Sötsaker till småbarn

Tink

Trådstartare
Jag är nyfiken på att höra er allmänna uppfattning om huruvida det är vanligt/ovanligt att man introducerar sötsaker till barn i tidig ålder.
Jag pratar nu om små barn (under två års ålder ca).
Hur har ni gjort? Ger ni barnen glass, godis, fikabröd eller har ni väntat tills de varit stora nog att kunna be om det själva?
Hur är det i er bekantskapskrets?
 
Har en 1-åring och en 6-åring och 1-åringen får smaka på allt när hon är med. Första barnet gick bra att vänta med tills han var nästan 2 år gammal, men L nöjer sig inte med en riskaka när alla andra äter bullar. Hen är väldigt medveten om att det är olika saker.

De flesta i släkten verkar göra detsamma. I bekantskapskretsen varierar det.
 
Jag är nyfiken på att höra er allmänna uppfattning om huruvida det är vanligt/ovanligt att man introducerar sötsaker till barn i tidig ålder.
Jag pratar nu om små barn (under två års ålder ca).
Hur har ni gjort? Ger ni barnen glass, godis, fikabröd eller har ni väntat tills de varit stora nog att kunna be om det själva?
Hur är det i er bekantskapskrets?

Vet inte riktigt vad du definierar som sött, men redan från dag 1 får ju små barn bröstmjölk, som är tämligen sött. Så sötsmaken får de direkt. Min son får glass och bullar ibland, men fortfarande inget godis, inte ens på fester. Han frågar inte efter det heller.
 
Jag har gett sötsaker tidigt men begränsar lite. Är vi t.ex hos farfar och det bjuds på glass och jordgubbar blir det mycket mer jordgubbar än glass. Vill vi ha godis på kvällen väntar vi tills barnet sover. Vi äter inte godis och fika ens varje vecka så det känns på nåt vis okej att hon smakar när det bjuds.
 
Med första barnet väntade vi ganska länge med att låta henne äta och dricka sött. Nu är hon snart 6 år och vi har infört strikt lördadsgodis/glass på lördag. Det är allt för många som bjuder på sött så i somras tog vi upp det med farföräldrar och morföräldrar om att vi inte tycker att det är OK att snaska lite nu och då. Vi har även gjort deal med hennes kompisars föräldrar om att vi inte bjuder på sött om det inte är lördag.

Tänker vänta in i det längsta med att introducera sött till vår tvåmånadersbebis...
 
Vi har inte haft några begränsningar alls. De har fått smaka allt som vi vuxna äter, inkluderat glass, godis, kakor och saft, i princip från den ålder de har kunnat börja äta det.
Och det intressanta är att inget av barnen (4 st mellan 5-12 år) är särskilt intresserat av sötsaker. Får de en påse godis idag så äter de några bitar och lämnar resten, ibland glömmer de bort att äta upp resterna...
 
Kan lägga till att min son aldrig ber om sötsaker, annat än ketchup till maten och sylt till pannkakorna. Egentligen är jag emot att ge barnen annorlunda kost än den vi själva äter, med undantag för alkohol. Därför brukar vi baka ihop. En kul aktivitet och alla som bidragit får smaka. :)
 
Vi väntar första barnet i februari och kommer nog köra med godsaker i rimlig mängd endast på helgen när hon blir större. Vi bor i England och här tycker jag det är lite skrämmande när man ser små barn på runt året med chipspåse eller choklad, verkar oftast ges som ett mellanmål eller snack. När jag bodde hos min kompis, som hade 3 barn där yngsta var knappt ett år, så var det sånt varje dag ofta som efterrätt. Allt mat intag i sej i den familjen var under all kritik, alltid helfabrikat och gärna donken. Har det som exempel på hur jag inte vill att mitt barn ska ha det.
 
Vi har inte haft några begränsningar alls. De har fått smaka allt som vi vuxna äter, inkluderat glass, godis, kakor och saft, i princip från den ålder de har kunnat börja äta det.
Och det intressanta är att inget av barnen (4 st mellan 5-12 år) är särskilt intresserat av sötsaker. Får de en påse godis idag så äter de några bitar och lämnar resten, ibland glömmer de bort att äta upp resterna...
Önskar att det funkat så på mig med :p mina föräldrar var såna när jag var liten och jag glömmer INTE bort en godispåse och det äts i rasande fart. Alltid varit så. Verkar vara genetiskt då vår släkt på pappas sida är likadana allihop. Jag jobbar dock hårt för att inte visa beteendet för barnet då jag tror att det som faktiskt är viktigt är att vi som förebilder inte alltid äter gott och att vi kan begränsa oss oavsett vilken föda det gäller.
 
Jag är nyfiken på att höra er allmänna uppfattning om huruvida det är vanligt/ovanligt att man introducerar sötsaker till barn i tidig ålder.
Jag pratar nu om små barn (under två års ålder ca).
Hur har ni gjort? Ger ni barnen glass, godis, fikabröd eller har ni väntat tills de varit stora nog att kunna be om det själva?
Hur är det i er bekantskapskrets?

A ha alltid fått i hm "lagom" (för oss lagom alltså) mängd.
Definitivt från ett års ålder i alla fall, han fick definitivt smaka sin egen födelsedagstårta -och vilken skada gör lite grädde, osockrade bär och sockerkaka egentligen.

Sedan fick han självklart lördagsgodis när han var två och alla de äldre sysslingarna fick. Men vi är ännu inte så noga med det, han får lördagsgodis om han minns det själv, vi plockar två påsar en till mig och en till honom med ca 10 bitar i varje. Det kommer att kännas som mindre pappersslöseri när de små påsarna kommer igen!

Vi har försökt följa tips på hur man avdramatiserar godis snarare än att pådramatisera (förbjuda) eller spänningsfylla (gör till enda roliga valet man har) -tex låta barnet välja andra saker än godis i affären, få välja grönsaker, få välja mat osv, så att godisvalet inte är enda chansen att få lite makt i vad man äter.

På fika nu när han är fyra har han fått äta alldeles för mycket kakor när vi serverat hemma och haft gäster. Borta får han inte det, det känns ouppfostrat. Jag får lite ångest över det men vi bjuder inte på fika så ofta (någon gång i halvåret) och mina smalaste kollegor verkade få äta obegränsade mängder kanelbullar ibland som små, (det fick inte jag och jag är smårund), samma sak med mina småbröder, man kan alltid få godis hemma hos dem för de glömmer alltid äta upp det de får på kalas. (tyvärr äter A upp allt sitt godis numera, när han var yngre slutade han äta betydligt tidigare än andra barn när vi var gäster hos fredagsmyspåseätare.)

Efterrätt har vi ganska ofta, några gånger i veckan 2-3, allt ifrån en mandarin eller en liten kaka eller en ruta choklad eller äppelpaj och glass :). (Vi är inte så noga med att äta extra onyttigt på fredagar, vi glömmer den biten ganska ofta/oftast om inte dagispersonalen påminner :p (nu ska ni väl hem och fredagsmysa)).

En får la se hur det går helt enkelt.
 
Senast ändrad:
Vi låter vår son som är lite över 1 år smaka på glass och bullar/kakor när det bjuds. Det vi kommit överens om är att inte låta honom äta lösgodis än.
Men vill vi äta lösgodis så gör vi det när han gått och lagt sig. Saft och annan läsk får han nästan aldrig, känns som att det är dumt att lära honom att dricka saft till maten till exempel.
När han blir större blir det lördagsgodis som gäller. Men man får som med allt annat vara flexibel. Är det en stekhet tisdag på sommaren så är det helt ok i min värld att få en glass.
 
Jag är nyfiken på att höra er allmänna uppfattning om huruvida det är vanligt/ovanligt att man introducerar sötsaker till barn i tidig ålder.
Jag pratar nu om små barn (under två års ålder ca).
Hur har ni gjort? Ger ni barnen glass, godis, fikabröd eller har ni väntat tills de varit stora nog att kunna be om det själva?
Hur är det i er bekantskapskrets?

Första barnet var länge ointresserat och var runt två innan han borjade äta sötsaker mer än undantagsvis. Lillasyster var inte ens tio månader när hon insåg att vi andra inte åt riskakor till fikat... Nu är hon 1,5 och pratar visserligen inte men kan definitivt be om det hon vill ha... Hon får glass och fikabröd men jag försöker bromsa så gott det går med godis. Om storebror äter choklad så hon ser det får hon en liten bit, men det är sällan.

Det är inte så att vi har bjudit henne om hon innan hon själv efterfrågat.

De flesta runt omkring oss är mer liberala än vi.
 
Önskar att det funkat så på mig med :p mina föräldrar var såna när jag var liten och jag glömmer INTE bort en godispåse och det äts i rasande fart. Alltid varit så. Verkar vara genetiskt då vår släkt på pappas sida är likadana allihop. Jag jobbar dock hårt för att inte visa beteendet för barnet då jag tror att det som faktiskt är viktigt är att vi som förebilder inte alltid äter gott och att vi kan begränsa oss oavsett vilken föda det gäller.
Jag själv har alltid ätit godis i stora mängder, så jag är bara glad över att det inte har gått i arv till våra barn...
 
Vår son (4,5 år) är en liten naturvetare som frågar om hur allt hänger ihop och han ger sig inte förrän man är nere på atomnivå :) Med honom har vi pratat om vad som finns i maten och varför man behöver det (eller inte behöver det). Han kan mao redan en hel del om protein, fett, kolhydrater och vitaminer osv och han vet att det inte är bra att äta för mycket socker, vilket vi är överens om är synd eftersom det är så gott :)

Jag jobbar på en skola och jag vet inte om ni kan ana hur mycket godis, kakor, läsk och energidrycker högstadieelever pressar i mellan nästan varje lektion... En gång räknade vi i klassen på en slumpmässigt utvald elev hur mycket socker hen hade fått i sig dagen innan. Det var i runda slängar var 350 gram! De vet att det inte är bra för hjärtat osv osv - men det ligger för långt fram i tiden för att de ändå ska ta det på allvar tror jag :(

Men tillbaka till små barn och socker. Våra två dricker vatten som måltidsdryck, den ena dricker mjölk också. Färskpressad juice blir det ibland till helgfrukosten. Saft, festis och varm choklad har de druckit några gånger, aldrig läsk.
Glass fick de smaka rätt tidigt (vid ålder 2 respektive 1 kanske?) och så småningom även kaka och bulle. Gofikar gör vi 1-4 ggr per månad, efterätt äter vi mest när vi är bortbjudna. De var 2 respektive 4 när de åt några bitar lösgodis för första gången, innan dess hade de smakat choklad några gånger. De har fått några godisbitar då och då sedan dess, men de frågar aldrig om det och de är rätt nöjda efter 3-4 bitar.

Sylt äter aldrig, bara lingonsylt i bland till den ena. Hemmagjort lättsockrat äppelmos i havregrynsgröten blir det en del av. Fruktyoggin vi köper brukar vi blanda ut med turisk youghurt för att få den krämigare och mindre söt. Inte flingor så ofta och i så fall några corn flakes. Sällan ketchup och aldrig färdigrätter eller halvfabrikat.
 
Bullar ser jag nog som del av kostcirkeln. Läsk dricker vi inte, BARNET har fått det två ggr när vi ätit ute. Lördagsgodis har vi precis börjat med. Jag gillar att koka sylt, så det äts till gröt och yoghurt. Annars tycker jag fika är helt okej, jag lägger krutet på att undvika halvfabrikat med mycket socker, ketchup använder vi inte heller. Bra mat, så är fika okej när det faller sig naturligt, och alltid en frukt innan fika.
 
Vi har inte haft några begränsningar alls. De har fått smaka allt som vi vuxna äter, inkluderat glass, godis, kakor och saft, i princip från den ålder de har kunnat börja äta det.
Och det intressanta är att inget av barnen (4 st mellan 5-12 år) är särskilt intresserat av sötsaker. Får de en påse godis idag så äter de några bitar och lämnar resten, ibland glömmer de bort att äta upp resterna...

Önskar att det hade fungerat på min 10åring. Hans faddersmamma bjöd sonen på skumraket redan när han var 6 månader, från drygt 1 års ålder har det getts sötsaker i olika former. Han kan inte spara, och har svårt att vänta om det skulle ligga i skafferiet.

Jag är nyfiken på att höra er allmänna uppfattning om huruvida det är vanligt/ovanligt att man introducerar sötsaker till barn i tidig ålder.
Jag pratar nu om små barn (under två års ålder ca).
Hur har ni gjort? Ger ni barnen glass, godis, fikabröd eller har ni väntat tills de varit stora nog att kunna be om det själva?
Hur är det i er bekantskapskrets?

Vår 11 månaders har fått nån sked med grädde, annars förekommer bara sockerintag i form av det som finns i maten. Sylt och äpplemos får han iofs ibland på sin morgongröt. Nu när 10åringen bjöd på kalas med tårta så fick lillebror äta frukt och majskrokar vilket han var nöjd med.
 
Önskar att det hade fungerat på min 10åring. Hans faddersmamma bjöd sonen på skumraket redan när han var 6 månader, från drygt 1 års ålder har det getts sötsaker i olika former. Han kan inte spara, och har svårt att vänta om det skulle ligga i skafferiet.

Varför ska man spara godis, och varför ska man ha det i skafferiet?
 
Min dotter fick smaka lite då tillfälle fanns från att hon var 1 år, oftast då mor eller farföräldrar var i närheten. Hon är nu 3, och då vi kommer ihåg köper vi lördagsgodis, någonting som hon uppskattar mycket. Hon plockar gärna själv, tar en godis och säger att hon är nöjd :D Men då brukar jag fråga om hon inte vill ha någon godis till, brukar sluta med att det är en 4-5 godisar i påsen. Råkar det komma i fler, så äter hon dom inte, och i skafferiet har vi snart en hylla med gamla godispåsar som ingen rör. (frågan är varför vi inte slänger dom direkt)
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
50
· Visningar
6 605
Kropp & Själ Två av mina hundar råkade i ett ordentligt slagsmål igårkväll, där jag fick gå in och fysiskt sära på dem (i princip bända upp munnen på...
2
Svar
34
· Visningar
1 875
Senast: starcraft
·
L
Hundträning Jag undrar om nån här har gjort BPH med sin hund om ni vill skriva lite om det? Alltså jag har själv klart kollat på endel filmer om hur...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
4 509
Senast: Dentaku
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 253
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Svensk politik nr 3
  • Vad Gör Ni På Toaletten?
  • Vad gör vi? Del CCVII

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp