fast och helstryp, och de är bra breda. Men du kan mycket väl ha rätt i att de kanske oftare är det, jag vet faktiskt inget om just det.

Min erfarenhet är att en hund som är stressad/Förbannad/Rädd/uppe i varv/hetsar inte slutar dra för att den får svårt att andas, om inte av faktisk fysisk syrebrist då förstås.
Däremot tror jag säkert att det kan hjälpa om man hinner hejda Innan hunden går upp i huvudet - som någon nämnt att de hinner reagera på att kedjan rasslar.. fast.. det känns också lite otrevligt för mig. Det betyder ju att kedjan innebär obehag. "Hoppsansa, liksom, nu kommer snart bestraffningen. Bäst jag håller mig i skinnet." Och någonstans, någon gång har man ju varit tvungen att befästa det så fall. Men det är min egen upplevelse.

De flesta i tråden menar en kedjelänk tror jag.
 
Min erfarenhet är att en hund som är stressad/Förbannad/Rädd/uppe i varv/hetsar inte slutar dra för att den får svårt att andas, om inte av faktisk fysisk syrebrist då förstås.
Däremot tror jag säkert att det kan hjälpa om man hinner hejda Innan hunden går upp i huvudet - som någon nämnt att de hinner reagera på att kedjan rasslar.. fast.. det känns också lite otrevligt för mig. Det betyder ju att kedjan innebär obehag. "Hoppsansa, liksom, nu kommer snart bestraffningen. Bäst jag håller mig i skinnet." Och någonstans, någon gång har man ju varit tvungen att befästa det så fall. Men det är min egen upplevelse.

De flesta i tråden menar en kedjelänk tror jag.
Ja, jag har själv en hund som triggas av att dra i halsband. Men en hund som stryps av ett helstryp saktar i regel ner mer än i ett fast halsband, det tror jag ändå. Det är rätt annorlunda mot att det drar i halsen av ett fast eller halvstryp trots allt.

Och ja, säkert så reagerar vissa hundar på kedjerasslet (inte min dock). Och visst kan det nog vara obehagligt. Jag är väl iofs av åsikten av att det kanske inte är det absolut värsta i världen om en hund vid nått tillfälle upplever ens lite obehag om det kan stoppa en riktigt tråkig/hemsk situation att hända. Tror ingen av våra hundar aldrig upplevt obehag. Tror inte riktigt en hunds tankegång är riktigt sådär mänsklig som citatet kanske heller.. utan kanske mer i stilen "rassel? Oj, stoppar".

Är förstås inte för att orsaka obehag för hundar för den sakens skull.
 
Ja, jag har själv en hund som triggas av att dra i halsband. Men en hund som stryps av ett helstryp saktar i regel ner mer än i ett fast halsband, det tror jag ändå. Det är rätt annorlunda mot att det drar i halsen av ett fast eller halvstryp trots allt.

Och ja, säkert så reagerar vissa hundar på kedjerasslet (inte min dock). Och visst kan det nog vara obehagligt. Jag är väl iofs av åsikten av att det kanske inte är det absolut värsta i världen om en hund vid nått tillfälle upplever ens lite obehag om det kan stoppa en riktigt tråkig/hemsk situation att hända. Tror ingen av våra hundar aldrig upplevt obehag. Tror inte riktigt en hunds tankegång är riktigt sådär mänsklig som citatet kanske heller.. utan kanske mer i stilen "rassel? Oj, stoppar".

Är förstås inte för att orsaka obehag för hundar för den sakens skull.

Det är nog väldigt individuellt. Jag är övertygad om att min terrier i ungdomens glada dagar skitit fullständigt i om tungan blivit blå och ögonen ploppat ut ur skallen när hon drog, tvärtom på något vis. Hon var väldigt lätt att 'trigga'. Ju hårdare och tuffare, desto hårdare och tuffare och mer avstängd blev hon tillbaka.
Sedan kunde jag förstås hålla henne i sele, hon är tre skitar hög och väger åtta kilo, men det blev inte heller samma kamp i den.
Jag har förstått att stackel fungerar och används på samma sätt på brukshundar utomlands ibland - ju vassare verktyg desto mer svarar hunden upp.
Edit: det är därför jag undrar om det alltid per automatik blir lättare att hålla en hund i stryp är den gör utfall och blir frustrerad. Jag tänker att ibland kanske det till och med gör saken värre.

Jag tänker mer att om rasslet förknippas med sådant obehag att den omedelbums kommer på andra tankar (det tar ju bara någon sekund från rassel till stryp) måste ju känslan ha förstärkts rätt skarpt innan dess. Jag tror givetvis inte heller att hundar resonerar som folk, men självklart är det "Rassel-innebär obehag- därför stopp för att undvika obehaget." Varför skulle hunden annars hejda sig, om man inte lärt in själva rasslandet med någonting trevligt förstås?
 
Det är för sent för mig för att diskutera märker jag.

Jag tror inte heller att det är möjligt att alltid undvika obehag för våra hundar i samhället, vissa saker Måste ju göras och vissa saker måste funka, men jag tycker inte om tanken på att använda det i träning och försöker i största möjliga mån undvika det med mina egna.
 
Det är nog väldigt individuellt. Jag är övertygad om att min terrier i ungdomens glada dagar skitit fullständigt i om tungan blivit blå och ögonen ploppat ut ur skallen när hon drog, tvärtom på något vis. Hon var väldigt lätt att 'trigga'. Ju hårdare och tuffare, desto hårdare och tuffare och mer avstängd blev hon tillbaka.
Sedan kunde jag förstås hålla henne i sele, hon är tre skitar hög och väger åtta kilo, men det blev inte heller samma kamp i den.
Jag har förstått att stackel fungerar och används på samma sätt på brukshundar utomlands ibland - ju vassare verktyg desto mer svarar hunden upp.
Edit: det är därför jag undrar om det alltid per automatik blir lättare att hålla en hund i stryp är den gör utfall och blir frustrerad. Jag tänker att ibland kanske det till och med gör saken värre.

Jag tänker mer att om rasslet förknippas med sådant obehag att den omedelbums kommer på andra tankar (det tar ju bara någon sekund från rassel till stryp) måste ju känslan ha förstärkts rätt skarpt innan dess. Jag tror givetvis inte heller att hundar resonerar som folk, men självklart är det "Rassel-innebär obehag- därför stopp för att undvika obehaget." Varför skulle hunden annars hejda sig, om man inte lärt in själva rasslandet med någonting trevligt förstås?

Jag tänkte mer generellt än att det finns individer som avviker. Jag har själv en hund mer som din, men tror inte han representerar majoriteten faktiskt.

Jag tror ju inte att det alltid gör saken lättare, men jag tror att det generellt sätt är lättare att hålla en stor hund från att springa iväg om den har på sig ett helstryp än ett fast halsband. Jämför nu inte med sele. IMO är det lika lätt med en frontknäppt sele, men problemet är att man inte lika lätt kan vända hundens huvud dit man vill. Att hålla kvar hunden går dock bra.

Angående rasslet...kanske, men jag ser inte att det MÅSTE vara så. Nåja, tror inte vi liksom är motsatta varann här.


Det är för sent för mig för att diskutera märker jag.

Jag tror inte heller att det är möjligt att alltid undvika obehag för våra hundar i samhället, vissa saker Måste ju göras och vissa saker måste funka, men jag tycker inte om tanken på att använda det i träning och försöker i största möjliga mån undvika det med mina egna.
Haha samma här, för sent.

Jag håller med dig 100% om det sistnämnda.
 
Min erfarenhet är att en hund som är stressad/Förbannad/Rädd/uppe i varv/hetsar inte slutar dra för att den får svårt att andas, om inte av faktisk fysisk syrebrist då förstås.
Däremot tror jag säkert att det kan hjälpa om man hinner hejda Innan hunden går upp i huvudet - som någon nämnt att de hinner reagera på att kedjan rasslar.. fast.. det känns också lite otrevligt för mig. Det betyder ju att kedjan innebär obehag. "Hoppsansa, liksom, nu kommer snart bestraffningen. Bäst jag håller mig i skinnet." Och någonstans, någon gång har man ju varit tvungen att befästa det så fall. Men det är min egen upplevelse.

De flesta i tråden menar en kedjelänk tror jag.

Jag upplever snarare att rasslet främst används som ett "hallå här är jag" och en påminnelse om att kopplet snart tar slut mer än att hunden är rädd för någon konsekvens för att kedjan rasslar. Finns ju såklart dom som korrigera i koppel ordentligt också. Oavsett halsband eller sele.

Jag använder tex "app app" ibland som påminnelse till schäfern att nu tar kopplet snart slut just för att hon inte ska råka få sig ett ryck eller liknande. Det är ju ungefär samma sak som en kedjas rassel tänker jag.
 
Jag upplever snarare att rasslet främst används som ett "hallå här är jag" och en påminnelse om att kopplet snart tar slut mer än att hunden är rädd för någon konsekvens för att kedjan rasslar. Finns ju såklart dom som korrigera i koppel ordentligt också. Oavsett halsband eller sele.

Jag använder tex "app app" ibland som påminnelse till schäfern att nu tar kopplet snart slut just för att hon inte ska råka få sig ett ryck eller liknande. Det är ju ungefär samma sak som en kedjas rassel tänker jag.

Finns naturligtvis alla varianter, jag tänker mest på när retningen blir så stor att hunden faktiskt tänker kasta sig i kopplet, då måste ju associationen med rasslet vara rätt stark eller skarp för att det ska hjälpa annars är ju varningen moot.
Precis som med skarpa bett tycker jag att stryp är ett verktyg som bör användas när det egentligen inte behövs, om du förstår hur jag menar? :)
Men det handlar ju mest om mig och hur jag vill ha det med mina hundar.
 
Finns naturligtvis alla varianter, jag tänker mest på när retningen blir så stor att hunden faktiskt tänker kasta sig i kopplet, då måste ju associationen med rasslet vara rätt stark eller skarp för att det ska hjälpa annars är ju varningen moot.
Precis som med skarpa bett tycker jag att stryp är ett verktyg som bör användas när det egentligen inte behövs, om du förstår hur jag menar? :)
Men det handlar ju mest om mig och hur jag vill ha det med mina hundar.

Ja alltså. I det läget har jag inte direkt mött en hund som hör ett rassel. Om den inte kan brytas med vilket annat kommando som helst då. Har nog aldrig mött en hund som liksom är rädd för rasslet på strypet på det sättet du beskriver.
 
Finns naturligtvis alla varianter, jag tänker mest på när retningen blir så stor att hunden faktiskt tänker kasta sig i kopplet, då måste ju associationen med rasslet vara rätt stark eller skarp för att det ska hjälpa annars är ju varningen moot.
Precis som med skarpa bett tycker jag att stryp är ett verktyg som bör användas när det egentligen inte behövs, om du förstår hur jag menar? :)
Men det handlar ju mest om mig och hur jag vill ha det med mina hundar.

Eller ja alltså. Hundar kan ju kasta sig i kopplet av massor med anledningar egentligen. Huruvida de går att bryta med ett rassel eller kommando beror ju på situation och hund tänker jag :)

Jag tror helt enkelt att det blir väldigt förenklat att tro att hunden hindrar sig från att kasta sig när det rasslar i kopplet bara för att det innebär obehag. Kan likväl innebära att om hunden vänder så får den belöning. Eller att den inte får vinst alls i att kasta sig.

Men som sagt. Beror ju på hund, situation, människa, träningsmetoder och massor med annat.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
7 497
Senast: Ajda
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 501
Senast: Sel
·
Kropp & Själ Jag har stora problem med min motivation och det ställer till mycket problem då jag är egenföretagare, har en del djur och gård. Jag...
Svar
1
· Visningar
602
Senast: susanne
·
A
Övr. Hund Folk med trist ton och elaka kommentarer gör sig inte besväret att skriva något.. Jag och sambon har 2 vovvar. Hans är en 2-årig...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
12 863

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp