Sporrar- vilken sort och när? (Utbruten ur Dressyrsnack)

Nja, R+ är själva aktionen där man ger en belöning för att hästen utförde det beteende man vill förstärka.

Sen så finns det numera metoder/"skolor" som har sin egen kultur runtom det, bygger egna traditioner så att säga. Bland annat för att undvika att hästen går över sina egna gränser, går upp i energi för mycket etc.

Men R+ är enbart att man ger en belöning för önskat beteende. Allt annat, är andra grejer.
Okej, då har jag missuppfattat. Jag har aldrig sett någon träna R+ utan att erbjuda alternativ förstärkning/belöning även för icke utfört beteende. Så tack för att du förtydligade!

Så det är lika mycket R+ att "gör du det här får du godis, gör du det inte blir du utan"?
 
Jag kan lasta min som i en tecknad serie. Om jag leder henne stannar hon Ior framför rampen. Hon är inte svår att övertala att gå på. Men det är ju ändå tydligt att hon om hon fick välja inte vill gå på.

Om jag håller en morot framför mulen på henne går hon rakt på utan att tveka. Jättegulligt och roligt och som i tecknad film. Men också precis som du är inne på ett bevis på att även godis kan få hästar att göra saker de inte vill eller är bekväma med.

Det finns också en aspekt i att en del av djuren utvärderar (utan stress/rädsla) om dom tycker att det är värt det eller inte. Dvs, dom vill ha betalt! En del individer är mer så än andra, men lastning är ett klassiskt exempel där det kan komma fram.

Lastar som en dröm med rätt lön i hinken, absolut omöjligt utan 😛.
 
Okej, då har jag missuppfattat. Jag har aldrig sett någon träna R+ utan att erbjuda alternativ förstärkning/belöning även för icke utfört beteende. Så tack för att du förtydligade!

Så det är lika mycket R+ att "gör du det här får du godis, gör du det inte blir du utan"?

Ja absolut. R+ är bara namnet på aktionen.

Men hästar är knepigare att träna med R+ än exempelvis hund, eftersom hästar evolverat för att äta nästan konstant och inte jagar/samarbetar särskilt mycket för födan. Dom bara letar och käkar liksom.

På grund av det kan hästar lättare gå upp i frustration än tillexempel hund, och då blir det svårt för dom att tänka och lära sig. Så det kan vara en bra idé att ha hö tillgängligt för en del hästar, och speciellt i början av inskolningen eller som paus för att bryta upp träningen i kortare delar, så hästen inte blir överväldigad.
 
Okej, då har jag missuppfattat. Jag har aldrig sett någon träna R+ utan att erbjuda alternativ förstärkning/belöning även för icke utfört beteende. Så tack för att du förtydligade!

Så det är lika mycket R+ att "gör du det här får du godis, gör du det inte blir du utan"?
Du har uppfattat helt rätt. R+ är inlärningsprincipen, träningsmetoden kallas (lite motvilligt, för det är inte perfekt) belöningsbaserad träning. Inom den mest förhärskande träningsdialekten (det finns trots allt lite olika i världen) så är det absolut det vanligaste att belöna ett nej lika väl som ett ja, och att erbjuda andra vägar till förstärkare under träningen (pausmat tillgänglig till exempel) just för att undvika "coersion".

R+ är ju bara benämningen på att beteendet förstärks genom tillförsel av en appetitiv, men belöningsbaserad träning har massor av nyanser. :)
 
Det finns också en aspekt i att en del av djuren utvärderar (utan stress/rädsla) om dom tycker att det är värt det eller inte. Dvs, dom vill ha betalt! En del individer är mer så än andra, men lastning är ett klassiskt exempel där det kan komma fram.

Lastar som en dröm med rätt lön i hinken, absolut omöjligt utan 😛.
Absolut, det vet alla ponnyägare 😅 Just min är dock nervös ang lastningen, hon tycker inte om det och är inte avspänd med det här med transport. Så det är hennes sätt att säga "jag vill helst inte", hon är dock en såpass grundsnäll och rar häst att hon inte gör mer än stannar och frågar "måste jag verkligen". Hon går snällt på när man ber, åker snällt, går snällt av osv. Men tycker det är läskigt. Dock är godis godare än släpet är läskigt. Och förhoppningsvis kan godis hjälpa till att göra det mindre läskigt över tid.
 
Absolut, det vet alla ponnyägare 😅 Just min är dock nervös ang lastningen, hon tycker inte om det och är inte avspänd med det här med transport. Så det är hennes sätt att säga "jag vill helst inte", hon är dock en såpass grundsnäll och rar häst att hon inte gör mer än stannar och frågar "måste jag verkligen". Hon går snällt på när man ber, åker snällt, går snällt av osv. Men tycker det är läskigt. Dock är godis godare än släpet är läskigt. Och förhoppningsvis kan godis hjälpa till att göra det mindre läskigt över tid.

Ja det är också en fin grej man kan göra med godis, counterconditioning :). Att programmera om otäckt till trevligt.
 
En liten tanke.
Hästar är flyktdjur och de kommer fly för saker oavsett tidigare erfarenhet som första reaktion.
En häst kommer springa när man viftar en lina bakom om den inte lärt sig att de är ok att det händer. För den blir rädd.
En häst som fått mycket spö eller sporre kan vara mer "orädd" för spö till exempel. Medan en som aldrig sett ett spö kan reagera alldeles för mycket.
Om jag petar på en unghäst med spöet kommer den flytta sig direkt utan att någon behöver använda våld. Tricket är ju att INTE öka trycket för där kommer nog hästen upptäcka att det faktiskt inte var så farligt. De som viftar runt mycket med spö brukar ha hästar som inte reagerar. De har liksom lärt sig att det är rätt ofarligt.
Min poäng är att det behövs inte att hästen vet att ryttaren kommer slå hårdare tills den springer. De flesta har springa som lösning bara av att känna något peta på bakdelen utan förvarning. Om vi belönar det beteendet så kommer hästen ha det som lösning nästa gång något petar på den.

Våld är ju något som tappar effekt och därför behöver ökas för att ha effekt . Och det fungerar dåligt tror jag. Fast man kan absolut slå hästar och ändå ha hästar som presterar men det är nog mer TROTS att man använder våld. Inte tack vare.
 
Jag tycker faktiskt det känns sådär att man ska hålla på att fortsätta diskutera en enskild person och att ni skriver som ni gör.

Det känns faktiskt som ni medvetet vill att jag ska vara nedlåtande för att vi har olika mål med våra hästar och hela tiden ska få fram något för att sen kunna hugga till.

jag hoppas att jag har fel

Funderar på hur jag ska få lov att uttrycka mig

Om jag vill springa maraton, då är det för mig logiskt att be någon som springer maraton om hjälp. Inte någon som lagar mat och inte har intresse av att springa maraton.

Vill poängtera att jag inte vill springa maraton utan bara försöker ta ett neutralt exempel

Jag har varit i stallet, så jag är lite efter i diskussionen. Men jag förstår inte. Om målet är framåtbjudning (på uteritt), varför jämför du min metod med nåt som inte har med framåtbjudning att göra?

Jag vill också ha framåtbjudning, men på en häst som gör det för att den själv har lust, inte på en häst som gör det för att annars finns det en risk att det gör ont.
 
En liten tanke.
Hästar är flyktdjur och de kommer fly för saker oavsett tidigare erfarenhet som första reaktion.
En häst kommer springa när man viftar en lina bakom om den inte lärt sig att de är ok att det händer. För den blir rädd.
En häst som fått mycket spö eller sporre kan vara mer "orädd" för spö till exempel. Medan en som aldrig sett ett spö kan reagera alldeles för mycket.
Om jag petar på en unghäst med spöet kommer den flytta sig direkt utan att någon behöver använda våld. Tricket är ju att INTE öka trycket för där kommer nog hästen upptäcka att det faktiskt inte var så farligt. De som viftar runt mycket med spö brukar ha hästar som inte reagerar. De har liksom lärt sig att det är rätt ofarligt.
Min poäng är att det behövs inte att hästen vet att ryttaren kommer slå hårdare tills den springer. De flesta har springa som lösning bara av att känna något peta på bakdelen utan förvarning. Om vi belönar det beteendet så kommer hästen ha det som lösning nästa gång något petar på den.

Våld är ju något som tappar effekt och därför behöver ökas för att ha effekt . Och det fungerar dåligt tror jag. Fast man kan absolut slå hästar och ändå ha hästar som presterar men det är nog mer TROTS att man använder våld. Inte tack vare.
Jag tror du kan ha fel. Hästar behöver läras att gå undan tryck. Går du in till en unghäst och puttar den åt sidan kommer den att trycka tillbaka. En häst behöver också läras att gå undan för skänkeln eller för spöt. Poängen är att det kan tränas på olika sätt.
 
Jag tror du kan ha fel. Hästar behöver läras att gå undan tryck. Går du in till en unghäst och puttar den åt sidan kommer den att trycka tillbaka. En häst behöver också läras att gå undan för skänkeln eller för spöt. Poängen är att det kan tränas på olika sätt.
Om man puttar ja absolut!
Men ett spö som petar till på rumpan har de jag träffat reagerat på direkt. Särskilt om man inte är i boxen utan ute där de inte är så inramade.

Vifta är ju ofta mer effektivt än putta om man vill flytta en häst.
Men man behöver inte ha våld som ökar på en vanlig ridhäst.
 
Jag är helt emot att bruka onödigt våld på hästar. Men att kommunicera med hästar på hästars språk tycker jag inte är fel.
En väldigt nära vän till mig har fött upp hästar i flera år och aldrig att hon skulle slå någon av sina hästar men jäklar om de inte flyttade på sig när hon bad om det eller om någon betedde sig respektlöst. De gick alla på lösdrift.
Har nog aldrig sett någon ha så nära och fin relation med sina hästar. De älskade henne och kunde stå och slicka på henne från topp till tå. Ingen var rädd för henne, tvärtom hade de ett enormt förtroende för henne. Hon kunde tex utan problem lasta två unghästar själv och åka iväg till tandläkaren med dem.
Då hade de tidigare bara åkt med sina mammor.
Man ska inte vara dum mot hästar men de ska ha respekt för människan.
Annars blir det farligt. Blev själv översprungen av en häst härom veckan vid insläpp. Den hästen har alldeles för dålig respekt för människor och är rätt ouppfostrad.
Ingen av mina skulle göra så men så har de fått lära sig veta hut i unga år.

Min ponny slickar mig när hon känner sig trängd och/eller stressad. Så den uppfödaren hade jag inte varit förtjust i.
 
Däremot menar jag fortfarande att orden spelar roll. Ska man nå fram kan man inte prata på ett sätt som får mottagaren att stänga ner. Och just ordet våld tror jag är ett sådant för många. När jag tänker våld ser jag Caesar Parra och liknande. Inte en lite för hård skänkel vid ett enstaka tillfälle. Det första är våld. Det andra är absolut obehag och otrevligt, men är det våld?

Jag tycker debatten är superviktig och tror man skulle tjäna på att ta ner tonläget en del för att kunna nå fram istället för att alla bara ska slå bakut och säga ”det där är inte min ridning”. När alla skriker att kandar är tortyr når man liksom inte fram för mottagaren slutar lyssna

Det här tycker jag var väldigt bra formulerat och jag håller med dig helt om tonläge och ordval.

Det finns många exempel i min hästhållning där jag använder tvång. Ta lastningen till exempel. Min ville inte gå på transporten när han var mindre. Väl inne stod han som ett ljus och åkte toppen. Jag lasttränade ensam, i grimma och grimskaft. Jag visste sedan innan att han svarar bra på tryck bakifrån så jag hade en lina runt rumpan på honom. Då kunde jag vara framme och berömma samtidigt som jag kunde lägga tryck bakifrån. Snabbt lärde han sig att gå på. Ibland kunde han vägra igen och då räckte det att sätta fast linan och lägga den på marken så gick han in. Självklart eftersom han lärt sig vad linan betyder. Idag går han på själv och står fortfarande som ett ljus. Helt cool i allt runt lastningen. Inget våld men helt klart tryck. Andra hade valt att träna med belöningar och jag har ingen åsikt om det. Men såhär valde jag att göra och jag anser mig kunna läsa honom så bra att jag var trygg med att han inte var rädd eller for illa. Två vägar till samma mål - en lättlastad och trygg häst som gillar att åka transport.

Jag kan villigt erkänna att jag inte är särskilt bra på att lasta. Jag gör det i nödfall (veterinär) och blir väldigt nervös, vilket så klart min häst känner. Har ju varit några veterinärturer på sista tiden och med lite hjälp har gjort en intressant upptäckt. Barka blir riktigt stressad av transporten. Försöker man att lugnt leda på henne stannar hon och där står hon sen, som fastvuxen. Spö? Stressen rinner över, funkar uselt. Lina bakom rumpan? Då går hon på. Efter att vi gjort det 2-3 gånger behöver man bara ha linan där, krävs nästan inget tryck. Så där funkar ju inte hotet om "våld" med spöet, men däremot ett lugnt tryck som inte ger valmöjlighet.
Jag håller med dig i stort. Men just att SLÅ är ju våld, och där tycker jag man stjälper mer än hjälper om man kallar det annat. Att använda linor vid lastning har jag inga problem kalla för tvång. Men att kalla att slå med longerpisk vid lastning för tvång känns inte varken rätt eller bra.

Sen är det ju ett jättestort spann. När Lilla Lisa 7 år sparkar allt hon kan med skänkeln eller slår allt hon kan med spöet så är det ju väldigt mkt mildare för hästen än om Sture 47 år gör det

Min nuvarande tränare använder spö på tre sätt. Två av dem har jag oerhört svårt att kalla för slå. Vanligast: tap, tap, tap på bakdelen för att öka takten. Finns inte på kartan att det skulle göra ont, inte ens om jag gjorde samma på mitt eget ben utan kläder under. Inte heller spöet vid skänkeln som en hjälp att förstärka sidförande om man kommer åt dåligt. Återigen, man petar, inte piskar. Nummer tre blir väl ett gränsfall, även om det verkligen inte handlar om att Sture 47 ska ta i allt han kan. Eller Linda 50 för den delen heller. Där används spöet på bogen för att skapa en flyktreaktion. Sporren ska för övrigt aldrig ha den rollen, sporren kan förstärka impuls till igångsättning om det behövs men den ska inte används för att driva.

Jag minns vad som faktiskt fick mig att ändra även mitt tänk och erkänna att det faktiskt är våld vi sysslar med ofta. Det var det att hästar är det enda djur som är legitimt att slå, att det aldrig skulle vara okej att ta en piska och slå en hund i lydnadssyfte och att om hästar vokaliserade smärta skulle ridsporten framstå som helt horribel. Om de gnydde/skällde/ylade/skrek/jamade av smärta som t ex hundar och katter gör.

Fast stämmer det riktigt? Eller, det beror ju hur man hanterar sina hundar. Jag har i alla fall tagit hundar i nackskinnet för att tillrättavisa och en del raser blir ju väldigt vokala om man gör nåt sånt.

Det fastnade hos mig och gick rakt in innanför mycket av mitt försvar av typen "visst vi använder tvång och om det krävs ibland våld men vi misshandlar de inte". Och ju mer jag tänkte på det ju mer satt det sig. T ex lastning, jag har linat in, lastat med kedja mm mm. Skulle göra idag med om jag var tvungen för att där och då lasta. Men om en hund absolut inte ville gå in i bilen eller uppför trappen eller skulle man ju inte dra eller knuffa eller värre slå den. Ändå ser jag många spön vid lastning.

Skillnaden är ju dock även storleken på djuren. Hunden behöver åka till veterinären men vill inte gå in i bilen? Hunden blir inlyft i bilen. Katten behöver åka till veterinären? Katten blir stoppad i en bur. Vi kan ju undvika en massa konflikter med hund och katt genom att vi är starkare än dem.
 
Om man puttar ja absolut!
Men ett spö som petar till på rumpan har de jag träffat reagerat på direkt. Särskilt om man inte är i boxen utan ute där de inte är så inramade.

Vifta är ju ofta mer effektivt än putta om man vill flytta en häst.
Men man behöver inte ha våld som ökar på en vanlig ridhäst.
Jag har haft ganska många unghästar som inte flyttat sig för spöpet första gången. För de inte förstått vad som menas. Däremot har de kunnat flytta lätt och fint för andra signaler. Så jag tror det är mer än spöet i de fall du beskriver, t ex kroppspråk osv?

Alternativt menar/tolkar vi olika vad peta är

Men alla sådana här exempel känns väldigt långt ifrån en äldre,grundutbildad häst som inte går fram för normala hjälper men går fram bara det hålls i ett spö. Ska de då ha misslyckats med träningen så mycket att hästen inte förstår det positiva i att få fram förutom för just spö?
 
Min nuvarande tränare använder spö på tre sätt. Två av dem har jag oerhört svårt att kalla för slå. Vanligast: tap, tap, tap på bakdelen för att öka takten. Finns inte på kartan att det skulle göra ont, inte ens om jag gjorde samma på mitt eget ben utan kläder under. Inte heller spöet vid skänkeln som en hjälp att förstärka sidförande om man kommer åt dåligt. Återigen, man petar, inte piskar. Nummer tre blir väl ett gränsfall, även om det verkligen inte handlar om att Sture 47 ska ta i allt han kan. Eller Linda 50 för den delen heller. Där används spöet på bogen för att skapa en flyktreaktion. Sporren ska för övrigt aldrig ha den rollen, sporren kan förstärka impuls till igångsättning om det behövs men den ska inte används för att driva.

Fast stämmer det riktigt? Eller, det beror ju hur man hanterar sina hundar. Jag har i alla fall tagit hundar i nackskinnet för att tillrättavisa och en del raser blir ju väldigt vokala om man gör nåt sånt.

Skillnaden är ju dock även storleken på djuren. Hunden behöver åka till veterinären men vill inte gå in i bilen? Hunden blir inlyft i bilen. Katten behöver åka till veterinären? Katten blir stoppad i en bur. Vi kan ju undvika en massa konflikter med hund och katt genom att vi är starkare än dem.
Om du tar din hund upprepat i nackskinnet ute bland folk och den vokaliserar upprepat när du gör det kommer det skapa reaktioner och Konsekvenser. Det är helt enkelt inte socialt accepterat.

Hund och häst är olika ja. Men hundträning har länge baserats på samma rang/ledare-tänk, att visa vem som bestämmer, hårda metoder mot "hårda" hundar, jämförelser med hur det korrigeras från hund till hund mm. Men de vände bort från våldet och mot mer mjuka hundvänliga metoder för länge sen och ligger långt före hästeriet. Dvs mer uppmuntra och förstärka och mindre dominera och tillrättavisa. Jag har också tagit hundar i nackskinnet mm,men ser inte ett enda läge idag där jag skulle se det nödvändigt förutom för att skydda folk eller fä mot angrepp. Det finns dessutom så mycket forskning på att de hundvänligare metoderna faktiskt ger bättre effekt med.
 
Jag har haft ganska många unghästar som inte flyttat sig för spöpet första gången. För de inte förstått vad som menas. Däremot har de kunnat flytta lätt och fint för andra signaler. Så jag tror det är mer än spöet i de fall du beskriver, t ex kroppspråk osv?

Alternativt menar/tolkar vi olika vad peta är

Men alla sådana här exempel känns väldigt långt ifrån en äldre,grundutbildad häst som inte går fram för normala hjälper men går fram bara det hålls i ett spö. Ska de då ha misslyckats med träningen så mycket att hästen inte förstår det positiva i att få fram förutom för just spö?
Jag känner inte ekipaget men om hästen bara går med spö tror jag inte det handlar om att den varit med om att någon piskat upp den och går av den anledningen.
Jag hade funderat lite över att spöet blir tydligare och att ryttaren har brister i sits och hjälpgivning. Att ryttaren rider bättre och kanske också att det är en häst som inte gillar att man klämmer med benen eller spänner kroppen? En sporre kan ju göra att ryttaren är mer still och inte klämmer och då går hästen mer villigt. Behöver inte vara att sporren gör ont-.det kan såklart vara så också. Men det behöver inte vara det.
 
Jag har varit i stallet, så jag är lite efter i diskussionen. Men jag förstår inte. Om målet är framåtbjudning (på uteritt), varför jämför du min metod med nåt som inte har med framåtbjudning att göra?

Jag vill också ha framåtbjudning, men på en häst som gör det för att den själv har lust, inte på en häst som gör det för att annars finns det en risk att det gör ont.

Jag har varit i stallet, så jag är lite efter i diskussionen. Men jag förstår inte. Om målet är framåtbjudning (på uteritt), varför jämför du min metod med nåt som inte har med framåtbjudning att göra?

Jag vill också ha framåtbjudning, men på en häst som gör det för att den själv har lust, inte på en häst som gör det för att annars finns det en risk att det gör ont.

Jag tycker absolut att du får träna din häst utefter vad du tycker känns bäst för er. Jag tror inte det jag såg på din film passar mig och mina hästar.

Är det ok att vi lämnar det där? Jag tycker det var roligt att du ville dela med dig med en film och det tackar jag för. Jag vill verkligen säga att jag inte på något sätt ser ner på dig eller nedvärderar dig och det menar jag. Inte för att du skrivet det men det har ju antytts. Jag tycker det är intressant att se hur andra gör och väldigt märkligt med en del kommentarer kring det.
 
Om du tar din hund upprepat i nackskinnet ute bland folk och den vokaliserar upprepat när du gör det kommer det skapa reaktioner och Konsekvenser. Det är helt enkelt inte socialt accepterat.

Det är sant. Fast å andra sidan tränar man ju oftast hund på en klubb ihop med andra hundmänniskor, och beroende på grupp kan ju synsättet variera. Det är ju dock sällan så att man gör det upprepat, utan det handlar ju för det mesta om att bryta ett kraftigare felbeteende.

Hund och häst är olika ja. Men hundträning har länge baserats på samma rang/ledare-tänk, att visa vem som bestämmer, hårda metoder mot "hårda" hundar, jämförelser med hur det korrigeras från hund till hund mm. Men de vände bort från våldet och mot mer mjuka hundvänliga metoder för länge sen och ligger långt före hästeriet. Dvs mer uppmuntra och förstärka och mindre dominera och tillrättavisa. Jag har också tagit hundar i nackskinnet mm,men ser inte ett enda läge idag där jag skulle se det nödvändigt förutom för att skydda folk eller fä mot angrepp. Det finns dessutom så mycket forskning på att de hundvänligare metoderna faktiskt ger bättre effekt med.

Jag tycker man idag ser att pendeln, som tur är, svänger tillbaka lite i hundvärlden. Inte mot Cesar Milan-metoder, men en acceptans av att du tränar oftast inte en pudel på samma sätt som en rottweiler.

Jag köper min hundtränares modell rakt av där. Vi har två sätt att få en hund att göra det vi önskar: krav och motivation. Varje hund och varje situation kräver olika doser. Och det är ett samspel. Ställer du mer krav får du också motivera och belöna mer. Och ställer du ett krav som du vet att hunden förstår och klarar av att utföra, så driver du igenom detta. Lugnt och metodiskt, men du släpper inte på pressen.

Har jag bett min hund att sitta vid sidan och titta upp på mig i grundposition, så kan det bli ett snabbt ryck i kopplet när han tittar bort för andra gången. Hellre det än att tjata "fot, fot, fot". Men då ska jag så klart veta att jag inte ställt en för svår fråga till honom, det är grunden.

Jag känner inte ekipaget men om hästen bara går med spö tror jag inte det handlar om att den varit med om att någon piskat upp den och går av den anledningen.
Jag hade funderat lite över att spöet blir tydligare och att ryttaren har brister i sits och hjälpgivning. Att ryttaren rider bättre och kanske också att det är en häst som inte gillar att man klämmer med benen eller spänner kroppen? En sporre kan ju göra att ryttaren är mer still och inte klämmer och då går hästen mer villigt. Behöver inte vara att sporren gör ont-.det kan såklart vara så också. Men det behöver inte vara det.

Jag rider absolut mycket bättre i det "systemet" av spöanvändning som jag har nu mot hur jag red tidigare när jag använde alldeles för mycket säte och ben. Finns inget som får min häst att tjura så mycket som klämmande. Nu blir jag inte stressad av att hon inte går fram utan jag frågar snällt först och annars så använder jag spöet lätt på bogen. Sen har jag haft svårt att få bort benen helt från hennes sidor för jag har så lite rörelse utåt pga mina höfter.
 
Jag har läst tråden och velat kring om jag ska ge mig in eller inte. Väljer att skriva ett generellt inlägg.
Diskussionen skaver på flera sätt hos mig, men håller mig till det mest grundläggande.

Jag tycker mig se att det finns en del missförstånd gällande inlärningspsykologin och att dessa missförstånd gör att man driver teser som det inte riktigt finns fog för.

Det här påståendet om att närvaro av pisk/sporre endast funkar för att hästen ser det som hot om våld håller ju inte ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv. Det kan såklart vara så att hästen har lärt sig att piskens närvaro = våld om du inte sköter dig, men ingen av er har fog för att uttala sig så säkert som ni gör. Utan att veta individens hela inlärningshistorik så är det omöjligt att veta säkert vilken funktion piskens närvaro fyller. Det verkar som att det finns en sammanblandning av topografi och funktion, och att man missar att samtliga beteenden/signaler/dyl kan fylla många olika funktioner.

Jag har helt ok koll på inlärningspsykologi men är ingen expert. Min sambo däremot är VÄLDIGT bra på inlärningspsykologi. Jag diskuterade denna diskussion med honom, och han sa direkt att den här typen av antaganden (tex att pisken bara funkar för någon har brukar våld tidigare) helt enkelt går helt emot grundläggande inlärningspsykologiska principer. Flera i den här tråden driver den här typen av tes väldigt hårt, och iallafall som jag läser diskussionen så verkar det finnas en syn om att det bara är vi andra som inte vill erkänna vad det handlar om, eller att vi inte förstår/kan tillräckligt.

Från mitt perspektiv är det helt solklart att närvaro av pisk eller sporre kan fylla många olika funktioner. Ja, det kan vara så att det funkar för att hästen har lärt sig att det är en signal om risk för våld. Men en pisk kan också vara en intränat ”cue” via belöning. Tex genom att man på ett icke våldsamt/skrämmande sätt har belönat upp önskvärd reaktion på dutt med pisk. Teoretiskt kan till och med piskens närvaro fylla funktionen att hästen blir taggad och alert för att den lärt sig att piskens närvaro kan leda till belöning om den gör rätt.

Man måste ju också komma ihåg att det är hästens upplevelse om avgör funktionen.

@Mirtai skrev jättebra om hur den här typen av diskussion inte kommer ge önskat resultat. Men ändå fortsätter det komma inlägg om att vi måste ”erkänna” vad vi håller på med.
Självklart finns det många saker som behöver förändras, men diskussionen behöver nyanseras från alla håll. Att på det här väldigt rigida sättet hävda saker man inte har fog för är helt enkelt inget framgångskoncept.
 
Givetvis kan en häst se spö enbart som ett neutralt signalverktyg, och man kan dekonditionera och träna om vad spöet betyder för hästar som varit med om spörapp (men det är inte alltid så lätt).

Men inom den traditionella hästträningen så är den inte neutral. Den är en aversiv. Går den inte för skänkel, får den en dutt. Går den inte för dutten, får den ett rapp.
 
  • Gilla
Reactions: Sel

Liknande trådar

Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
14 056

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp