Sommarföräldrar 2017

[Fritidsryttare]

@Fritidsryttare Grattis till graviditeten! Oj va jag känner igen mig i allt du skriver, det kunde vara mina ord. Blev helt oplanerat gravid för två år sedan när min sambo (fast då bodde vi inte ihop än) precis åkt till Mali för 4 månaders tjänstgöring. Allt gick ju väl ändå och vi har idag världens finaste 1,5-åring men psyket mitt har fått ett par rejäla törnar under tiden, vilket nog delvis beror på hur jag mådde under den där första tiden. Hästar har jag tyvärr tappat suget på och jag sålde nyligen mitt avelssto, kändes bara som något tidskrävande som gav dåligt samvete. Det finns många saker som påverkat mitt mående, kanske framför allt att jag kämpade med en sjuk fölungen barnets första månader i livet, och det behöver såklart inte bli lika för dig, men du är klok som reflekterar över det tycker jag.

Lycka till!

Tack! Så skönt att läsa att jag inte är ensam om att ha upplevt samma sak, bara det är en tröst.
Var du ensam även efter barnets födelse, och hur har du fått ihop vardagen?
Har du återhämtat dig psykiskt efter den jobbiga tiden?
Även om sambon inte kan göra så mycket åt mitt mående hur eller hur så hade det varit mentalt stöttande att ha honom hemma, det går inte att få samma kommunikation över internet och telefon. Jag brukar tycka att perioderna när jag är själv är sköna då jag kan ägna mig åt sånt jag vill, men i det här läget hade det helt klart varit skönt att ha honom hemma som en "vanlig" karl.

För mig är det essentiellt att få ihop vardagen på ett bra sätt tills lille knodden kommer ut. Jag står med 4 hästar på olika stall, ett ytterligare föl på väg och sen en hund på det. Inga problem i vanliga fall, kanske inte optimalt, men ändå hanterbart. Nu kommer det mesta lösa sig framöver då jag flyttar hem ett sto och årsfölet åker till lösdrift, men jag har fortfarande en häst för mycket efter det.
En rätt stor tröst är att knodden kommer att födas vid rätt tidpunkt på året, hästarna kommer gå ute på bete länge efteråt och fölet har blivit lite större. Jag har ju också stått med sjuk fölunge en stor del av hösten och det slitet och den oron önskar jag inte min värsta fiende, att du dessutom hade en nyfödd samtidigt måste ha varit en mardröm så jag förstår att du lessnade för jag är på upphällningen själv just nu.

 

[athena_arabians]

@Fritidsryttare: Hur lång tid tar det för din karl att ta sig hem? Särbon var ute på jobb med en kollega som hade en fru som skulle föda när som helst. De hade sett till att han kunde bara släppa allt och dra om hon ringde. Han hade väl kanske 5-6 timmar hem.

 

[Fritidsryttare]

@Fritidsryttare: Hur lång tid tar det för din karl att ta sig hem? Särbon var ute på jobb med en kollega som hade en fru som skulle föda när som helst. De hade sett till att han kunde bara släppa allt och dra om hon ringde. Han hade väl kanske 5-6 timmar hem.

Hehehe 1-2 dygn kanske? Svårt att säga men befinner de sig på jobb ute på öppet vatten så är det inte så lätt för honom att bara flyga in i helikopter, sen har han minst 2-3 flyg att passa. Vet inte ens om rederiet skulle tillåta det då han inte är fastanställd. Vi pratade om det där för ett par dagar sedan, en kollega hade fått beviljat ledighet 2 veckor innan bf. Ämnet kom även upp igår under ett samtal, då en väldigt ytligt bekant hade goda vänner på sjön, den ena där hade missat frugans förlossning så det är nog inte helt ovanligt.

 

[athena_arabians]

Hehehe 1-2 dygn kanske? Svårt att säga men befinner de sig på jobb ute på öppet vatten så är det inte så lätt för honom att bara flyga in i helikopter, sen har han minst 2-3 flyg att passa. Vet inte ens om rederiet skulle tillåta det då han inte är fastanställd. Vi pratade om det där för ett par dagar sedan, en kollega hade fått beviljat ledighet 2 veckor innan bf. Ämnet kom även upp igår under ett samtal, då en väldigt ytligt bekant hade goda vänner på sjön, den ena där hade missat frugans förlossning så det är nog inte helt ovanligt.

Aha, då var det lite värre Jag kan säga att särbons kollega hade varit ett vrak, han hoppade till varenda gång telefonen ringde (han såg inte vem det var, han hade blåtand i kåporna)

 

[Fritidsryttare]

Aha, då var det lite värre Jag kan säga att särbons kollega hade varit ett vrak, han hoppade till varenda gång telefonen ringde (han såg inte vem det var, han hade blåtand i kåporna)

Haha det lär ju vara svårt att sköta jobbet när man vet att det är på g, så att säga. Jag känner mest att det skulle inte vara förvånande om jag fick ligga på förlossningen ensam, eftersom det mesta tenderar att hända när sambon är iväg på jobb (punkteringar, takpannor blåser ner, föl föds, osv osv). Ställer man in sig på det värsta så lär man förhoppningsvis bli positivt överraskad iaf.

 

[Petronella]

Hehehe 1-2 dygn kanske? Svårt att säga men befinner de sig på jobb ute på öppet vatten så är det inte så lätt för honom att bara flyga in i helikopter, sen har han minst 2-3 flyg att passa. Vet inte ens om rederiet skulle tillåta det då han inte är fastanställd. Vi pratade om det där för ett par dagar sedan, en kollega hade fått beviljat ledighet 2 veckor innan bf. Ämnet kom även upp igår under ett samtal, då en väldigt ytligt bekant hade goda vänner på sjön, den ena där hade missat frugans förlossning så det är nog inte helt ovanligt.

Åh vad jag känner med dig även om jag har de lite lättare (ibland är de bra o få perspektiv på saker och ting). Min karl jobbar tvåveckorsskift i Norge och så två veckor hemma, och vissa perioder hade varit joooobbigt att ha han borta så mkt när jag mått skit, men man överlever det med. Nu har jag ju turen att när de närmar sig så kommer han sluta på jobbet o flytta hem på heltid igen (första gången på typ 5år som vi kommer bo ihop på heltid tillsammans igen). Men först hade jag tänkt att han kommer hem två veckor före satt datum, nu är vi mer inställda på 4,6veckor beroende på de passar i schemat. Då jag ju inte bo i mitt hemland (jag bor på island) så vill jag inte behöva åka själv till sjukhuset dit jag har 6mil nu (över ett fjäll som ofta är avstängt under höst, vinter o vår pga. Väder) och efter flytt har 20mil till sjukhuset..

Förstår att det inte är en lösning för alla, men för oss har de alltid varit planen att han ska komma hem, jag hade inga planer på att vara ensamstående till 50% så utan den planen hade de inte blivit några barn gjorda hos oss.
Som sagt ibland är de bra att få perspektiv på saker. Hoppas dock verkligen att ni löser de så att din karl kan vara hemma över förlossningen, känns som något man helst inte vill missa om de går att undvika.

 

[Fritidsryttare]

Åh vad jag känner med dig även om jag har de lite lättare (ibland är de bra o få perspektiv på saker och ting). Min karl jobbar tvåveckorsskift i Norge och så två veckor hemma, och vissa perioder hade varit joooobbigt att ha han borta så mkt när jag mått skit, men man överlever det med. Nu har jag ju turen att när de närmar sig så kommer han sluta på jobbet o flytta hem på heltid igen (första gången på typ 5år som vi kommer bo ihop på heltid tillsammans igen). Men först hade jag tänkt att han kommer hem två veckor före satt datum, nu är vi mer inställda på 4,6veckor beroende på de passar i schemat. Då jag ju inte bo i mitt hemland (jag bor på island) så vill jag inte behöva åka själv till sjukhuset dit jag har 6mil nu (över ett fjäll som ofta är avstängt under höst, vinter o vår pga. Väder) och efter flytt har 20mil till sjukhuset..

Förstår att det inte är en lösning för alla, men för oss har de alltid varit planen att han ska komma hem, jag hade inga planer på att vara ensamstående till 50% så utan den planen hade de inte blivit några barn gjorda hos oss.
Som sagt ibland är de bra att få perspektiv på saker. Hoppas dock verkligen att ni löser de så att din karl kan vara hemma över förlossningen, känns som något man helst inte vill missa om de går att undvika.

Alla har vi våra egna bekymmer, din beskrivning om avståndet till sjukhuset t.ex. låter som en mardröm i mina ögon och hade varit extremt stressande för mig. Vi har fem minuter in till vårt sjukhus och annars 7 mil till nästa större, små avstånd i jämförelse. Riktigt tufft att du pallar det, men visst, har man inget val så.. Skönt för dig med vetskapen om att din karl flyttar hem i god tid till förlossningen, det lär ju tyvärr inte hända med min.

Min sambo vill ju gärna ha åtminstone två barn medan jag känner att nä, ett räcker gott och väl om jag ska vara ensamstående halva tiden (bara för det väntar jag väl tvillingar...). Det finns jobberbjudanden för honom på land, jag hade ju gärna sett att han tog ett av dem, men det lär inte hända inom överskådlig framtid som det ser ut just nu iallafall.

 

[KJK]

Kub idag. Allt såg fint ut, två vildingar som snurrade och vinkade där inne. Så galet att de ser ut som små minibebisar fast de är så små...

 

[Thalbaz]

Inskrivning igår och jag har gått upp 4 kg sedan jag blev gravid! Jag får nog dra ner på sötsakerna lite, efter jul. Förra graviditeten var jag minsann inte det minsta sugen på sötsaker men inte den här gången och jag är bra på att sätta i mig godis och kakor normalt...

Idag har jag varit på julbord och proppat i mig och magen har aldrig sett så stor ut. Jag är glad att jag handlade ett par begagnade gravidjeans i veckan. Jag kan fortfarande knäppa mina vanliga men de klämmer så dant på magen då.

Jag har börjat få väldigt ont i ljumskarna på morgonen, det känns ungefär som träningsvärk. Frågan är om det är foglossningen som spökar eller om jag ligger och spänner mig på natten. Det brukar släppa fram emot niosnåret när man rört lite på sig.

 

[Fritidsryttare]

En timmes väntetid på thaimaten jag beställde. Magen hotade med omedelbar vomering trots frenetiskt knaprande av russin, mindre lockande i julklappsrushen. Nu sitter jag med en svalkande smoothie i handen...

 

[MalanMjöl]

Första besöket hos barnmorskan idag, mest en massa information, tyvärr en del negativ sådan som att de stänger patienthotellet from 1 mars + slutar med födselsförberedelseskurserna (eller vad det nu heter på svenska) denna våren.
Men fick iaf lyssna på hjärtslag och där kom en spark mot dopplern också!

 

[superstar]

Tack! Så skönt att läsa att jag inte är ensam om att ha upplevt samma sak, bara det är en tröst.
Var du ensam även efter barnets födelse, och hur har du fått ihop vardagen?
Har du återhämtat dig psykiskt efter den jobbiga tiden?
Även om sambon inte kan göra så mycket åt mitt mående hur eller hur så hade det varit mentalt stöttande att ha honom hemma, det går inte att få samma kommunikation över internet och telefon. Jag brukar tycka att perioderna när jag är själv är sköna då jag kan ägna mig åt sånt jag vill, men i det här läget hade det helt klart varit skönt att ha honom hemma som en "vanlig" karl.

För mig är det essentiellt att få ihop vardagen på ett bra sätt tills lille knodden kommer ut. Jag står med 4 hästar på olika stall, ett ytterligare föl på väg och sen en hund på det. Inga problem i vanliga fall, kanske inte optimalt, men ändå hanterbart. Nu kommer det mesta lösa sig framöver då jag flyttar hem ett sto och årsfölet åker till lösdrift, men jag har fortfarande en häst för mycket efter det.
En rätt stor tröst är att knodden kommer att födas vid rätt tidpunkt på året, hästarna kommer gå ute på bete länge efteråt och fölet har blivit lite större. Jag har ju också stått med sjuk fölunge en stor del av hösten och det slitet och den oron önskar jag inte min värsta fiende, att du dessutom hade en nyfödd samtidigt måste ha varit en mardröm så jag förstår att du lessnade för jag är på upphällningen själv just nu.

Han kom hem i graviditetsvecka 23 eller nåt sånt, men har även varit borta två tioveckorsperioder under detta år.

Om jag återhämtat mig psykiskt? Både jag och nej, psykisk ohälsa är ju väldigt komplex och det är svårt att veta vad som är vad. Jag mår fortfarande inte toppen men mycket bättre. Det är tufft att vara småbarnsförälder, så det är svårt som sagt att veta vad som är vad. Men nu i efterhand har jag insett ändå hur allt hänger ihop och hur sårbar man är som nybliven förälder. Soppan med sjuk fölunge, och kanske särskilt efter den tuffa starten på graviditeten, i kombination med "vanliga saker" som sömnbrist och amningsstrul, har påverkat min anknytning till dottern vilket känns så tråkigt. I efterhand fattar jag hur vansinnigt det var att kämpa med klinikbesök och boxvila och samtidigt komma in i rollen som mamma, men när man är mitt i så har man inte så mycket val. Jag kan känna nu att jag miste om dotterns första tiden i livet och det vill jag gärna varna andra för. Så det är skönt att höra att du har en plan inför att underlätta för dig

 

[Fritidsryttare]

Han kom hem i graviditetsvecka 23 eller nåt sånt, men har även varit borta två tioveckorsperioder under detta år.

Om jag återhämtat mig psykiskt? Både jag och nej, psykisk ohälsa är ju väldigt komplex och det är svårt att veta vad som är vad. Jag mår fortfarande inte toppen men mycket bättre. Det är tufft att vara småbarnsförälder, så det är svårt som sagt att veta vad som är vad. Men nu i efterhand har jag insett ändå hur allt hänger ihop och hur sårbar man är som nybliven förälder. Soppan med sjuk fölunge, och kanske särskilt efter den tuffa starten på graviditeten, i kombination med "vanliga saker" som sömnbrist och amningsstrul, har påverkat min anknytning till dottern vilket känns så tråkigt. I efterhand fattar jag hur vansinnigt det var att kämpa med klinikbesök och boxvila och samtidigt komma in i rollen som mamma, men när man är mitt i så har man inte så mycket val. Jag kan känna nu att jag miste om dotterns första tiden i livet och det vill jag gärna varna andra för. Så det är skönt att höra att du har en plan inför att underlätta för dig

Tack för ditt svar, jag känner att det finns mycket i din text att ta till sig av och reflektera över just för att jag vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för att klara den här graviditeten och samtidigt må bra, även tiden efter graviditeten ska förlöpa så smidigt som möjligt. Som tur är är det lågsäsong för mig den här tiden på året, har bara plugget. Därför kan jag sova så mycket jag behöver, vilket för närvarande är cirka 13 timmar per dygn, helt galet...
Som sagt, tack för ditt svar, det var till stor hjälp och tröst för mig.

 

[Fritidsryttare]

I dag har jag flyttat om hästarna lite grann. Fölungen åkte lite tidigare till lösdriften, hade egentligen tänkt vänta tills hans matte kom hem på julledigt men så kände jag igår att jag spyr om jag ska hålla på och åka så mycket längre och så fick jag besked om att de andra ungarna skulle åka idag. Han var jätteduktig, gick rakt på med lite hjälp och åkte så snällt. Krypkörde typ i 30 km i timmen längs skogsvägarna, det ligger bara 10 minuter bort så det gick bra. Nya kompisar hittade han omgående, tror han kommer trivas med grabbarna i nya flocken.

Sen var det bara att hämta hem ridhästen också. Så nu går samtliga ston tillsammans igen i hagen, heeelt fantastiskt skönt. Har knappt känt mig trött eller illamående idag, men så har jag knaprat clementiner för glatta livet också...nästan ett kg () men det funkar faktiskt.

Stallägaren fick veta om mitt tillstånd lite tidigare än tänkt också... Fick frågan om jag tänkt köra på som vanligt i vår och sommar med jobb och då fick jag krypa till korset och berätta. Inga problem, jag får gå där och jobba på så länge och mycket som jag orkar.

 

[Ryttla]

Jag tänker rida tills kroppen säger ifrån. Jag känner redan av fogarna tyvärr och längre turer samt tuffare pass på banan brukar kännas efteråt. Vi har lagt träningarna på hyllan och det kommer att bli skogsmulleridning i fortsättningen. Jag har funderat lite på medryttare men har lite lätt kontrollbehov när det gäller hästen så det lutar åt att han får vila när jag inte kan rida längre, dessutom är han lite knepig att sköta.

Förstår dig! Har väl också lite kontrollbehov av samma anledning då stoet har en del egenheter för sig i ridningen.

Jag tänkte rida länge.

Bäckenet tyckte annorlunda.

Ponnyn är avställd. Lättast så för mig

Har du hjälp med stallsysslor eller klarar du så pass mycket trots bäckenet?

Hoppar åter igen in från vårtråden
Jag rider fortfarande i slutet av vecka 21 på heltid (8-10hästar om dagen) har ibland lite problem med bromsen på de piggaste hästarna då magmusklerna börjat töja sig o inte alltid funkar som jag tänkt, men i övrigt inga problem.
Men har å andra sidan ännu inga problem med fogar eller rygg men de kan ju komma som ett brev på posten imorgon om man har otur, svårt o planera när man är gravid Min plan var att inte må illa, sket sig totalt i vecka 7....

Har du egna hästar som kommer påverkas när du inte längre kan rida?

Jag har planer på att eventuellt släppa iväg ridhästen till en kompis på långtidsfoder. Inte bara för att jag är gravid utan för att jag tappat sugen på att rida och behöver ett break mentalt, har åkt som en jojo mellan olika stall och haft sjuka och skadade hästar hela hösten så jag är helt bränd. Därav blir det inte mycket ridning ens nu. Försöker släpa mig upp några dagar i veckan och hoppas kunna fortsätta med det, men hästen som rids är rätt knepig så när jag blir mer otymplig så kommer jag nog sitta av. Hade min stabila klippa varit igång så hade jag nog velat rida aktivt så länge det gått, men hon är högdräktig och allvarligt skadad så det kan jag inte.

Min valack är ute på foder sedan en längre tid tillbaka och jag hoppas att han får stanna där ett bra tag till. Skönt att bara ha stoet att tänka på.

 

[Carand]

I dag har jag flyttat om hästarna lite grann. Fölungen åkte lite tidigare till lösdriften, hade egentligen tänkt vänta tills hans matte kom hem på julledigt men så kände jag igår att jag spyr om jag ska hålla på och åka så mycket längre och så fick jag besked om att de andra ungarna skulle åka idag. Han var jätteduktig, gick rakt på med lite hjälp och åkte så snällt. Krypkörde typ i 30 km i timmen längs skogsvägarna, det ligger bara 10 minuter bort så det gick bra. Nya kompisar hittade han omgående, tror han kommer trivas med grabbarna i nya flocken.

Sen var det bara att hämta hem ridhästen också. Så nu går samtliga ston tillsammans igen i hagen, heeelt fantastiskt skönt. Har knappt känt mig trött eller illamående idag, men så har jag knaprat clementiner för glatta livet också...nästan ett kg () men det funkar faktiskt.

Stallägaren fick veta om mitt tillstånd lite tidigare än tänkt också... Fick frågan om jag tänkt köra på som vanligt i vår och sommar med jobb och då fick jag krypa till korset och berätta. Inga problem, jag får gå där och jobba på så länge och mycket som jag orkar.

Vill bara lägga in ett varningens ord om att äta för mycket clementiner. Man kan åka på tarmvred så det kan va bra att vara försiktig. O pilla bort så mycket som möjligt av det vita

 

[lil-sis]

Förstår dig! Har väl också lite kontrollbehov av samma anledning då stoet har en del egenheter för sig i ridningen.



Har du hjälp med stallsysslor eller klarar du så pass mycket trots bäckenet?



Har du egna hästar som kommer påverkas när du inte längre kan rida?



Min valack är ute på foder sedan en längre tid tillbaka och jag hoppas att han får stanna där ett bra tag till. Skönt att bara ha stoet att tänka på.

Mina går på lösdrift och betar (!!) fortfarande, får proteiner i hink när sambon kommer hem. Vattnet är i thermobar och fylls på genom uppvärmd kran som öppnas i huset

Har djupströbädd på vintern så fyller bara på ny halm. Hagen mockas med traktor.

Dvs extremt lättskötta. När det är dags för hö så lyfter sambon ner 40kgs bal i stallet som jag portionerar ut sen.

 

[Fritidsryttare]

Vill bara lägga in ett varningens ord om att äta för mycket clementiner. Man kan åka på tarmvred så det kan va bra att vara försiktig. O pilla bort så mycket som möjligt av det vita

Hjälp, kände nästan på mig att det var för bra för att vara sant! Tack för rådet!

 

[Petronella]

Har du egna hästar som kommer påverkas när du inte längre kan rida?

Ja de har jag, helt två st tävlingshästar, den ena fick ett års ledigt då jag inte orkar traggla med han (en svår o envis grabb som saknar mycket mjukhet).. men den andra är fortfar i träning och hopps jag kan rida han hela vägen fram till förlossning och sen får han springa själv tills jag är fit for fight, vill nämligen tävla han i sommar men så kan ju allt ändras men han är mjuk mjuk och superlydig och världens snällaste så det bör gå hyfsat bra hoppas jag

 

[lil-sis]

Vill bara lägga in ett varningens ord om att äta för mycket clementiner. Man kan åka på tarmvred så det kan va bra att vara försiktig. O pilla bort så mycket som möjligt av det vita

Inte ens jag med GBP-mage har gjort det Fått tarmvred av småcitrusarna (ännu).