Min erfarenhet säger att man måste vara väldigt lyhörd inför sin häst. De brukar tala om att det är något fel, vissa gör det tydligt vissa med mycket små medel. Vår ponny, hon jobbade på i alla lägen men vi kunde ändå märka att det inte var ok. Dottern på 12 år kunde säga "det är något fel, jag får driva" Det betydde inte att det var en ponny som var självgående, långt därifrån. Man fick rida noggrannt för att ponnyn skulle hoppa. Men hon kunde ändå märka en liten skillnad i ponnyns beteende som jag inte kunde se från marken.
Sedan får man inte glömma att kunna springa i hagen är en helt annan sak än att bli riden. Vi har ett sto som har skadat ryggen i en olycka och kan bara skrittas på någon dag i veckan. När hon bär ryttare mer än det märker man att hon har ont. Men i hagen - tusan vad hon kan springa! Samtidigt så kan man ju tänka att om hästen gör det man ber om när man rider utan att man känner att man måste tvinga den så kanske det inte är något större problem för hästen?
) vad tror ni?
