Somnar alltid vid bröstet - hur gör man sen?!

[Saile]

jag startade en sömntråd här för ett tag sedan men känner att just denna fråga tänker jag på dagligen så var tvungen att lyfta ämnet igen, vet inte om jag hade med just denna fråga då iof.
Åter till ämnet.
Min son är 8 månader och har, sedan jan föddes, somnat vid bröstet. Alla sovpass i princip, då han inte somnar i vagnen (har hänt kanske max 5 ggr sen han föddes) och han tar inte napp heller.
Han brukar somna när han sitter i selen hos sin pappa när dom går i skogen, oftast.

Just nu är det ingen fara men hur gör jag sen? Hur sjutton ska jag få honom att somna utan bröstet?
Jag menar, han ska ju inte behöva skrika sig till sömns när jag börjat jobba och min man kan ju inte bära honom i sele när han är 1,5 år (han väger 11 kg nu)medan han sover, framförallt inte på nätterna.

Jag är jättestressad över detta, får kommentarer från andra i stil med "det är då han skulle tagit nappen" eller "det är ju dumt att han inte gillar vagnen" JOTACK, jag vet. Men vad ska jag göra åt det?

Finns det någon som har haft samma "problem"?

 

[Equilina]

Går det att flaskmata till söms? Vyssa? Testa napp igen?

 

[Melisen]

Köp en toddlersele när han växer ur den ni har nu och fortsätt med det som funkar! Vår tjej är 13 månader nu och är jag i närheten så är det bara jag som gäller om hon ska sova, är jag inte hemma så funkar det dock helt ok att somna med pappa också. Även om det kanske är lite styrigt i början så kommer dom hitta sina rutiner tillsammans men då är det ju bra att ha kvar selen som är välkänd och en trygghet.

 

[majola]

Var cool och gör det som funkar. I de allra flesta fall ordnar det sig.

 

[Hjartagna]

jag startade en sömntråd här för ett tag sedan men känner att just denna fråga tänker jag på dagligen så var tvungen att lyfta ämnet igen, vet inte om jag hade med just denna fråga då iof.
Åter till ämnet.
Min son är 8 månader och har, sedan jan föddes, somnat vid bröstet. Alla sovpass i princip, då han inte somnar i vagnen (har hänt kanske max 5 ggr sen han föddes) och han tar inte napp heller.
Han brukar somna när han sitter i selen hos sin pappa när dom går i skogen, oftast.

Just nu är det ingen fara men hur gör jag sen? Hur sjutton ska jag få honom att somna utan bröstet?
Jag menar, han ska ju inte behöva skrika sig till sömns när jag börjat jobba och min man kan ju inte bära honom i sele när han är 1,5 år (han väger 11 kg nu)medan han sover, framförallt inte på nätterna.

Jag är jättestressad över detta, får kommentarer från andra i stil med "det är då han skulle tagit nappen" eller "det är ju dumt att han inte gillar vagnen" JOTACK, jag vet. Men vad ska jag göra åt det?

Finns det någon som har haft samma "problem"?

Vår son nu två år var precis så. Han somnade dock i vagnen men vaknade alltid så fort vagnen stod still. Han fick vatten i en nappflaska (mam) med minsta nappen (1) att snutta på istället för bröstet. Det fungerade över förväntan och han använder fortfarande sin vattenflaska som tröst. Nog för att han vissa perioder druckit väl mycket vatten, men det ser jag som ett mindre problem och dessutom inte speciellt varaktigt.

 

[Badger]

jag startade en sömntråd här för ett tag sedan men känner att just denna fråga tänker jag på dagligen så var tvungen att lyfta ämnet igen, vet inte om jag hade med just denna fråga då iof.
Åter till ämnet.
Min son är 8 månader och har, sedan jan föddes, somnat vid bröstet. Alla sovpass i princip, då han inte somnar i vagnen (har hänt kanske max 5 ggr sen han föddes) och han tar inte napp heller.
Han brukar somna när han sitter i selen hos sin pappa när dom går i skogen, oftast.

Just nu är det ingen fara men hur gör jag sen? Hur sjutton ska jag få honom att somna utan bröstet?
Jag menar, han ska ju inte behöva skrika sig till sömns när jag börjat jobba och min man kan ju inte bära honom i sele när han är 1,5 år (han väger 11 kg nu)medan han sover, framförallt inte på nätterna.

Jag är jättestressad över detta, får kommentarer från andra i stil med "det är då han skulle tagit nappen" eller "det är ju dumt att han inte gillar vagnen" JOTACK, jag vet. Men vad ska jag göra åt det?

Finns det någon som har haft samma "problem"?

Tipset är att försöka inte låta bebin somna vid bröstet alltid redan innan det blir ett problem, enligt böcker jag läst. Tipset är vidare att då försöka flytta bebin precis innan den somnar så att den somnar i sängen/vagnen och vänjer sig vid att det går. Men det är ju lite svårt eftersom man inte vill ta risken att det inte går alltid.

Jag rekommenderar inte det jag gjorde, vaggade barnet i famnen och sjöng sånger ståendes vid sängen och lade ned honom när han precis höll på att somna och fick göra om om det inte gick. Det kunde ta en timma... det verkar mycket bättre att följa böckernas tips och lära barnet somna utan bröstet innan det är skarpt läge. A somnade inte heller i vagnen förrän han var flera månader.

Däremot känns det lite kontraintuitivt att ersätta bröstet med välling eftersom man då bara puttar problemet framåt till somna om mitt i natten utan välling och när man ska borsta tänderna innan läggning. Fördelen med mitt elände var i alla fall att jag inte behövde gå upp och göra välling eller vattenflaska mitt i natten eller oroa mig över tänderna eller oroa mig över att han inte åt på dagarna.

 

[Saile]

Går det att flaskmata till söms? Vyssa? Testa napp igen?

Han leker bara med nappflaskan.. Och nappen.

 

[Saile]

Tipset är att försöka inte låta bebin somna vid bröstet alltid redan innan det blir ett problem, enligt böcker jag läst. Tipset är vidare att då försöka flytta bebin precis innan den somnar så att den somnar i sängen/vagnen och vänjer sig vid att det går. Men det är ju lite svårt eftersom man inte vill ta risken att det inte går alltid.

Jag rekommenderar inte det jag gjorde, vaggade barnet i famnen och sjöng sånger ståendes vid sängen och lade ned honom när han precis höll på att somna och fick göra om om det inte gick. Det kunde ta en timma... det verkar mycket bättre att följa böckernas tips och lära barnet somna utan bröstet innan det är skarpt läge. A somnade inte heller i vagnen förrän han var flera månader.

Däremot känns det lite kontraintuitivt att ersätta bröstet med välling eftersom man då bara puttar problemet framåt till somna om mitt i natten utan välling och när man ska borsta tänderna innan läggning. Fördelen med mitt elände var i alla fall att jag inte behövde gå upp och göra välling eller vattenflaska mitt i natten eller oroa mig över tänderna eller oroa mig över att han inte åt på dagarna.

Ja, men då måste jag dra ut bröstet ur munnen på honom i princip. För han ligger och snuttar en stund efter han somnat.
Nappflaska tror jag inte skulle funka ändå då han bara leker med den. Han har aldrig ätit ur flaska.

Känns som att jag kommer få söva honom vid bröstet tills han är stor nog att förstå när man säger att han måste somna utan

 

[Saile]

Köp en toddlersele när han växer ur den ni har nu och fortsätt med det som funkar! Vår tjej är 13 månader nu och är jag i närheten så är det bara jag som gäller om hon ska sova, är jag inte hemma så funkar det dock helt ok att somna med pappa också. Även om det kanske är lite styrigt i början så kommer dom hitta sina rutiner tillsammans men då är det ju bra att ha kvar selen som är välkänd och en trygghet.

Söver pappan henne i selen jämt?
När min man försöker göra det inne funkar det aldrig, men då är jag å andra sidan hemma också. Kanske därför det inte funkar då?

 

[Imogen]

Min son är 13 månader gammal. Han har inte napp och har inte ätit ur flaska när han var liten. Han har kunnat somna i vagn och sele men hemma var det bara amning som gällde.

När han var ungefär 9 månader så började vi prova att pappa gav honom utpumpad bröstmjölk i flaska. Efter många kvällars försök började han acceptera det, om jag inte var hemma. Var jag hemma var det bara amning som dög Vi fortsatte försöka med det och även med välling. I början gick det kanske var 10e gång. Nu för tiden kan pappa natta honom med välling utan problem även om jag är hemma. Försöker jag med flaska och välling tittar han på mig som om jag vore helt dum

Nu ska vi börja med att försöka byta ut välling i flaska mot vatten i flaska. Lär väl ta sin lilla tid det också

 

[Badger]

Ja, men då måste jag dra ut bröstet ur munnen på honom i princip. För han ligger och snuttar en stund efter han somnat.
Nappflaska tror jag inte skulle funka ändå då han bara leker med den. Han har aldrig ätit ur flaska.

Känns som att jag kommer få söva honom vid bröstet tills han är stor nog att förstå när man säger att han måste somna utan

Mjo, jag antar att de menar att de är så trötta att de somnar ändå, trots att man dragit ut bröstet och lagt dem i sängen. Men jag vågade inte, kanske kan vara värt att testa en gång, en vanlig kväll, då man har tid om det går åt helskotta, om man ser det hela som ett jätteproblem och oroar sig. Men som sagt jag vaggade och sjöng sedan och det gick det med, med lite tålamod.

Av alla kusiner och småsyskon jag haft så har jag bara sett två som man kan sätta på pyjamas, lägga i sängen och gå och äta lite ost och vin medan de somnar . Resten har behövt att man sitter/ligger i sängen med en stund i rummet tills de somnar tills de är säkert 4 i alla fall och jag gör det någon gång i veckan även för sexåringen.

 

[snna]

Min snart 3,5 åring somnade med bröstet till 2 dagar innan hon fyllde 2 år. Hon valde då själv att sluta amma helt och hållet. Från den dagen har vi läst och hon har somnat så istället, ibland vill hon att vi ska sjunga, stryka henne på ryggen eller bara kramas.

Min 13 månaders somnar oftast med bröstet, men också i sele.

Inget att barnen har haft napp, eller använt flaska.

Så om du inte själv har några problem att söva på detta vis tycker jag att du ska släppa tankarna om att du borde göra på något annat sätt. Följ ditt barn så löser sig resten.

 

[giovanna]

Min son somnade också alltid vid bröstet. Många sa till mig att "så där kan ni inte ha det, hur ska det bli när du slutar amma"
Jag var också lite orolig för hur det skulle gå men det var inga problem alls. Hans pappa nattade honom i början så att han inte skulle förknippa läggningen med mat längre men det gick jättebra även när jag tog över.
Så mitt råd är att inte ta ut problemen i förskott, det som funkar funkar och lyssna inte på olyckskorpar

 

[Imogen]

Ja det vill jag också verkligen poängtera! Om er situation är ett problem så ska ni såklart försöka hitta ett annat sätt. Men om ni tycker att det fungerar så finns det inget som är fel med det bara för att andra tycker ett eller annat

 

[superstar]

Jag hänger på här... Min dotter (10,5 månad) somnar visserligen inte vid bröstet men ammar som del av nattningen och under natten. Nästa vecka är jag borta två nätter (inte efter varandra) och senare i sommar kommer jag att jobba en del natt. Jag är toknervös! Hon tar flaska ibland men långt ifrån alltid...

 

[TinyWiny]

Det brukar lösa sig. Ta inte ut något i förskott. Jag kunde te x aldrig ge i nappflaska men var jag inte hemma så var det aldrig några problem för pappan att ge ur nappflaska. Jag har lagt mig bredvid barnet och hållt om och det har fungerat även när amningen var över. Mitt ena barn slutade självmant med amningen vid 9 månader och mitt andra slutade vid 15 månader och då för att jag ville sluta. Det var två kvällar som det var lite knöligt med det barn som inte ville sluta själv men efter det var det inga problem.

 

[Tualma]

Jag har liknande erfarenhet som @TinyWiny. Bebisen lär sig, enligt min erfarenhet, att skilja på den ammande mammans och den andra förälderns rutiner. Men det gäller att pappan (i det här fallet) är tålmodig och inte blir orolig/rädd/arg/ ger upp i början när bebisen skriker och ålar bort. Det är förstås också viktigt att bebisen är mätt och otörstig när läggningen inleds.

Min man har "vaggat rumpan" på våra fyra barn och i början (gall)skriker de ju och "snyftsomnar". Om de ålar iväg har han bara lyft tillbaka dem helt lugnt och fortsatt. Om de rest sig har han lika lugnt lagt ner dem igen och fortsatt. Det är annorlunda mot att somna vid bröstet, men tryggt ändå med föräldern bredvid. Rätt snart somnar de relativt fort och framförallt tryggt. Vår äldste var svårsövd, det kunde ta uppemot en timme (likadant för mig när jag slutat att amma). Han var en sådan sort. Aktiv som bara den. Och att sova var onödigt. Han kunde ju missa något roligt . Men då får en ha tålamod helt enkelt. Det är liksom nyckelordet framför alla när det gäller föräldraskap för mig. Jag är allergisk mot snabblösningar. Barn måste få ta tid...

Jag tycker inte heller att ni ska lyssna på oroskorpar (jag blir galen på sådana). Barn behöver inte vänja sig på det sättet, anser jag. Det brukar gå bra att införa en ny rutin när det väl behövs. Men det krävs såklart tålamod. Det är däremot inget du kan lära bebisen, tror jag. Utan det är pappan och bebisen som måste hitta sin rutin tillsammans. Om du vill underlätta för den andra föräldern och ha en rutin klar för honom att ta över, tror jag att du är lite fel ute (men det kanske inte alls var så du menade). Du måste nog släppa och låta honom ta bebisen själv, så de får hitta sin lösning tillsammans. Det är ju lättare sagt än gjort, det är jag medveten om. Då kan det underlätta om du inte är hemma. Det var svårare med de två första barnen då vi hade hästarna hemma. Då ropade maken in mig om det blev för jobbigt/långdraget och jag var i stallet. Men när jag jobbade extra natt gick det bra, då var han ju tvungen . Nu har både han och jag lärt oss. Jag att ignorera skriken och han att inte ge upp. Jag har varit i stallet nästan varje kväll sedan vår minsta var tre månader. Och så skönt det är att få den välbehövliga energiboosten!
Så ta det luuugnt och amma på du. Det löser sig säkert!

 

[Saile]

Mjo, jag antar att de menar att de är så trötta att de somnar ändå, trots att man dragit ut bröstet och lagt dem i sängen. Men jag vågade inte, kanske kan vara värt att testa en gång, en vanlig kväll, då man har tid om det går åt helskotta, om man ser det hela som ett jätteproblem och oroar sig. Men som sagt jag vaggade och sjöng sedan och det gick det med, med lite tålamod.

Av alla kusiner och småsyskon jag haft så har jag bara sett två som man kan sätta på pyjamas, lägga i sängen och gå och äta lite ost och vin medan de somnar . Resten har behövt att man sitter/ligger i sängen med en stund i rummet tills de somnar tills de är säkert 4 i alla fall och jag gör det någon gång i veckan även för sexåringen.

Skönt att höra
Jag tycker det är mysigt att ligga hos honom när han somnar men jag vill ju såklart att hans pappa ska kunna lägga honom också. Och att han kan somna utan bröstet när jag börjar jobba.
Får prova vagga och sjunga samt att pappan får ta honom i sele så får jag gömma mig

 

[Saile]

Jag har liknande erfarenhet som @TinyWiny. Bebisen lär sig, enligt min erfarenhet, att skilja på den ammande mammans och den andra förälderns rutiner. Men det gäller att pappan (i det här fallet) är tålmodig och inte blir orolig/rädd/arg/ ger upp i början när bebisen skriker och ålar bort. Det är förstås också viktigt att bebisen är mätt och otörstig när läggningen inleds.

Min man har "vaggat rumpan" på våra fyra barn och i början (gall)skriker de ju och "snyftsomnar". Om de ålar iväg har han bara lyft tillbaka dem helt lugnt och fortsatt. Om de rest sig har han lika lugnt lagt ner dem igen och fortsatt. Det är annorlunda mot att somna vid bröstet, men tryggt ändå med föräldern bredvid. Rätt snart somnar de relativt fort och framförallt tryggt. Vår äldste var svårsövd, det kunde ta uppemot en timme (likadant för mig när jag slutat att amma). Han var en sådan sort. Aktiv som bara den. Och att sova var onödigt. Han kunde ju missa något roligt . Men då får en ha tålamod helt enkelt. Det är liksom nyckelordet framför alla när det gäller föräldraskap för mig. Jag är allergisk mot snabblösningar. Barn måste få ta tid...

Jag tycker inte heller att ni ska lyssna på oroskorpar (jag blir galen på sådana). Barn behöver inte vänja sig på det sättet, anser jag. Det brukar gå bra att införa en ny rutin när det väl behövs. Men det krävs såklart tålamod. Det är däremot inget du kan lära bebisen, tror jag. Utan det är pappan och bebisen som måste hitta sin rutin tillsammans. Om du vill underlätta för den andra föräldern och ha en rutin klar för honom att ta över, tror jag att du är lite fel ute (men det kanske inte alls var så du menade). Du måste nog släppa och låta honom ta bebisen själv, så de får hitta sin lösning tillsammans. Det är ju lättare sagt än gjort, det är jag medveten om. Då kan det underlätta om du inte är hemma. Det var svårare med de två första barnen då vi hade hästarna hemma. Då ropade maken in mig om det blev för jobbigt/långdraget och jag var i stallet. Men när jag jobbade extra natt gick det bra, då var han ju tvungen . Nu har både han och jag lärt oss. Jag att ignorera skriken och han att inte ge upp. Jag har varit i stallet nästan varje kväll sedan vår minsta var tre månader. Och så skönt det är att få den välbehövliga energiboosten!
Så ta det luuugnt och amma på du. Det löser sig säkert!

det är just gallskriket jag fasar över
Men det behöver ju såklart inte bli det, det kanske går jättebra. När jag är ute och rider så brukar han (oftast) somna som en stock i selen hos sin pappa.
Jag hoppas ju på att han själv kommer vilja sluta amma tillslut, men det vet man ju inte.
Amningsstunderna som är nu, när han är pigg, är sjukt stökiga så vi får väl se hur länge dom varar

 

[Saile]

Ja det vill jag också verkligen poängtera! Om er situation är ett problem så ska ni såklart försöka hitta ett annat sätt. Men om ni tycker att det fungerar så finns det inget som är fel med det bara för att andra tycker ett eller annat

Nej, det är såklart inget problem just nu. Men vill ju att han ska kunna somna utan mig förr eller senare.