Språkfråga - "en" istället för "man"???

[tanten]

Du vet nog vad jag menar, tanten

Nej?

 

[Blue]

Men guuuu vad larvig du är.

Det kan inte vara lätt att vara så hotad av och rädd för förändring. Det är hårda tider nu

Om jag hade varit rädd och hotad av att kvinnor får mer makt i samhället så hade jag tyckt det var jättebra att feminister ägnade så mycket tid och energi åt närapå icke-frågor som "hen", "en" och rätten att gå barbröstad i simhallar m.m. Om feminister istället spenderade sin tid åt att undersöka varför det inte finns någon skillnad i timlön mellan män och kvinnor i Ungern, eller varför det ojusterade lönegapet är så mycket mindre i länder som Slovenien, Italien, Lettland, Litauen, Polen och Malta så hade det funnits anledning att vara orolig. Problemet för svenska feminister verkar vara att de har svårt att koppla detta till patriarkala normer och traditionella könsroller då Sverige ligger i klar framkant med att avslöja och bekämpa dessa jämfört med de andra länder jag nämnde.

 

[Stinaelin]

Fast... Det ser faktiskt mer ut som ett rent argumentspöke ändå. Finns det någon som faktiskt vill förbjuda barn att leka med vad de vill? Jag känner inte alls igen det argumentet, som något annat än just ett spöke att hålla fram och argumentera emot.

Att vilja att barn inte ska begränsas och totalt definieras enligt sitt kön är inte detsamma som att vilja förbjuda dem från vissa kategorier leksaker?

Tänk, det har jag faktiskt upplevt. På riktigt. En pappa som drog sin son från dockavdelningen med meningen "sånt leker inte vi grabbar med, eller hur?". Fast detta var då tvärt emot ert exempel, men ändå. Horribelt.

 

[Badger]

Såklart får pojkar (och flickor) leka med vad de vill...men då väljer de flesta pojkar ändå bilar - för att pojkar och flickor är olika.

Jo så är det, redan på den gamla stenåldern lekte pojken med bilen och flickan med hästen och dockan. Se bara på grekerna där Xenophona skrev om hästar och dresyrridning för flickor. Det ligger rent genetiskt.

 

[skogaliten]

På vilket sätt står den här diskussionen i motsats till den? Vilken pågående diskussion har den här tagit fokus ifrån? Var är tråden om fåravelsföreningens könsfördelning, som dött för att den här fått uppmärksamhet?

Själv tycker jag språk är enormt intressant, och intresserar mig för den här frågan främst från den synvinkeln även om jag också är intresserad av genus - betyder det att jag har min upprördhetskvot kvar till de "viktiga" frågorna då?

Att det alls finns ett starkt motstånd och att folk blir väldigt provocerade av ett könsneutralt språk ser jag heller verkligen inte som en ickefråga i en diskussion om könsmaktordning. Skilladen ligger möjligen i teori vs. praktik, men jag är absolut en förespråkare för stark teori i grunden för allt man företar sig så jag har inte dåligt feministsamvete för den delen heller.

(Edit: OBS, mina smileys är inte sarkastiskt menade. De är ett försök att mildra konfrontation. Jag avser konfrontation, som rimligen framgår av min text, men vill däremot inte vara aggressiv. Så, smileyförklaring avslutad. )

Vadå tråd? Varför skulle jag skapa en forumtråd istället för att gå på mötet, och där ifrågasätta den sneda könsfördelningen genom att ställa mig upp och prata?

Liksom jag naturligtvis frågar personalen på Stadium om skridskor, tar upp frågor om lön, eller chefstillsättningar endera direkt i personalgruppen, eller genom facket, eller faktiskt genom att be om ett möte direkt med en högre chef.

Det är svårare med arbetsvärdering mellan olika yrken än med "lika lön för lika arbete"...
För att inte nämna det där med hur man ska ta hand om sina barn och barnbarn för att inte ramla i olika könsnormativa fällor...

Jag pratar ständigt med folk om sådana här saker.

Jag är själv kvinnlig ordförande i en LRF-krets, och där finns det väldigt mycket jämställdhetsfrågor att ta hand om.

Tror du verkligen att man förändrar samhället enbart genom att skriva på forum?

 

[tjenixen]

Jag har noterat, främst här på Buke, men också någon gång i andra sammanhang, att det finns de som skriver "en" istället för "man". Jag reagerar lite på det, har alltid uppfattat det som ett dialektalt och talspråkligt uttryck, dvs inget som man (en?!) skriver när man (en?) vill uttrycka sig skriftligt korrekt. Hur ser allvetande Buke på detta? Är det språkligt korrekt att byta ut "man" mot "en"? Finns det någon betydelseskillnad? Är "man" ett ord som bör undvikas och i så fall varför?

Jag tycker inte att det är ett ord som bör undvikas. Själv är jag en av dem som använder "en" ganska ofta här på buke. Jag använder inte alltid "en", ibland använder jag "man", ibland använder jag "folk". Anledningen är att jag försöker tänka lite på vad jag skriver och hur, vilka ord jag kanske använder rent slentrianmässigt. I dejtingtråden använder jag t ex ofta ordet "personen" istället för "han" eller "hon", ibland när jag talar om mig själv och ibland när jag talar om andras dejter och det inte framkommit det är en man eller kvinna. Och ibland när det framkommit att det är en man eller kvinna. Ofta kommer ju poängen fram tydligt ändå, könet är sällan relevant, så då trivs jag bra med att använda icke könsspecifika ord.
Jag försöker helt enkelt blanda upp mitt språk lite för jag tycker att det kan behövas överlag. Tycker inte det är en så big deal. Så gör jag helst, andra får göra som de vill

 

[skogaliten]

Om jag hade varit rädd och hotad av att kvinnor får mer makt i samhället så hade jag tyckt det var jättebra att feminister ägnade så mycket tid och energi åt närapå icke-frågor som "hen", "en" och rätten att gå barbröstad i simhallar m.m. Om feminister istället spenderade sin tid åt att undersöka varför det inte finns någon skillnad i timlön mellan män och kvinnor i Ungern, eller varför det ojusterade lönegapet är så mycket mindre i länder som Slovenien, Italien, Lettland, Litauen, Polen och Malta så hade det funnits anledning att vara orolig. Problemet för svenska feminister verkar vara att de har svårt att koppla detta till patriarkala normer och traditionella könsroller då Sverige ligger i klar framkant med att avslöja och bekämpa dessa jämfört med de andra länder jag nämnde.

Har du några vederhäftiga källor på påståendena om lön?
Skulle du kunna länka till dessa.

 

[Badger]

Tänk, det har jag faktiskt upplevt. På riktigt. En pappa som drog sin son från dockavdelningen med meningen "sånt leker inte vi grabbar med, eller hur?". Fast detta var då tvärt emot ert exempel, men ändå. Horribelt.

Och jag har sett en mamma skälla på en son som ville ha Batmanstrumpbyxor. Strumbyxor vet du det är sådant som Vera och Rut har på sig till sin klänning det är inte för dig.

Men man behöver ju inte säga sådana saker, det räcker med att ignorera vissa önskemål och uppfylla andra eller att bara köpa en viss typ av leksaker när ingenting är önskat. En ettåring har ju inte hunnit skriva önskelistor ännu och det är ju där som vissa bara får bilar och klossar och andra bara får hushållsartiklar, skönhetskit (finns tuggvänliga sminkväskor för ettåringar i USA) och dockor. De är ju perceptiva och förstår vad de kan få. Sedan leksakskatalogerna och reklamen berättar (berättade till förra året) också vem som får vilja ha vad.

 

[Stinaelin]

Nä

Och jag har sett en mamma skälla på en son som ville ha Batmanstrumpbyxor. Strumbyxor vet du det är sådant som Vera och Rut har på sig till sin klänning det är inte för dig.

Men man behöver ju inte säga sådana saker, det räcker med att ignorera vissa önskemål och uppfylla andra eller att bara köpa en viss typ av leksaker när ingenting är önskat. En ettåring har ju inte hunnit skriva önskelistor ännu och det är ju där som vissa bara får bilar och klossar och andra bara får hushållsartiklar, skönhetskit (finns tuggvänliga sminkväskor för ettåringar i USA) och dockor. De är ju perceptiva och förstår vad de kan få. Sedan leksakskatalogerna och reklamen berättar (berättade till förra året) också vem som får vilja ha vad.

Ja, kanske räcker det med det välmenande "Pojkar kan också leka med dockor" som in son fick höra av sin förskollärare när han hade med sig sin docka till förskolan. Jaha, men det är inte helt rätt, eftersom det måste påpekas?

 

[Breaktown]

Jag har noterat, främst här på Buke, men också någon gång i andra sammanhang, att det finns de som skriver "en" istället för "man". Jag reagerar lite på det, har alltid uppfattat det som ett dialektalt och talspråkligt uttryck, dvs inget som man (en?!) skriver när man (en?) vill uttrycka sig skriftligt korrekt. Hur ser allvetande Buke på detta? Är det språkligt korrekt att byta ut "man" mot "en"? Finns det någon betydelseskillnad? Är "man" ett ord som bör undvikas och i så fall varför?

För det första så är "man" också talspråk och något som bör undvikas i korrekt skriftspråk. (Sen är ju diskussioner på forum ganska mycket talspråk, men generellt är det inte särskild korrekt).

Däremot tycker jag inte alls att "en" är utbytbart mot "man". Säger någon "en borde göra såhär" så syfter personen på sig själv, säger personen "man borde göra såhär" så syftar personen på vem som helst.

Men det verkar vara ganska dialektalt.

Att byta ut "man" mot "en" för att göra något statement om att man inte vill att man (!) ska syfta på män i språk ser varken någon anledning till eller poäng med.

 

[tott]

För det första så är "man" också talspråk och något som bör undvikas i korrekt skriftspråk. (Sen är ju diskussioner på forum ganska mycket talspråk, men generellt är det inte särskild korrekt).

Däremot tycker jag inte alls att "en" är utbytbart mot "man". Säger någon "en borde göra såhär" så syfter personen på sig själv, säger personen "man borde göra såhär" så syftar personen på vem som helst.

Men det verkar vara ganska dialektalt.

Att byta ut "man" mot "en" för att göra något statement om att man inte vill att man (!) ska syfta på män i språk ser varken någon anledning till eller poäng med.

Vad ska man använda i skriftspråk istället för "man", enligt dig?

 

[Breaktown]

Vad ska man använda i skriftspråk istället för "man", enligt dig?

Man ska skriva om det så att ordet inte behövs.

Men sedan är det ju en annan fråga när ett "korrekt" språk behövs. I rapportanvisningarna på universitetet var det tydligt angivet och det var bara att omformulera sig. Men min poäng var att "en" inte är mer talspråk än "man".

 

[tott]

Man ska skriva om det så att ordet inte behövs.

Men sedan är det ju en annan fråga när ett "korrekt" språk behövs. I rapportanvisningarna på universitetet var det tydligt angivet och det var bara att omformulera sig. Men min poäng var att "en" inte är mer talspråk än "man".

Håller med gällande "en" och "man".

 

[Blue]

Har du några vederhäftiga källor på påståendena om lön?
Skulle du kunna länka till dessa.

Ja. Men eftersom jag skrev från minne på blandade jag ihop det lite. Det är det ojusterade lönegapet som är noll i Ungern och i timlön som skillnaderna är mycket mindre i de övriga länderna jag nämnde. Poängen kvarstår dock; att genusarbete och genusmedvetenhet inte verkar ha någon direkt inverkan på lönegapet.

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/st...igure1_The_unadjusted_Gender_pay_gap,2012.jpg
http://www.oecd.org/employment/emp/40846335.pdf

 

[Atle]

Jo så är det, redan på den gamla stenåldern lekte pojken med bilen och flickan med hästen och dockan. Se bara på grekerna där Xenophona skrev om hästar och dresyrridning för flickor. Det ligger rent genetiskt.

Nja, så längesedan är det inte sedan hästen var ett manligt attribut men när krigen och transporterna mekaniserades så...

 

[Badger]

Vem är det som tisslar och tasslar då? Jag kan nästan garantera att det inte är den typen av människor som gillar och använder ordet hen i sitt språk.

Mmm jag har också fått en känsla av det. Kvinnan som hatar hen på jobbet rynkar också kraftfullt surmulet på nosen när det visat sig att jag köpt rosa strumpor till sonen -Men! Huh! Men, äh (sa hon argt och var sedan tyst). Hon tycker det väldigt fel men är för artig för att rakt av säga det. (Det är ok för henne om barnet tjatat väldigt mycket (om att vara tex Lucia) men inte ok om jag köpt strumpor med hans favoritfigur (Rainbow Dash) för att göra honom glad. Det är liksom det senaste i att vara konservativ, ingen tycker längre pojken ska behöva börja gråta för att han inte får vara Lucia, men det ska absolut inte uppmuntras -de ska liksom förstå att det var fel i alla fall (att få en docka, rosa strumpor, få vara Lucia, ha nagellack), om än tillåtet att vara fel.

 

[Badger]

Nja, så längesedan är det inte sedan hästen var ett manligt attribut men när krigen och transporterna mekaniserades så...

Du menar 1950?

Genetiken springer allt snabbare.

 

[sthu]

@Breaktown Äntligen! Någon med riktiga argument!


Och allvarligt talat, sluta prata om vilket kön som får/kan/ska/borde göra vad! Det skapar ju bara nya roller att placera in folket i.

Jag är ingen hen-vän, inte en heller. Inte fan bryr jag mig om rosa strumpor och glittrigt nagellack.

Eller okej, det gör jag. Jag hatar färgen rosa!

 

[Badger]

@Breaktown

Eller okej, det gör jag. Jag hatar färgen rosa!

Men varför det liksom? Finns det någon annan färg som hatas till den grad. Är det inte för att den associeras med dåliga mesiga saker, som att vara en liten flicka? (När man var liten hatade man ju färgen rosa eftersom det var flickfärgen men själv var man tuff pojkflicka, lite mer värd.)

(Jag tycker det är jättesynd att allt för flickor ska vara rosa och att rosa ska vara en hatad färg.)

 

[Roheryn]

Och här, efter 5 sidor på forumet, där huvudsakligen språkbruk och till liten del barns lekar diskuteras, kan man (!) börja undra om hur bra/effektiv vissa provokationer är.
.....
Det här är viktiga frågor, varje dag. Inte om man skriver "en" eller "man" i en text.

Jag vet inte om du missade det, men jag startade alltså tråden för att jag hade en språklig undran om bruket av personligt pronomen... Sedan har tråden utvecklats i en intressant riktning som bland annat rör genus och som jag också gärna diskuterar, men att ondgöra sig över att en tråd om språkbruk handlar mer om språk än genusfrågor känns lite märkligt...?