Sommarföräldrar 2016 del 2

[MikaTela]

Varför är det en komplimang att kalla någons mage för liten, men inte att kalla någons mage för stor?

För mig var det en komplimang då jag inte tycker den är stor med tanke på vecka och bäbis storlek. Därför ansåg jag att det var en komplimang för min egen del!

 

[Kecipeyniri]

Hur har ni andra det med sparkmönstret från bebis? Är i vecka 26+5 idag och tycker att bebis lugnat ner sig de senaste dagarna. Mest aktiv på kvällarna, men innan var det även mycket på fm. Det har lugnat ner sig även om jag får en spark eller buff då och då. Iofs vet jag inte hur det är på nätterna. Sambon la sig senare än mig för ett par dagar sen (jag hade somnat), han hade handen på magen och fick känna sparkar. Men jag är ju nojjig som attan efter de senaste tragiska dödsfallen i vårtråden. Jag känner absolut bebis men inte lika mycket som innan, tror jag, eller så är det jag som överanalyserar (skulle inte förvåna mig) Vi var hos BM för en vecka sedan och allt var hur bra som helst med bebis.

Jag tycker också det är svårt att hitta något mönster, tycker mest bebis rör sig lite som han vill och när han vill. Fram till några veckor sedan guppade magen rejält och jag kände ganska hårda sparkar. Därefter blev han lugnare och jag kände mindre sparkar och mer rörelser, men nu denna vecka (v 33) känner jag mer sparkar igen.

Under nätterna känner jag verkligen ingenting alls - antingen sover jag djupt eller så sover även bebis. Vaknar varje morgon med hjärtat i halsgropen fram till han ger första morgonbuffen.

Det är galet mysigt med buffandet och rörelserna men jag oroar mig oavsett vad lillen gör typ. Men så länge jag känner honom regelbundet försöker jag hålla mig lugn dock.

 

[YaHilweh]

Jag har lite samma "farhåga", men med den skillnaden att det BB jag ska föda på är det som ligger längst bort (Varberg). Tillhör Halland men jobbar i och känner mig som en göteborgare, hade känts mkt mer naturligt med Mölndal t.ex. Det hade också varit betydligt närmare (2 mil mot nu 6). Framför allt blir det riktigt stökigt ifall det skulle bli tidig förlossning, eftersom jag då kommer befinna mig smack i mitten av Göteborg med sambon ytterligare en mil åt fel håll... Sådär 9 mil till BB känns lite i längsta laget om det går fort. I bästa fall blir det alltså "bara" nästan en timmes resa.

Nåväl, det får gå, BB Varberg är ju välkänt för att vara bra å andra sidan, så får hoppas på att det uppväger den upplevt långa resan dit. Men tja, inte känns det helt bra med sommartrafik på E6 och de obligatoriska långa köerna pga sommarvägarbeten och husvagnar direkt...

Jag gick på spec. mvc på Östra under första tiden av min graviditet och i Varberg andra. Jag personligen skulle aldrig som förstföderska vilja sätta min fort på förlossningen på Östra. Har en kompis som blev hemskickad efter ett dygn, med sin förstfödda, pga. plats brist. Har en annan kompis som de skickade till Varberg för att det inte fanns plats.

Födde sedan på varberg, och även om jag hade en jobbig förlossning (36h värkar, med ett katastrofsnitt som resultat, då bedövningen inte tog för ett akut utan jag fick sövas). Men en fantastisk personal och jag kände inga krav från något håll att jag skulle hem utan jag fick stanna så länge jag själv kände att jag behövde den hjälpen. Min sambo fick stanna där med mig, de har i stort sett bara familjerum, tror de sa att det finns ett rum som man kan peta in två mammor i. Men annars är det bara familjerum. Mina upplevelser från Varberg är fantastiska!

 

[Sleepan]

Jag gick på spec. mvc på Östra under första tiden av min graviditet och i Varberg andra. Jag personligen skulle aldrig som förstföderska vilja sätta min fort på förlossningen på Östra. Har en kompis som blev hemskickad efter ett dygn, med sin förstfödda, pga. plats brist. Har en annan kompis som de skickade till Varberg för att det inte fanns plats.

Födde sedan på varberg, och även om jag hade en jobbig förlossning (36h värkar, med ett katastrofsnitt som resultat, då bedövningen inte tog för ett akut utan jag fick sövas). Men en fantastisk personal och jag kände inga krav från något håll att jag skulle hem utan jag fick stanna så länge jag själv kände att jag behövde den hjälpen. Min sambo fick stanna där med mig, de har i stort sett bara familjerum, tror de sa att det finns ett rum som man kan peta in två mammor i. Men annars är det bara familjerum. Mina upplevelser från Varberg är fantastiska!

Och min syrra födde kiddo nr 2 på Östra och var hur nöjd som helst. Fick eget rum där hennes man också fick stanna, till skillnad från i Mölndal där hon fick dela rum och mannen fick åka hem - trots för tidigt född bebis med gulsot och grejer...
Hon är dock nöjd med båda ställena, så det beror nog väldigt mycket på hur det blir.
Trist för dina vänner dock som inte fått vara kvar pga platsbrist

 

[YaHilweh]

Och min syrra födde kiddo nr 2 på Östra och var hur nöjd som helst. Fick eget rum där hennes man också fick stanna, till skillnad från i Mölndal där hon fick dela rum och mannen fick åka hem - trots för tidigt född bebis med gulsot och grejer...
Hon är dock nöjd med båda ställena, så det beror nog väldigt mycket på hur det blir.
Trist för dina vänner dock som inte fått vara kvar pga platsbrist

Det har ju vart mycket nu när de lägger ned på Mölndal, folk som föder på Östra men ändå skickas till Mölndal för BB. Pga personal och platsbrist. Men om jag förstått det hela rätt så ska Förlossningen och BB läggas ned helt på Mölndal och bara finnas på Östra, så det kanske har blivit bättre

 

[Krystalline]

Jag födde på Östra för snart två veckor sedan. Vi fick stanna "så länge vi ville", vilket blev tre dagar, och jag, man och bebis fick ett eget rum.
Visst, vi fick ligga kvar i förlossningsrummet ca ett halvt dygn efter födseln för att BB var fullt, men det gjorde liksom inget för vi ville bara sova. Då fick mannen en fatboy att ligga på medan vi väntade.

Jag är jättenöjd med upplevelsen och bemötandet där

 

[MikaTela]

Nu har jag troligen jobbat färdigt. Om jag inte ringa in akut denna veckan.
Lite vemodigt men ändå skönt. Dock är jag välkommen att komma och fika med dom på avdelningen.

Imorgon ska jag på TUL och det ska bli så mysigt att få se bäbis igen!

Jag är rätt lugn inför förlossningen än så länge. Längtar efter föräldrakurs för att få veta mer kring smärtlindring så jag vet vart jag står med det.
Jag kommer föda i Helsingborg vilket jag har fullt förtroende för.

 

[Ferrari]

Var hos spec idag. Fick ställa mig på vågen, igen. Men bara +1 kg på en månad så blev inte alltför deprimerad. Bra blodtryck, mycket bra hb (har inte ens rört järntabletterna än ^^) och bra socker.

Min upplevelse av hur bebis ligger placerad stämde väldigt bra med vad barnmorskan kände och var hjärtat befann sig. Han ligger tvärsöver magen högst upp. Så har gott om space nedanför naveln . 26 cm var SF måttet, 25+5. Nästa besök och tul på torsdag nästa vecka. Är taggad! vill se min pojk.

Fick information om vad för foglossningsbälte jag behöver beställa. Och en påminnelse om att lämna blodprover för sköldkörteln innan jag träffar läkaren nästa vecka.

 

[MikaTela]

Var hos spec idag. Fick ställa mig på vågen, igen. Men bara +1 kg på en månad så blev inte alltför deprimerad. Bra blodtryck, mycket bra hb (har inte ens rört järntabletterna än ^^) och bra socker.

Min upplevelse av hur bebis ligger placerad stämde väldigt bra med vad barnmorskan kände och var hjärtat befann sig. Han ligger tvärsöver magen högst upp. Så har gott om space nedanför naveln . 26 cm var SF måttet, 25+5. Nästa besök och tul på torsdag nästa vecka. Är taggad! vill se min pojk.

Fick information om vad för foglossningsbälte jag behöver beställa. Och en påminnelse om att lämna blodprover för sköldkörteln innan jag träffar läkaren nästa vecka.

Vad skönt att allt var bra.
Min knodd knölar rundor. Känns som sparkarna har flyttat sig från uppåt utåt till neråt mer inåt. Så ska bli spännande och se hur h*n ligger i morgon.

 

[fritz_92]

Känns som min oro över att inte få plats i Borås och få åka till Varberg lättats nu när alla pratar så bra om Varberg.

 

[Reykur]

Jag vill bara skjuta upp det här med bebis några månader till. Oktober skulle vara lämpligt kanske.
Jag känner mig mest bara stressad. Eller ledsen och arg hela tiden. Känns som att jag är ensam i världen om att allt inte alltid är så jävla puttinuttigt och man längtar så efter sin bebis. Jag har ingen aning om jag längtar efter min bebis? Vi har en bebis där inne och den kommer att dyka upp där i Juli någon gång och vi får lösa det, blir säkert bra.. Men det känns som om det bara är för mycket just nu.
Allt känns svårt och jag orkar liksom inte göra mer än vad jag måste, ta hand om min illa skadade häst, jobba och sova. Försöker förgäves framana någon annan slags känsla än "arg" eller "ledsen", har i perioder lyckats ta mig till "likgiltig".

Hinner jag inte ta körkortet innan vi blir föräldrar känns det rätt kört, och utan körkort kommer jag nog bli en rätt deprimerad och olycklig mamma. Nu i v 30 känns det som att tiden börjar rinna ut, jag kommer inte hinna klart så lika bra att skita i att lägga några mer pengar på det..

 

[Ava22]

Jag vill bara skjuta upp det här med bebis några månader till. Oktober skulle vara lämpligt kanske.
Jag känner mig mest bara stressad. Eller ledsen och arg hela tiden. Känns som att jag är ensam i världen om att allt inte alltid är så jävla puttinuttigt och man längtar så efter sin bebis. Jag har ingen aning om jag längtar efter min bebis? Vi har en bebis där inne och den kommer att dyka upp där i Juli någon gång och vi får lösa det, blir säkert bra.. Men det känns som om det bara är för mycket just nu.
Allt känns svårt och jag orkar liksom inte göra mer än vad jag måste, ta hand om min illa skadade häst, jobba och sova. Försöker förgäves framana någon annan slags känsla än "arg" eller "ledsen", har i perioder lyckats ta mig till "likgiltig".

Hinner jag inte ta körkortet innan vi blir föräldrar känns det rätt kört, och utan körkort kommer jag nog bli en rätt deprimerad och olycklig mamma. Nu i v 30 känns det som att tiden börjar rinna ut, jag kommer inte hinna klart så lika bra att skita i att lägga några mer pengar på det..

Det finns ingen intensivkurs du kan gå? Hur mycket har du kvar innan du kan köra upp?

 

[Reykur]

Det finns ingen intensivkurs du kan gå? Hur mycket har du kvar innan du kan köra upp?

4-5 lektioner trodde körläraren förra gången jag körde, men det var förra veckan och då kändes det för mig som att jag typ var redo att köra upp då. Kändes som att jag hade koll på det mesta och kände mig säker på vad jag gjorde. Kör alltid med sambon vart vi än ska och har kört ganska mycket. Men så hade jag en sämst dag pga ledsen och arg och stressad, körde dåligt, kände mig förvirrad och gjorde fel. Och nu känns det liksom helt kört att ens sätta sig och köra igen, jag vill inte. Det blir bara massa stresspåslag och jag blir ledsen.

Har tyvärr fått lägga 15 tusen på veterinärvård den här månaden så något utrymme till intensivkurs finns inte. Och borde inte behöva så många lektioner heller, men det känns bara liksom kör i vägg allting.

 

[Ava22]

4-5 lektioner trodde körläraren förra gången jag körde, men det var förra veckan och då kändes det för mig som att jag typ var redo att köra upp då. Kändes som att jag hade koll på det mesta och kände mig säker på vad jag gjorde. Kör alltid med sambon vart vi än ska och har kört ganska mycket. Men så hade jag en sämst dag pga ledsen och arg och stressad, körde dåligt, kände mig förvirrad och gjorde fel. Och nu känns det liksom helt kört att ens sätta sig och köra igen, jag vill inte. Det blir bara massa stresspåslag och jag blir ledsen.

Har tyvärr fått lägga 15 tusen på veterinärvård den här månaden så något utrymme till intensivkurs finns inte. Och borde inte behöva så många lektioner heller, men det känns bara liksom kör i vägg allting.

Det går inte att boka en uppkörning om typ kanske två veckor då? Försöka peppa dig själv som attan till att fixa det? Typ ha som morot att du själv kan köra när bebis har kommit?

 

[Reykur]

Det går inte att boka en uppkörning om typ kanske två veckor då? Försöka peppa dig själv som attan till att fixa det? Typ ha som morot att du själv kan köra när bebis har kommit?

Det låter logiskt och enkelt men går inte, haha. Måste köra alla momenten på körskolan innan jag kan boka uppkörning, om jag vill köra upp via dem (Vilket jag vill så jag får köra i en bil jag känner). Måste även klara alla teorimomenten.

Dessutom känns det liksom bara.. Omöjligt. Jag kan inte förklara mer än att det känns som att det bara inte går, att det inte är nån idé med något alls.. Typ.

 

[MikaTela]

Det låter logiskt och enkelt men går inte, haha. Måste köra alla momenten på körskolan innan jag kan boka uppkörning, om jag vill köra upp via dem (Vilket jag vill så jag får köra i en bil jag känner). Måste även klara alla teorimomenten.

Dessutom känns det liksom bara.. Omöjligt. Jag kan inte förklara mer än att det känns som att det bara inte går, att det inte är nån idé med något alls.. Typ.

Tack körkortet i din takt! Klarar du innan är det bra! Är du stressad går körkortet sämre så bättre du försöker hålla dig kall (lättare sagt än gjort jag vet).
Och man klarar tydligen av att vara mamma utan körkort.
Min ena kompis bodde med ca 5-6 km till närmsta busshållplats där bussen går typ varannan timme eller nått när hon väntade och fick sin första.
Min andra kompis hade 2 km till samma hållplats med sitt första.
Nu har dom visserligen flyttat men det av andra anledningar, har fortfarande inga körkort och kompis nr 1 har 2 barn och kompis nr 2 har 3 barn.
Och ja jag har svårt att förstå hur dom klarar det (har haft mitt körkort i 10 år) men bevisligen gör dom det.

 

[inverterad]

Jag vill bara skjuta upp det här med bebis några månader till. Oktober skulle vara lämpligt kanske.
Jag känner mig mest bara stressad. Eller ledsen och arg hela tiden. Känns som att jag är ensam i världen om att allt inte alltid är så jävla puttinuttigt och man längtar så efter sin bebis. Jag har ingen aning om jag längtar efter min bebis? Vi har en bebis där inne och den kommer att dyka upp där i Juli någon gång och vi får lösa det, blir säkert bra.. Men det känns som om det bara är för mycket just nu.
Allt känns svårt och jag orkar liksom inte göra mer än vad jag måste, ta hand om min illa skadade häst, jobba och sova. Försöker förgäves framana någon annan slags känsla än "arg" eller "ledsen", har i perioder lyckats ta mig till "likgiltig".

Hinner jag inte ta körkortet innan vi blir föräldrar känns det rätt kört, och utan körkort kommer jag nog bli en rätt deprimerad och olycklig mamma. Nu i v 30 känns det som att tiden börjar rinna ut, jag kommer inte hinna klart så lika bra att skita i att lägga några mer pengar på det..

Vad tråkigt att du känner så. Har det varit så hela tiden eller har det kommit nu? Det låter som du har väldigt mycket som är psykiskt påfrestande med hästen och allt, och det är inte konstigt att orken tar slut. Försök vara snäll mot dig själv! Körkortet kan väl vänta tills bebisen är här?

 

[inverterad]

I fredags var vi på möte med en förlossningsläkare. Otroligt trevlig och sa på en gång "det här är ingen debatt, ni behöver inte övertyga mig - bara berätta hur ni tänker och känner". Det kändes verkligen att hon lyssnade på oss. Så nu har vi ett preliminärt beviljat kejsarsnitt, och ska gå på uppföljningsmöte i slutet av maj för att verkligen få en chans att dra igenom det en vända till i tankarna innan vi slutgiltigt bestämmer oss. Det känns verkligen som en sten som lossnat från bröstet att slippa tänka och fundera och undra mer.

 

[Ava22]

Det låter logiskt och enkelt men går inte, haha. Måste köra alla momenten på körskolan innan jag kan boka uppkörning, om jag vill köra upp via dem (Vilket jag vill så jag får köra i en bil jag känner). Måste även klara alla teorimomenten.

Dessutom känns det liksom bara.. Omöjligt. Jag kan inte förklara mer än att det känns som att det bara inte går, att det inte är nån idé med något alls.. Typ.

Det går, det går! Men ta det lugnt så du känner att du hänger med på vad du gör Jag vill bara peppa dig så du känner att det är möjligt!

 

[Tassetass]

Jag vill bara skjuta upp det här med bebis några månader till. Oktober skulle vara lämpligt kanske.
Jag känner mig mest bara stressad. Eller ledsen och arg hela tiden. Känns som att jag är ensam i världen om att allt inte alltid är så jävla puttinuttigt och man längtar så efter sin bebis. Jag har ingen aning om jag längtar efter min bebis? Vi har en bebis där inne och den kommer att dyka upp där i Juli någon gång och vi får lösa det, blir säkert bra.. Men det känns som om det bara är för mycket just nu.
Allt känns svårt och jag orkar liksom inte göra mer än vad jag måste, ta hand om min illa skadade häst, jobba och sova. Försöker förgäves framana någon annan slags känsla än "arg" eller "ledsen", har i perioder lyckats ta mig till "likgiltig".

Hinner jag inte ta körkortet innan vi blir föräldrar känns det rätt kört, och utan körkort kommer jag nog bli en rätt deprimerad och olycklig mamma. Nu i v 30 känns det som att tiden börjar rinna ut, jag kommer inte hinna klart så lika bra att skita i att lägga några mer pengar på det..

Det där hade kunnat vara jag som skrivit. Här var det inte heller så puttinuttigt, kan jag säga. Maken längtade massor efter lillan och jag längtade bara efter att sluta vara gravid. Var samtidigt stressad och hade smärre panik över studierna så lillan fick absolut inte komma för tidigt, och helst inte så det skulle krocka med omtentadatum heller ifall en sådan skulle bli aktuell.

Dessutom, jag tog körkort i v 25 och tur det för någon gång runt v 28 kunde jag inte längre trycka ner kopplingen pga foglossning. Hade det inte varit för foglossningen hade jag nog kunnat köra upp väldigt tätt inpå förlossningen (skrev tenta ett par veckor innan, det var mycket värre än uppkörningen). Men jag känner igen känslan av "Det går bara inte...". Det gick dock, helt enkelt för att jag inte ansåg att det fanns något annat alternativ. Håller tummarna för att du hinner innan ongen föds!

Vad jag vill ha sagt är att du är inte ensam.