J
jonnanilsson
Hoppas att tråden hamnar på rätt ställe nu och att nån har lust att hjälpa till!
Jag rider för tillfället ett halvblodsto på 14 år. Hon kommer ursprungligen från Tyskland och har tydligen gått medelsvår dressyr där och blev sedan såld till Danmark. Så mycket mer vet inte ägaren om hästen och därför vet inte jag heller mer.
Så till problemet.
Hästen i fråga har en väldigt flott gång, framförallt skritt och trav. Problemet med den stressade skritten som rubriken pekar på uppkommer endast då man rider. Går man bredvid eller tömkör är skritten otroligt taktmässig, lugn och med bra övertramp. Men sitter man på stressar hon upp sig och till följd blir skritten otroligt spänd och ibland känns det till och med som om hon haltar. Skrittar man på lång tygel blir det bättre. Skritten är då taktmässig men fortfarande mycket överilad. Samlar man upp tyglarna "spänns fjädern" och skritten blir oerhört spänd. Ute i skogen blir det ännu värre.
Vad tror ni är problemet och hur kan man rätta till detta? Jag bör väl också tillägga att problemet inte finns alls i traven. I traven är hon som en annan häst, avslappnad och arbetsvillig.
Jag måste säga att jag blir väldigt fundersam. Har självklart funderat på om hon har ont, men det verkar underligt att hon kan gå så pass bra i traven om hon har ont.. Till en början trodde jag att hon var öm i fötterna (hon var helt barfota då hon kom) så vi skodde henne runt om, men det har inte hjälpt. Munnen är även den kollad.
Är det någon som har haft liknande problem? Och vad gör man åt det? Är hon bara stressad för att hon "vill iväg" eller sitter problemet på det fysiska planet??
Är mycket tacksam för svar!
Kram.
Jag rider för tillfället ett halvblodsto på 14 år. Hon kommer ursprungligen från Tyskland och har tydligen gått medelsvår dressyr där och blev sedan såld till Danmark. Så mycket mer vet inte ägaren om hästen och därför vet inte jag heller mer.
Så till problemet.
Hästen i fråga har en väldigt flott gång, framförallt skritt och trav. Problemet med den stressade skritten som rubriken pekar på uppkommer endast då man rider. Går man bredvid eller tömkör är skritten otroligt taktmässig, lugn och med bra övertramp. Men sitter man på stressar hon upp sig och till följd blir skritten otroligt spänd och ibland känns det till och med som om hon haltar. Skrittar man på lång tygel blir det bättre. Skritten är då taktmässig men fortfarande mycket överilad. Samlar man upp tyglarna "spänns fjädern" och skritten blir oerhört spänd. Ute i skogen blir det ännu värre.
Vad tror ni är problemet och hur kan man rätta till detta? Jag bör väl också tillägga att problemet inte finns alls i traven. I traven är hon som en annan häst, avslappnad och arbetsvillig.
Jag måste säga att jag blir väldigt fundersam. Har självklart funderat på om hon har ont, men det verkar underligt att hon kan gå så pass bra i traven om hon har ont.. Till en början trodde jag att hon var öm i fötterna (hon var helt barfota då hon kom) så vi skodde henne runt om, men det har inte hjälpt. Munnen är även den kollad.
Är det någon som har haft liknande problem? Och vad gör man åt det? Är hon bara stressad för att hon "vill iväg" eller sitter problemet på det fysiska planet??
Är mycket tacksam för svar!
Kram.