Språkfråga - "en" istället för "man"???

[Blue]

det var aldrig trådens syfte och jag har aldrig påstått att den gör det - den enda som gjort den kopplingen är du (och tydligen Blue). Däremot vänder jag mig emot att den skulle skada.

Det var några i tråden som verkade mena att det var en effektiv jämställdhetsstrategi att byta ut "man" mot "en". Det var det jag ville ge mitt synsätt på. Varken mitt svar eller det jag svarade på har ju egentligen någonting med trådstarten att göra. Vill man diskutera språkfrågor så har jag ingenting emot det, men när folk gör påståenden om effekterna av ett visst språkbruk så måste man väl få diskutera det också?

 

[Roheryn]

Det var några i tråden som verkade mena att det var en effektiv jämställdhetsstrategi att byta ut "man" mot "en". Det var det jag ville ge mitt synsätt på. Varken mitt svar eller det jag svarade på har ju egentligen någonting med trådstarten att göra. Vill man diskutera språkfrågor så har jag ingenting emot det, men när folk gör påståenden om effekterna av ett visst språkbruk så måste man väl få diskutera det också?

Det är väl det som är roligt med trådar - att de ibland "drar iväg" åt ett annat håll än vad som först var tanken :-)

Och vad gäller jämställdhetsarbete finns det säkert jättemånga strategier som är betydligt bättre - och tydligare! - än att byta ut "man" mot "en".

 

[Mammas]

Det är väl det som är roligt med trådar - att de ibland "drar iväg" åt ett annat håll än vad som först var tanken :-)

Och vad gäller jämställdhetsarbete finns det säkert jättemånga strategier som är betydligt bättre - och tydligare! - än att byta ut "man" mot "en".

Fast varför måste det ena utesluta det andra? Om jag väljer att använda en istället för man i mitt språkbruk, på vilket sätt gör det att jag inte kan arbeta för jämställdhet på andra sätt som jag hade om jag istället väljer att använda man och inte gå över till en?

(Och sedan är det bara förjäkla tröttsamt med "feminister" som klagar på andra feministers sätt att arbeta och att det förstör jämställdhetsarbetet. Det är folk som klassificerar vissa människor som mindre värda pga kön som förstör jämställdhetsarbetet.)

 

[Roheryn]

Fast varför måste det ena utesluta det andra? Om jag väljer att använda en istället för man i mitt språkbruk, på vilket sätt gör det att jag inte kan arbeta för jämställdhet på andra sätt som jag hade om jag istället väljer att använda man och inte gå över till en?

Du kan självklart arbeta på samma sätt för jämställdhet oavsett om du använder "man" eller "en" när du pratar och skriver, jag har aldrig sagt något annat. Jag tror inte på något sätt att en förändring i språkbruk skulle skada jämställdshetsarbetet, men jag tror heller inte att det skulle främja det. Själv skulle jag, av rent språkligt estetiska skäl, aldrig gå över till "en" (tycker helt enkelt att det låter fult...).

 

[glömmerallt]

Och här, efter 5 sidor på forumet, där huvudsakligen språkbruk och till liten del barns lekar diskuteras, kan man (!) börja undra om hur bra/effektiv vissa provokationer är.

Istället för att diskutera vad jämställdhet är på riktigt, alltså löneskillnader, lika många kvinnor/män i beslutande ställning på alla nivåer, rätten för vilket kön som helst att klä sig hur man vill, leka med vad man vill m.m. utan att könsnormer eller andra unkna föreställningar i vägen, så reduceras feminism/jämställdhet
till att handla om enstaka ord.

Bra jobbat! Alla ni som vill ta fokus från de verkliga utmaningarna!

Varför har många tjejer långt hår och massor med make-up men inte pojkar?
Varför brummar småpojkar med bilar?
Varför uppmanas små flickor att hjälpa till i köket, och små pojkar att hjälpa till att tvätta bilen?
Varför är sportkläder så enormt könsuppdelade?
Varför finns det inte bra hockeyskridskor i storlek 39 på Stadium fast tillverkarna tillverkar?
Varför är gruppchefen kvinna och avdelningschefen man?
Varför ser jag så sällan tjejer plöja men så ofta mata djur?
Varför är de flesta deltagarna på fåravelsföreningens möten kvinnor, medan ordföranden är man?

Det här är viktiga frågor, varje dag. Inte om man skriver "en" eller "man" i en text.

Tråden handlar om spåkbruk. Det är troligen därför som språkbruk diskuteras.

Hade trådstaren handlat om vad folk generellt tyckte behövdes göras för att samhället skulle bli mer jämnställt hade jag förståt dit inlägg men det gör den ju inte. För mig startar den med en undran om språk och varför det andvänds ett vis ord och då tycker jag det är rätt naturligt att den handlar om just det.

Jag förstår inte varför en tråd om språk skulle ta fokus från jämnställdshetsfrågor?

Jag misstänker att du försöker göra en poäng/belysa något med ditt inlägg men jag tror detisåfall susar en bit över huvudet på mig.


Till alla:
Jag tror för övrigt jag använder mig både av "man" och "en" kan nog se rätt gräsligt ut misstänker jag. Om jag känner mig ambitiiös så brukar jag omformulera så jag inte behöver använda något av det men jag är nog bekväm av mig rätt ofta.

 

[glömmerallt]

Ibland kan det ju vara bra att läsa hela tråden innan en() svarar. Roheryn hade visst redan skrivit i stort sett samma sak fast tydligare.

Jag vet inte om du missade det, men jag startade alltså tråden för att jag hade en språklig undran om bruket av personligt pronomen... Sedan har tråden utvecklats i en intressant riktning som bland annat rör genus och som jag också gärna diskuterar, men att ondgöra sig över att en tråd om språkbruk handlar mer om språk än genusfrågor känns lite märkligt...?

 

[Monstermom]

Jag tror att det som är hotat är ett slags upplevelse av identitet, då identitet som man eller kvinna. En föreställning om den sortens identitet som djupt grundad i tillvarons själva beskaffenhet (biologi, arter som förökar sig sexuellt, Adam&Eva och allt det där).

Identitet, självbild och kanske självförtroende i sin identitet och självbild, är ju inget man ändrar på hur lätt som helst. Det får man ha förståelse för, och hoppas på förståelse för när det gäller en själv.

Sen tror jag också, hur vulgärt det än låter, att somliga faktiskt tror att själva heterosexualiteten, den heliga, hotas om vi i otillräcklig grad betonar skillnader mellan könen.

Hm, menar du att det handlar om en svag egen identitet, som behöver stöd från (tex) biologiska förklaringar? Så har jag inte sett det, något att fundera på...

Ja, det sistnämnda har jag väl uppfattat som ett argument nu när du tar upp det, jag är dock lite oklar på hur... Är tanken att om ett heterosexuellt par inte har varsin väldigt tydlig och "normal" könsidentitet så är det närmast ett homosexuellt förhållande - även om könsdelarna råkar vara "rätt"?

 

[Monstermom]

Det var några i tråden som verkade mena att det var en effektiv jämställdhetsstrategi att byta ut "man" mot "en". Det var det jag ville ge mitt synsätt på. Varken mitt svar eller det jag svarade på har ju egentligen någonting med trådstarten att göra. Vill man diskutera språkfrågor så har jag ingenting emot det, men när folk gör påståenden om effekterna av ett visst språkbruk så måste man väl få diskutera det också?

Självklart får du diskutera vad du vill. Men jag får också vända mig mot slutsatsen att om någon anser att deras användning av ett eller annat ord främjar jämställdhet så är det 1)direkt skadligt, 2)det enda de gör i jämställdhetvsäg, 3)det enda svenska feminister i helhet gör i jämställdhetsväg.

Helt absurt i min åsikt.

 

[Blue]

Självklart får du diskutera vad du vill. Men jag får också vända mig mot slutsatsen att om någon anser att deras användning av ett eller annat ord främjar jämställdhet så är det 1)direkt skadligt, 2)det enda de gör i jämställdhetvsäg, 3)det enda svenska feminister i helhet gör i jämställdhetsväg.

Helt absurt i min åsikt.

Jag har inte påstått något av det du tog upp.

 

[aprilmaj]

Jag har (haft?) svårt för "en" istället för "man", men jag har börjat vänja mig. Jag är ändå glad att det finns de som använder det genomgående, för det markerar, det pekar på något. Tack ni som går i bräschen, så att vi som är lite sega i starten får draghjälp.

 

[Petruska]

Hm, menar du att det handlar om en svag egen identitet, som behöver stöd från (tex) biologiska förklaringar? Så har jag inte sett det, något att fundera på...

Kanske inte ett så glasklart samband, men att motståndet mot homosexualitet (och överhuvudtaget väldigt många samlevnadsformer) delvis tar sig uttryck i föreställningar "naturligt", står väl ganska klart. Och det tyder ju på att man lutar sin självbild och världsbild på föreställningar om naturen, och finner stöd däri.

Ja, det sistnämnda har jag väl uppfattat som ett argument nu när du tar upp det, jag är dock lite oklar på hur... Är tanken att om ett heterosexuellt par inte har varsin väldigt tydlig och "normal" könsidentitet så är det närmast ett homosexuellt förhållande - även om könsdelarna råkar vara "rätt"?

Praktiskt taget, bannemej! Ingen skulle väl säga så, men det verkar ju vara lite skrämmande, underligt och/eller svårförståeligt när heterosexuella par bedriver normtrots (avsiktligt eller oavsiktligt normtrots).

 

[Monstermom]

Kanske inte ett så glasklart samband, men att motståndet mot homosexualitet (och överhuvudtaget väldigt många samlevnadsformer) delvis tar sig uttryck i föreställningar "naturligt", står väl ganska klart. Och det tyder ju på att man lutar sin självbild och världsbild på föreställningar om naturen, och finner stöd däri.

Ja, naturligt/onaturligt som argument har jag såklart stött på, men jag har inte kopplat det till en trygghet för den egna identiteten på så vis, mer ett (missförstått) verktyg för den egna övertygelsen och ett bekräftelsebehov för gruppen (och gruppens upprätthållande). Ska försöka tänka om det till mer individbasis och se om mina tankar klarnar lite...

 

[Petruska]

Ja, naturligt/onaturligt som argument har jag såklart stött på, men jag har inte kopplat det till en trygghet för den egna identiteten på så vis, mer ett (missförstått) verktyg för den egna övertygelsen och ett bekräftelsebehov för gruppen (och gruppens upprätthållande). Ska försöka tänka om det till mer individbasis och se om mina tankar klarnar lite...

Jag vet inte om det är så stor skillnad mellan de två sakerna? Vi är ju de vi är i rätt hög grad inför varandra, tänker jag. "Finns" inte riktigt utan andra, eller utan gruppen, om man så vill.

 

[Monstermom]

Jag vet inte om det är så stor skillnad mellan de två sakerna? Vi är ju de vi är i rätt hög grad inför varandra, tänker jag. "Finns" inte riktigt utan andra, eller utan gruppen, om man så vill.

Hmja, men jag tänker mig att det gör skillnad i hur man upplever vilka hot, om de upplevs riktade mot gruppen eller individen? Den egna identiteten finns i gruppen (eller grupperna), men är också separat...

 

[aprilmaj]

Hmja, men jag tänker mig att det gör skillnad i hur man upplever vilka hot, om de upplevs riktade mot gruppen eller individen? Den egna identiteten finns i gruppen (eller grupperna), men är också separat...

En del menar att Utan du - intet jag

 

[Badger]

Hm, menar du att det handlar om en svag egen identitet, som behöver stöd från (tex) biologiska förklaringar? Så har jag inte sett det, något att fundera på...

Ja, det sistnämnda har jag väl uppfattat som ett argument nu när du tar upp det, jag är dock lite oklar på hur... Är tanken att om ett heterosexuellt par inte har varsin väldigt tydlig och "normal" könsidentitet så är det närmast ett homosexuellt förhållande - även om könsdelarna råkar vara "rätt"?

Om man funderar lite längre så lyckas ju många andra arter klara sig ganska bra i sina manliga och kvinnliga identiteter utan extra frills så att säga. Alltså en fälttävlanshingst och två fälttävlansston och en fälttävlansvalack klarar väl hyggligt bra att identifiera varandra i en hage trots jämförbar utbildning och att de kan tävla tillsammans. Om de är hetero eller inte påverkas väl knappast av hovoljan? (man får väl anta att det finns hästar med olika smak liksom det finns människor)

Detsamma gäller väl hundar en polishund och en polistik klarar väl att se varandra som attraktiva -eller inte trots att de har samma typ av utbildning och krav. Och ingen av dem har keps eller klolack.

Eller borde vi hålla ston i hagar och inte utbilda dem till ridning, eller lite nättare ridning, så att ingen förvirring uppstår. Har väl iofs hänt att folk bara ridit hingstar (hästpolo och arabfolk förr i tiden verkar köra nästan bara ston). (tydligen enligt ngn gammal legend hysteriskt roligt under korstågen när riddarna red bara hingstar och deras motståndare mest ston, som de snabbt insåg var ännu bättre i strid om brunstiga...)

Ush nu svamlar jag igen. (men själv känner jag mig som kvinna även de dagar jag har jeans och top och även då jag hade page, även utan smink och heminredningstendenser och min man ser ut som en man även ståendes vid spisen. Och jag känner mig som en feminist även idag iförd kjol och stövlar och min man är feminist även efter att ha grävt en grop. )

 

[Badger]

Hmja, men jag tänker mig att det gör skillnad i hur man upplever vilka hot, om de upplevs riktade mot gruppen eller individen? Den egna identiteten finns i gruppen (eller grupperna), men är också separat...

Men i så fall borde kurviga små kvinnor och stora butiga män vara mer avslappnade med sina könsroller? Eller tänkte jag fel. (Jo jag tänkte fel, skönhetsidealet är ju androgynt så det fungerar inte. Man kan då fortfarande vara osäker på grund av att man inte uppfyller skönhetsidealet för man eller kvinna.)

 

[Roheryn]

Men i så fall borde kurviga små kvinnor och stora butiga män vara mer avslappnade med sina könsroller? Eller tänkte jag fel. (Jo jag tänkte fel, skönhetsidealet är ju androgynt så det fungerar inte. Man kan då fortfarande vara osäker på grund av att man inte uppfyller skönhetsidealet för man eller kvinna.)

Jag tror att folk faktiskt känner sig generellt ifrågasatta av människor som vågar gå utanför normen - jag och min dåvarande man flyttade från hus till lägenhet i en ålder då alla enligt normen borde ha villa, volvo och vovve (och barn - helst två stycken!), och det var påfallande många som tyckte att det var jobbigt, nästan som ett svek mot dem som bodde kvar i sina villor och kämpade med gräsklippning, fasadmåleri och trädgårdsskötsel... Så kanske är det inte bara i könsrollssammanhang som gemene man känner sig lite ifrågasatta av människor som gör tvärtemot vad man "borde"?

I övrigt känner jag precis som du - jag är lika mycket kvinna när jag jobbar i stallet i skitiga kläder som när jag åker på kundmöte i klänning och högklackat...

 

[Monstermom]

Men i så fall borde kurviga små kvinnor och stora butiga män vara mer avslappnade med sina könsroller? Eller tänkte jag fel. (Jo jag tänkte fel, skönhetsidealet är ju androgynt så det fungerar inte. Man kan då fortfarande vara osäker på grund av att man inte uppfyller skönhetsidealet för man eller kvinna.)

Könsidentitet är väl heller inte enbart i utseendet, minst lika mycket är väl vad man gör och hur?

 

[Badger]

Könsidentitet är väl heller inte enbart i utseendet, minst lika mycket är väl vad man gör och hur?

Är det, jag tror inte jag har en könsidentitet i vad jag gör eller hur. Eller det är klart jag har men inte direkt medvetet. Jag tror inte jag helt förstår hur du menar.