Sv: Stora, bra hagar eller rutor?
Skulle aldrig någonsin sätta en frisk häst i en frimärkshage bara för att undvika skador. Det är som att ha en innekatt bara för att man inte vill riskera att katten kommer till skada, t ex blir påkörd. (Förstår tanken om man bor i ett storstadsområde och/eller nära större trafikerade vägar, men då bör man inte ha katt heller kan jag tycka, det är ingen miljö för en katt, och jag tycker inte att ha den inne 24/7 är ett alternativ)
Vad är det för liv man erbjuder sitt djur då? Hur välmående psykiskt (och även fysiskt) kan en häst vara som står i en liten ruta? Mycket mycket hellre glada hästar i väl tilltagna hagar med kompisar, med vetskapen om att det finns en risk för skador, än en häst som lever utan en skråma i 25 år i en tändsticksask till hage..
Mina hästar går i stora kuperade hagar, har ett hblsto som i hagen gör slidestop, vändningar i luften, stora bocksprång, och har trillat en del gånger pga hennes vilda utspel. Har aldrig varit skadad. En liten sträckning en gång som troligen uppkom pga feltramp, (i en platt sandad paddock).
Skulle jag ta ifrån henne dessa ytor och göra ensamhäst av henne så skulle hon bli en mycket olycklig häst.
Och alla som brukar skriva om konstanta skador på sina djur eller hästar som inte fungerar med andra hästar, jag bara undrar vad ni gör för fel?
Eller har just era hästar hjärntumörer eller några andra psykiska åkommor som gör att era hästar som är FLOCKdjur inte fungerar med andra hästar?
Och går era hästar i ett stenbrott vid skadetillfällena eller har dom spenderat sina unghästår i en bomullskokong, så dom inte har några fungerande leder i kroppen?
Är bara nyfiken, har haft hästar i tjugo år, och jobbat en del med hästar och generellt sätt har vi/jag haft friska hästar genom åren, alltid haft stora hagar, ofta kuperade och hagrelaterade skador har varit få, nån häst som fått hovböld, kanske någon sparkskada (kan dock inte minnas någon nu). Småsår/trampsår som lätt undviks med hjälp av benskydd och/eller boots.
Aldrig haft hästar ensamma längre perioder och väldigt väldigt lite osämja i flocken/-arna genom åren. Haft hingstar med hingstar tillsammans, valacker med hingstar, valacker med ston, ston med ston.
Har även varit med om människor som påstått att deras hästar inte funkar med andra hästar, och sedan haft dem med annan häst, och det har alla gånger gått utmärkt. Så därför är jag lite nyfiken hur många klumpiga/skadebenägna/ensamvargar till hästar det egentligen finns, eller om det "späs" på eller det finns andra bakomliggande orsaker till varför så många hästar skadar sig / inte fungerar med andra hästar.
För övrigt så tycker jag vissa argument är löjliga. Att man inte vill att hästen skadar sig för HÄSTENS skull, för att den inte ska lida, är en sak. Men när man börjar prata pengar, eller; amen guuud vad jobbigt om min häst får stå i en vecka, den är så jobbig att sätta igång då, eller då missar jag årets viktigaste tävling, etc, då bör man kanske fundera på att byta sport till något som inte innebär levande djur..
