Sommarföräldrar 2017

[BernT]

Jag läckte lite också, men det gör nog alla till en början oavsett om man blivit snittad eller inte. Bebisen är ju tung i slutet och ligger och trycker åå bäckenbotten och den blir försvagad. Det kommer man nog inte ifrån

Fast inte alla? Jag blev akutsnittad och läckte inte en droppe kiss varken under graviditeten eller efter snittet. Läckte bara massa fostervatten innan och blev apsjuk men det är en annan sak.

@Comatose jag kunde köra väldigt tung styrketräning 8 veckor efter mitt snitt utan problem. Var dock sjukt tränad innan + mina magmuskler gick ihop till precis som innan utan att jag egentligen tränade de något speciellt. Så jag har bara positiva erfarenheter av tiden efter snittet.

 

[Comatose]

Jag läkte ovanligt fort tror jag, Jag kände mig bra 1 vecka efter. Obekvämt att sätta sig upp i sängen visst, men inte ont. Ont hade jag typ 3 dagar allt som allt.
Fungera som vanligt nästan direkt. Gick långa promenader efter 2 veckor och började träna på gym när bebis var 4 månader, undvek dock magövningar.
Red första gången när bebis var 4veckor.

Det låter ju faktiskt helt fantastiskt bra. Jag lutar mer och mer åt snitt. Även om jag förstår vet att det funkar olika för alla.

 

[Ray]

I mitt fall var det framfallet som gjorde att jag läcker. Och det kom efter förlossningen.

Jag är verkligen SÄMST på att producera barn. Först kräks jag i nio månader, sen går jag sönder, sen får jag framfall och mystiska ledproblem som antagligen beror på gravidhormoner. Kul!

Ändå är det konstigaste att han är SÅ värd det. Har aldrig ångrat mig det minsta. Tur!

Har man ett barn i slutänden kan man vara nöjd

 

[Saigon]

Dagens i lands bekymmer.
Om jag ska flytta ett hinder så brukar jag vilja spara ryggen från att lyfta bommarna hela tiden och trycka dom åt sidan med foten.
Herrejesus vad det inte är fint för fogarna att stå på ett ben och trycka träbom åt sidan i sanden.
Och böja ner flera gånger är aj för ryggen...

Hur löser man det på ett graciöst sätt

Är det bara bommar du ska flytta? För då tänker jag att man kanske kan hålla ett grimskaft i ytterändarna (så att det bildar ett U) och lägga om ytteränden på bommen (man får förmodligen stoppa in foten under först så att man kan få in grimskaftet utan att behöva böja sig).

 

[BernT]

Dagens i lands bekymmer.
Om jag ska flytta ett hinder så brukar jag vilja spara ryggen från att lyfta bommarna hela tiden och trycka dom åt sidan med foten.
Herrejesus vad det inte är fint för fogarna att stå på ett ben och trycka träbom åt sidan i sanden.
Och böja ner flera gånger är aj för ryggen...

Hur löser man det på ett graciöst sätt

Man börjar med dressyr istället så slipper man bommar

 

[Ray]

Man börjar med dressyr istället så slipper man bommar

Jag förbjuder hoppning för alla andra oxå

 

[Ray]

Är det bara bommar du ska flytta? För då tänker jag att man kanske kan hålla ett grimskaft i ytterändarna (så att det bildar ett U) och lägga om ytteränden på bommen (man får förmodligen stoppa in foten under först så att man kan få in grimskaftet utan att behöva böja sig).

Smart. Ska absolut prova!

 

[hvala]

Nej, ingen speciell anledning, ingen sugklocka eller extremt långdragen förlossning. Bara otur. Det var ingen läskig förlossning, men rehabiliteringen efteråt tog tid. Och jag fick framfall som var inbokat för operation när jag upptäckte att jag var gravid.

Jag ska på läkarsamtal om ett par veckor, men jag är rädd att de kommer övertala mig att göra något som jag egentligen inte vill. Mitt förtroende för läkare i de här frågorna är väldigt lågt, kunskapen är generellt väldigt låg. Flera som undersökte sa "allt ser normalt ut" efter förlossningen, men det var ju inte det. Det känns som jag behöver ha en egen vilja i det här, innan besöket.

Du har ju absolut starka skäl att vilja ha planerat snitt och det borde inte bli något problem för dig att få det beviljat. Om du kommer fram till att du vill ha snitt.

Jag fick "bara" en grad 2 bristning och min konvalescens tog 4-5 mån men allt är inte helt återställt. Jag tror att jag vill försöka vaginalt nu, men jag kommer börja med aurorasamtal och ser hur det känns sen. Jag undviker att tänka på förlossningen i nuläget.

 

[Fritidsryttare]

Hur länge brukar ligamenten hålla på och bråka? Nu är de överjäkliga! Sambon fick hämta mig i stallet med andra bilen. Vissa anfall gör så ont att jag inte vet var jag ska ta vägen. Hemma nu och intar Alvedon. Kul när jag egentligen skulle högvaka på märren men det gick bara inte... Stallägaren är hemma och håller koll iaf

 

[Comatose]

Du har ju absolut starka skäl att vilja ha planerat snitt och det borde inte bli något problem för dig att få det beviljat. Om du kommer fram till att du vill ha snitt.

Jag fick "bara" en grad 2 bristning och min konvalescens tog 4-5 mån men allt är inte helt återställt. Jag tror att jag vill försöka vaginalt nu, men jag kommer börja med aurorasamtal och ser hur det känns sen. Jag undviker att tänka på förlossningen i nuläget.

Nej, om jag verkligen bestämmer mig för att bråka mig fram till ett kejsarsnitt så får jag det nog. Men det är det där med att jag ju inte egentligen vet vad jag vill. Jag är inte rädd för en vaginal förlossning (det tycker jag verkar mindre läskigt än ett kejsarsnitt) men jag är rädd för följderna om jag spricker igen. Om nån som inte hade syslöjd syr ihop mig igen. Hur kommer jag se ut då egentligen? Herregud...

 

[Hyacinth]

@Comatose och @Rosen-Knoppen , jag snittas på torsdag, så jag kan ju berätta hur det gick sen.

 

[Comatose]

@Comatose och @Rosen-Knoppen , jag snittas på torsdag, så jag kan ju berätta hur det gick sen.

Vad spännande! Och vad skönt att det snart är klart för dig, jag är AVUNDSJUK! Jag hatar verkligen att vara gravid, det är utan konkurrens de sämsta perioderna i mitt liv och jag läääääängtar till ungen är uuuuuuuteee! Känns ändå på nåt sätt lite hoppfullt att det ändå är dags att diskutera hur den ska komma ut nu, då är det inte så jättelång tid kvar.

Hur känner du dig inför snittet?

 

[Hyacinth]

Vad spännande! Och vad skönt att det snart är klart för dig, jag är AVUNDSJUK! Jag hatar verkligen att vara gravid, det är utan konkurrens de sämsta perioderna i mitt liv och jag läääääängtar till ungen är uuuuuuuteee! Känns ändå på nåt sätt lite hoppfullt att det ändå är dags att diskutera hur den ska komma ut nu, då är det inte så jättelång tid kvar.

Hur känner du dig inför snittet?

Jag är sanslöst lättad faktiskt. Känns så jäkla skönt att kunna lämna ansvaret för att få den till någon annan plus att det blir tidigare än om vi skulle invänta naturlig ankomst...
Jag hade en jobbig första förlossning och den är nog till stor del orsaken till att det blir 7,5 år mellan barnen och att jag väldigt länge var säker på att inte skaffa fler än ett barn.
Jag gjorde en tråd som heter Snitt som ligger några sidor bak, där finns massa bra info!

 

[cirkus]

Nej, om jag verkligen bestämmer mig för att bråka mig fram till ett kejsarsnitt så får jag det nog. Men det är det där med att jag ju inte egentligen vet vad jag vill. Jag är inte rädd för en vaginal förlossning (det tycker jag verkar mindre läskigt än ett kejsarsnitt) men jag är rädd för följderna om jag spricker igen. Om nån som inte hade syslöjd syr ihop mig igen. Hur kommer jag se ut då egentligen? Herregud...

En sådan som du borde ju verkligen kunna garanteras rätt hjälp vid en vaginal förlossning. Kan jag tycka.

 

[Comatose]

Jag är sanslöst lättad faktiskt. Känns så jäkla skönt att kunna lämna ansvaret för att få den till någon annan plus att det blir tidigare än om vi skulle invänta naturlig ankomst...
Jag hade en jobbig första förlossning och den är nog till stor del orsaken till att det blir 7,5 år mellan barnen och att jag väldigt länge var säker på att inte skaffa fler än ett barn.
Jag gjorde en tråd som heter Snitt som ligger några sidor bak, där finns massa bra info!

Vad skönt att det känns så bra inför snittet. Jag önskar att jag också var där, men det kanske tar lite mer tid bara. Jag fattar att ungen måste ut på något sätt, jag önskar bara att det kunde ske lite magiskt sådär. Att nån bara knäppte med fingrarna och så ligger han där, rosig och frisk. Det är min drömförlossning. Kanske inte helt realistiskt tyvärr.

Jag har läst din tråd, den var bra. Och googlat massor. Men jag känner mig inte klokare. Jag som brukar vara så himla lugn och obrydd, "det ordnar sig", känner mig helt stressad över det här. Ovant. Å andra sidan tänkte jag ju "det löser sig" sist också. Litade på att folk visste vad de gjorde. Och så känns det inte längre, den som fått fixa till andras misstag efter förlossningen är jag. Så jag litar egentligen mest på mig själv. Fast just nu tänker jag rätt oklart.

 

[Comatose]

En sådan som du borde ju verkligen kunna garanteras rätt hjälp vid en vaginal förlossning. Kan jag tycka.

Fast det är väl det där med vad som är "rätt hjälp" också. De som sydde mig trodde nog att de visste vad de höll på med. Och barnmorskan höll emot med varma handdukar precis som hon skulle göra, men ändå blev det fel. En kombo mellan att ibland har man otur och att förlossningsvården är rätt dålig på förlossningsskador. Jag vet inte jag. Hoppas på att de har bra input åt mig när jag ska på nästa samtal.

 

[Hyacinth]

Vad skönt att det känns så bra inför snittet. Jag önskar att jag också var där, men det kanske tar lite mer tid bara. Jag fattar att ungen måste ut på något sätt, jag önskar bara att det kunde ske lite magiskt sådär. Att nån bara knäppte med fingrarna och så ligger han där, rosig och frisk. Det är min drömförlossning. Kanske inte helt realistiskt tyvärr.

Jag har läst din tråd, den var bra. Och googlat massor. Men jag känner mig inte klokare. Jag som brukar vara så himla lugn och obrydd, "det ordnar sig", känner mig helt stressad över det här. Ovant. Å andra sidan tänkte jag ju "det löser sig" sist också. Litade på att folk visste vad de gjorde. Och så känns det inte längre, den som fått fixa till andras misstag efter förlossningen är jag. Så jag litar egentligen mest på mig själv. Fast just nu tänker jag rätt oklart.

Jag kan ha lite dödsångest på nätterna, men det är ett intet mot känslorna inför en vaginal förlossning. Skulle det vara enda sättet skulle man kunna bulta mig direkt. Jag har fått så himla bra uppbackning av vården nu, dels tre kuratorsamtal innan för att bearbeta och förbereda, två läkarsamtal, ett förberedande samtal inför eftervård. Jag är omhändertagen på ett makalöst sätt.

 

[Hyacinth]

Fast det är väl det där med vad som är "rätt hjälp" också. De som sydde mig trodde nog att de visste vad de höll på med. Och barnmorskan höll emot med varma handdukar precis som hon skulle göra, men ändå blev det fel. En kombo mellan att ibland har man otur och att förlossningsvården är rätt dålig på förlossningsskador. Jag vet inte jag. Hoppas på att de har bra input åt mig när jag ska på nästa samtal.

Vill du ha tips om bra kurator på SöS kan jag pm:a.

 

[Ray]

Jag är sanslöst lättad faktiskt. Känns så jäkla skönt att kunna lämna ansvaret för att få den till någon annan plus att det blir tidigare än om vi skulle invänta naturlig ankomst...
Jag hade en jobbig första förlossning och den är nog till stor del orsaken till att det blir 7,5 år mellan barnen och att jag väldigt länge var säker på att inte skaffa fler än ett barn.
Jag gjorde en tråd som heter Snitt som ligger några sidor bak, där finns massa bra info!

Blir lite glad ändå att det finns fler som väntat ovanligt länge mellan barnen. Om allt går som det ska denna gången blir det 8 år mellan. Nu är det inte helt enligt plan men det tig i alla fall 5 år innan jag ens tänkte på ett barn till. Då hade jag ingen jättesvår förlossning och en jämförelsevis bra graviditet- men jag tyckte och tycker det är tufft ändå .

 

[Rosen-Knoppen]

Sambon har startat mastodont projekt; tömmer garaget på alla saker Jag blir alldeles matt och får sammandragningar av att bara titta på honom
1 släng hög, till tippen, 1 med saker som ska upp på vinden och 1 som ska in i garaget igen

Sonen är tack och lov med farfar på museum så jag slipper iaf tänka på honom och kan vara matt ifred.

Undra om sambon fått en knäpp eller bara en släng av "måste vårstäda"-sjuka