Sommarföräldrar 2017

Det borde väl inte vara omöjligt att ha samma storlek nästa vinter? För min del är det bara 1jacka som inte passat efter förra graviditeten, men den va snudd på tight före också.
Nä, jag hoppas inte det. Storlek S var helt lagom i storleken, medan Medium var för lång i armarna. Vet inte hur mycket av graviditetskilona som brukar försvinna av sig självt och hur fort det går men jag har några månader på mig att gå ner. :)
 
Verkligen HELT sjukt :p Någon som har gympapass inne i magen liksom, börjar misstänka att den lilla kommer bli lika överaktiv som sin morsa :o:p
Haha om vår knodd brås på sin far så kommer jag förlora förståndet tror jag. Han har energi för fem min karl. :love:
Nu har jag fått tid för inskrivning och hälsosamtal, hjälp. :eek:
 
Pratade med barnmorskan om det där med fåren också och förklarade läget. Hon sa att katter var "värst" och att jag redan lär ha blivit smittad med tanke på att jag "krälat i skiten" sen jag var liten (uppfödd på bondgård och var inte speciellt renlig som barn), hon trodde således inte att det skulle vara några problem eftersom jag inte skulle vara delaktig i lamningen eller så.
 
Har ni fått någon mage än? Jag är i början av v 14 och börjar väl få en antydan, det varierar dock från dag till dag hur mkt det syns. Är smal men inte pinnsmal annars, 167cm 60-62 kg ungefär, smal midja och kurvig rumpa.

Har inga problem att ha mina vanliga kläder vilka iofs mest är av typen bekväma friluftsbyxor à la Fjällräven, Lundhags och liknande och alltså är relativt rymliga jmf med jeans. Har inte provat mina jeans på länge, tveksamt om jag kan knäppa dem.

Har gått ner ca 2 kg sen jag plussade trots att jag inte kräkts. Har dock tidvis mått lite illa och har ätit mindre än normalt då jag upplevt att jag blivit proppmätt på två tuggor typ.

Vet att det är individuellt och allt det där men det är ändå kul att höra hur andra har det :-)
 
Har ni fått någon mage än? Jag är i början av v 14 och börjar väl få en antydan, det varierar dock från dag till dag hur mkt det syns. Är smal men inte pinnsmal annars, 167cm 60-62 kg ungefär, smal midja och kurvig rumpa.

Har inga problem att ha mina vanliga kläder vilka iofs mest är av typen bekväma friluftsbyxor à la Fjällräven, Lundhags och liknande och alltså är relativt rymliga jmf med jeans. Har inte provat mina jeans på länge, tveksamt om jag kan knäppa dem.

Har gått ner ca 2 kg sen jag plussade trots att jag inte kräkts. Har dock tidvis mått lite illa och har ätit mindre än normalt då jag upplevt att jag blivit proppmätt på två tuggor typ.

Vet att det är individuellt och allt det där men det är ändå kul att höra hur andra har det :-)

Jag tycker jag har fått lite mage men syns knapp på morgonen. När man har ätit samt på kvällen sväller den ju upp så man känner sig gigantisk. :crazy: Jag känner mig rätt tjock men det är inget som syns om man inte vet om det, jag är ju van att vara smal. Jag är 164 cm och vägde ca 53kg innan jag blev gravid så som sagt inte tjock. Nu har jag väl gått upp ca 2kg skulle jag gissa, har ingen våg hemma så det blir vägning när jag är hos BM. :p
 
Jag är bara svullen *suck*. Magen är himla strulig och står rakt ut. Är också ca 164 cm och vägde runt 54-55 innan men har gått upp några kilo men är nog bara i vätska och svullenhet känns det som. Tycker det syns ordentligt även om det inte är bebismagen som syns än, men ingen har lagt märke till det, jobbarkläderna är ganska bylsiga men mina vanliga kläder är tajta.
 
Jag har en last i livet och det är kaffe. Idag börjar det ta emot att dricka... hur gör ni andra kaffedrickare, har ni haft kvar kaffesuget genom graviditeten? Jag har druckit mina 1-2 koppar varje morgon sen jag var 11, jag är ungefär lika stingslig utan mitt morgonkaffe som en uppretad noshörning så det blir synd om sambon om han både ska dras med hormoner och koffeinbrist...
Har för övrigt blivit rätt gråtmild av mig (det var jag förvisso redan innan jag plussade, då trodde jag det var extrem PMS), fick en tår i ögat när stridsflygen passerade över stan igår. Inte riktigt likt mig, om man säger så.:meh:
 
Jag har en last i livet och det är kaffe. Idag börjar det ta emot att dricka... hur gör ni andra kaffedrickare, har ni haft kvar kaffesuget genom graviditeten? Jag har druckit mina 1-2 koppar varje morgon sen jag var 11, jag är ungefär lika stingslig utan mitt morgonkaffe som en uppretad noshörning så det blir synd om sambon om han både ska dras med hormoner och koffeinbrist...
Har för övrigt blivit rätt gråtmild av mig (det var jag förvisso redan innan jag plussade, då trodde jag det var extrem PMS), fick en tår i ögat när stridsflygen passerade över stan igår. Inte riktigt likt mig, om man säger så.:meh:

Jag är normalt en kaffeälskare men kunde inte dricka kaffe förra grav och inte denna heller. Börjar redan tappa smak för det innan plus. Smakar och luktar sur bark:yuck: Dricker te istället! Veckan efter förlossning så är det gott igen:up:
 
Jag har en last i livet och det är kaffe. Idag börjar det ta emot att dricka... hur gör ni andra kaffedrickare, har ni haft kvar kaffesuget genom graviditeten? Jag har druckit mina 1-2 koppar varje morgon sen jag var 11, jag är ungefär lika stingslig utan mitt morgonkaffe som en uppretad noshörning så det blir synd om sambon om han både ska dras med hormoner och koffeinbrist...
Har för övrigt blivit rätt gråtmild av mig (det var jag förvisso redan innan jag plussade, då trodde jag det var extrem PMS), fick en tår i ögat när stridsflygen passerade över stan igår. Inte riktigt likt mig, om man säger så.:meh:

Både denna och förra graviditeten (som inte gick bra) så började kaffe smaka illa runt v. 7 och smaka bra igen runt v. 11. Så nu dricker jag kaffe igen fast inte så mycket, får lite halsbränna av det nu och vill inte ställa till det för mycket för magen.
 
Jag är normalt en kaffeälskare men kunde inte dricka kaffe förra grav och inte denna heller. Börjar redan tappa smak för det innan plus. Smakar och luktar sur bark:yuck: Dricker te istället! Veckan efter förlossning så är det gott igen:up:
Så lustigt, för just te har jag börjat bli sugen på och jag dricker normalt inte te ! Jag kan fortfarande känna suget efter kaffe på morgonen men när jag sitter där med min kopp så känner jag hur magen börjar protestera. Annars brukar kaffet vara en bra indikator på hur sjuk jag är, är jag inte sugen på kaffe så är jag _sjuk_, annars är jag bara lite krasslig. :p
 
Både denna och förra graviditeten (som inte gick bra) så började kaffe smaka illa runt v. 7 och smaka bra igen runt v. 11. Så nu dricker jag kaffe igen fast inte så mycket, får lite halsbränna av det nu och vill inte ställa till det för mycket för magen.
Hoppas mitt kaffesug kommer tillbaka då, det är något av en helig ritual för mig att sitta med en kopp varje morgon, antar att det är nåt liknande för de som röker och tar sin första morgoncigg.:p
 
Nu har ni tid på er att sätta er in i vad ni tror att ni behöver. :)

Nånstans att sova. Skydd i bilen. En barnvagn. Kläder. Blöjor. Nappar och flaskor. Det blir liksom en bra början.

Sen har jag själv lagt till tvättlappar (handdukar i mycket liten storlek), haklappar för dregel/kräks och babyolja att göra rent huden med. Och jag har gjort några filtar, till både säng och barnvagn. Man kan köpa sånt, men jag har alltid nåt i händerna vid tvn så det har liksom varit naturligt för mig att göra själv.
Vi har inget badkar och när vi fick frågan om vi ville få en badbalja med ställning till tackade vi ja - så behöver vi/barnet inte bada i vasken.
Jag har valt att köpa en amningskudde, för att kunna få bra stöd när jag ammar.
Jag har fått några gravidbyxor. I övrigt går jag fortfarande, i vecka 35, i mina vanliga kläder (de som fortfarande passar). Tänker inte köpa några speciella amningströjor, utan satsar på vanliga linnen och skjortor. Har köpt några amningstoppar/-bhs.

Sen finns det ju huuur mycket saker som helst. Babynest, dagsäng/vagga, stolar, lekgym, specialgrejer hit och dit o s v. Men det har ni tid på er att upptäcka. Börja med att njuta av glädjen att vara gravid. Den känslan är viktig att våga njuta av.

Njuta? Av att vara gravid??
 
Hoppas mitt kaffesug kommer tillbaka då, det är något av en helig ritual för mig att sitta med en kopp varje morgon, antar att det är nåt liknande för de som röker och tar sin första morgoncigg.:p

Det gör det säkert. För mig är kaffet en jättebra grej att pausa, jag har lite svårt att komma ihåg och vilja bryta när jag jobbar och då är kaffet en bra grej att pausa huvudet en liten stund :p
 
Våga njuta av själva grejen att ha befruktat ett ägg som ska bli en ny liten människa. Behöver alltså inte vara själva graviditeten och alla dess besvär.

M v h
Hon som mått dåligt på alla möjliga sätt i 35 veckor, inte kommer upp ur soffan utan knivhugg i fogarna och fortfarande spyr.


Ja... Jag vet inte, det kanske bara är jag som inte fixar det där härliga. Visst är jag glad att vi ska få ett till barn, men jag skulle inte kalla det för att njuta av min graviditet. Känns väldigt långt bort. Det är mina absolut jobbigaste perioder i livet. Men klart, om man kan det så är det ju bra!
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Har ni fått någon mage än? Jag är i början av v 14 och börjar väl få en antydan, det varierar dock från dag till dag hur mkt det syns. Är smal men inte pinnsmal annars, 167cm 60-62 kg ungefär, smal midja och kurvig rumpa.

Har inga problem att ha mina vanliga kläder vilka iofs mest är av typen bekväma friluftsbyxor à la Fjällräven, Lundhags och liknande och alltså är relativt rymliga jmf med jeans. Har inte provat mina jeans på länge, tveksamt om jag kan knäppa dem.

Har gått ner ca 2 kg sen jag plussade trots att jag inte kräkts. Har dock tidvis mått lite illa och har ätit mindre än normalt då jag upplevt att jag blivit proppmätt på två tuggor typ.

Vet att det är individuellt och allt det där men det är ändå kul att höra hur andra har det :-)

Är i vecka 15+0 idag och börjar få lite större mage, men nog mest jag själv som ser/märker det. Byxor och liknande passar fortfarande. Sen hade jag fri förra veckan och bakade pepparkakor och lussekatter vilket säkert inte har gjort magen mindre… :angel:
Gissar på att jag har gått upp ca 2 kg totalt. Första besöket hos barnmorskan sker på fredag, lär väl bli vägd då och få det svart på vitt… :crazy:

Jag har en last i livet och det är kaffe. Idag börjar det ta emot att dricka... hur gör ni andra kaffedrickare, har ni haft kvar kaffesuget genom graviditeten? Jag har druckit mina 1-2 koppar varje morgon sen jag var 11, jag är ungefär lika stingslig utan mitt morgonkaffe som en uppretad noshörning så det blir synd om sambon om han både ska dras med hormoner och koffeinbrist...
Har för övrigt blivit rätt gråtmild av mig (det var jag förvisso redan innan jag plussade, då trodde jag det var extrem PMS), fick en tår i ögat när stridsflygen passerade över stan igår. Inte riktigt likt mig, om man säger så.:meh:

Jag dricker en kopp om morgonen men har inget riktigt kaffesug resten av dagen och hade nog egentligen klarat mig utan den på morgonen också då det inte är like gott som det brukar… Te finns där heller inte någon längtan efter.
 
Var inne i en barnbutik för första gången i mitt liv idag. Är med och planerar en babyshower (eller rättare sagt, jag är med som ett bihang och betalar snällt min del :D). Vet ju vart jag ska spendera en del tid i framtiden. Där fanns faktiskt fina saker. Med fina saker menar jag barnkläder i neutrala färger och i bra material. Förvisso kostade de lite men man behöver kanske inte handla slit och släng-plaggen där.
De hade även ett stort utbud av vagnar, bl.a Emmaljunga så dit ska jag släpa med sambon för provkörning efter nyår. :p

Har börjat söka lösningar för hästarna så smått. Hoppas få besked om den ena framöver. Hunden skulle egentligen ha parats i vår men det blir uppskjutet på obestämd tid. Fick tillbaka ett prov idag som jag klarade, snart är kursen avklarad och sen hoppas jag kunna söka in till universitetet till hösten. Enligt min BM kan jag begära uppskov 1-2 terminer om jag kommer in, som föräldraledighet. :)
 
Ja... Jag vet inte, det kanske bara är jag som inte fixar det där härliga. Visst är jag glad att vi ska få ett till barn, men jag skulle inte kalla det för att njuta av min graviditet. Känns väldigt långt bort. Det är mina absolut jobbigaste perioder i livet. Men klart, om man kan det så är det ju bra!

Jag hoppar in från vårtråden bara för att säga att du är inte ensam.
Jag är inte gjord för att vara gravid. Jag njuter inte och har bestämt mig för att det är helt normalt. Upptäckte när man vågade säga högt att "jag kommer älska avkomman men ogillar graviditeten" så var det fler än jag trodde som kände likadant.
 
Ja... Jag vet inte, det kanske bara är jag som inte fixar det där härliga. Visst är jag glad att vi ska få ett till barn, men jag skulle inte kalla det för att njuta av min graviditet. Känns väldigt långt bort. Det är mina absolut jobbigaste perioder i livet. Men klart, om man kan det så är det ju bra!

Icke, jag njuter inte heller. Alls. Jag mår ju inte bra.
Det innebär inte att det inte är värt det, men det är som att ha influensa i nio månader, och ont som f-n har jag.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det känns fortfarande overkligt, men ni här vet ju redan om det iallafall! Jag hoppas på att få sällskap i tråden, men annars får jag...
2
Svar
32
· Visningar
2 034
Foder & Strö Suck, nu är vi där igen. Efter att ha varit helt bra i magen hela sommaren och inte stått emot det minsta i ridningen så börjas det igen...
Svar
5
· Visningar
631
Senast: Linda_A
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
35
· Visningar
5 084
Senast: MiaMia
·
Fritid I juni kommer jag, sonen 8 år och vovvarna åka norrut från Skåne på vår allra första campingsemester. Vi kommer vara borta 8-9 dagar...
Svar
7
· Visningar
639

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp