vindvissla
Trådstartare
Sv: Stora snacktråden - förälder
Shit vad ni babblar
Jättehärligt!
Jag har haft en jobbig kväll, Sam var skittrött redan klockan tre så vi åkte ut till "min" häst och lämnade lillebror hemma med sin pappa. Och vi borstade och red och matade hönsen. Sen åkte vi hem och sambon åkte till jobb. Sam lackade ur totalt och blev jättehemsk, slogs och förstörde men klockan var bara fem så det var alldeles för tidigt för läggdags. Jag försökte gå ut med dem och det funkade ett litet tag så vi kom in halv sju och badade och gick upp. Sen gick det väl rätt så bra resten av kvällen och nu sover båda två sen kl åtta.
Jag sitter lite och funderar, jag har en kompis som bor ca 30 min härifrån. Vi har varit bästisar sen vi var 11 och hon är alltså också svensk. Nu för tiden har hon aldrig tid att träffas och det är sjukt jobbigt för mig att åka upp dit (nybyggt hus med tusen miljoner farliga saker överallt, spikar, maskiner, stegar, u name it) så det blir liksom inte mycket prata när jag är där med båda barnen. Jag har sagt att det bästa sättet att umgås med mig är att komma hit en kväll, jag sitter här varje kväll alldeles ensam och barnen sover. Men nej, då har hon inte tid. Nu föreslog hon att vi ska träffas i en by i mitten, hon ska ändå dit och byta häst. Och så sa hon så här: "Så tänkte jag att du kan lämna båda barnen hemma, så vi kan prata lite".
Visst förstår jag henne också, men jag blir faktiskt lite stött. Jag har föreslagit massor av gånger att vi kan gå i bergen här hemma men hon har aldrig tid att komma ner. I år har hon varit här typ tre gånger. Jag har varit hos henne säkert tio.
Shit vad ni babblar
Jättehärligt! Jag har haft en jobbig kväll, Sam var skittrött redan klockan tre så vi åkte ut till "min" häst och lämnade lillebror hemma med sin pappa. Och vi borstade och red och matade hönsen. Sen åkte vi hem och sambon åkte till jobb. Sam lackade ur totalt och blev jättehemsk, slogs och förstörde men klockan var bara fem så det var alldeles för tidigt för läggdags. Jag försökte gå ut med dem och det funkade ett litet tag så vi kom in halv sju och badade och gick upp. Sen gick det väl rätt så bra resten av kvällen och nu sover båda två sen kl åtta.
Jag sitter lite och funderar, jag har en kompis som bor ca 30 min härifrån. Vi har varit bästisar sen vi var 11 och hon är alltså också svensk. Nu för tiden har hon aldrig tid att träffas och det är sjukt jobbigt för mig att åka upp dit (nybyggt hus med tusen miljoner farliga saker överallt, spikar, maskiner, stegar, u name it) så det blir liksom inte mycket prata när jag är där med båda barnen. Jag har sagt att det bästa sättet att umgås med mig är att komma hit en kväll, jag sitter här varje kväll alldeles ensam och barnen sover. Men nej, då har hon inte tid. Nu föreslog hon att vi ska träffas i en by i mitten, hon ska ändå dit och byta häst. Och så sa hon så här: "Så tänkte jag att du kan lämna båda barnen hemma, så vi kan prata lite".
Visst förstår jag henne också, men jag blir faktiskt lite stött. Jag har föreslagit massor av gånger att vi kan gå i bergen här hemma men hon har aldrig tid att komma ner. I år har hon varit här typ tre gånger. Jag har varit hos henne säkert tio.
