Sommarföräldrar 2015

[Kaki]

De säger att det måste till ett kejsarsnitt. Nr två kommer inte må bra under en förlossning så länge den är så liten...

Jaha ja då blir det ju en lite annan situation :/ Då vill man ha läkarens godkännande innan man åker hem kan jag tänka mig.. Men va skönt att det har stannat av för nu! Det låter ju lovande!

 

[Flo]

Nu börjar jag bli riktigt spänd på vad/vem det är som bor i min mage. Är nästan så jag börjar ångra att jag inte tog reda på kön. Men det är bara för att jag är så sjukligt nyfiken av mig och sämst på att vänta!
8 veckor kvar. Som tur är tycker jag ändå att tiden går ganska fort! Och nu när det börjar bli grönt och fint ute har jag fått en dos med ny energi!

 

[Kaki]

Nu börjar jag bli riktigt spänd på vad/vem det är som bor i min mage. Är nästan så jag börjar ångra att jag inte tog reda på kön. Men det är bara för att jag är så sjukligt nyfiken av mig och sämst på att vänta!
8 veckor kvar. Som tur är tycker jag ändå att tiden går ganska fort! Och nu när det börjar bli grönt och fint ute har jag fått en dos med ny energi!

Jag gick in i v29 idag och besök hos bm. Magen växt 3cm på 3v. Liiite under kurvan jag låg på förra gången men fint enligt bm. Puls 145 på bebis. Mitt blodtryck 115/70. Hade 116 i hb förra provet och det utan att ta järntabletter (glömmer dom). Så jag är nöj. Totalt 12,8kg upp nu. Så stiger bara sakta nu

Sen fick jag en totaldipp i humöret vid halv fem typ som tyvärr håller i sig än.. Vart tog det glada vägen?

 

[Amha]

Jag gick in i v29 idag och besök hos bm. Magen växt 3cm på 3v. Liiite under kurvan jag låg på förra gången men fint enligt bm. Puls 145 på bebis. Mitt blodtryck 115/70. Hade 116 i hb förra provet och det utan att ta järntabletter (glömmer dom). Så jag är nöj. Totalt 12,8kg upp nu. Så stiger bara sakta nu

Sen fick jag en totaldipp i humöret vid halv fem typ som tyvärr håller i sig än.. Vart tog det glada vägen?

Kul att det gick bra på mvc. Man måste få ha sämre dagar ibland med. För egen del är detta ofta kopplat till trötthet. Dagens energi är slut så det är dags att låta sig vila och skämma bort sig lite.

Jag hade en dryg början på dagen igår. Jag är så less på att vänta. Jag väntar på att sambon ska komma hem, på att hämta dottern från dagis, på mvc-besök, på andra besök inom vården, på förlossning osv. Det är så surt att vara hemma hela dagarna även om det är det som gör att jag håller mig okej i kroppen. Så, jag tog dottern och åkte till stan, åt lunch och fixade mig en klänning och ett par leggings (visst ja, jag blev sur över att inga kläder passar längre). Tokmatt i kroppen efteråt men det var det värt. Hängde över barnvagnen på väg hem

 

[superstar]

V 31 idag, jag tycker att det går för fort! Har varit fruktansvärt trött sista veckan, tror att det är pollensäsongen som gör sitt. Fick ledigt från jobbet i morrn, tack och lov. Annars hade detta varit mun sista vecka med 4 dagar och det förstod jag inte hur jag skulle orkat med.

Börjar också bli frustrerad över att inga kläder passar, ska åka och kika på klänningar i morrn tänkte jag.

 

[Mauen]

Usch, en dålig dag igår. Alla mina planer och förväntningar grusas liksom. Jag hade sett fram emot den sista tiden. Tagit semester från jobbet, skulle ordna och fixa hemma. Förbereda för de små... Njuta av sista tiden det bara är sambon och jag. Relationen kommer säkert vara bra sen också, men det blir liksom aldrig mer bara han och jag. Se lilla fölet springa runt i hagen utanför huset. Känner mig så snuvad på allt det... Jag kommer aldrig mer vara gravid och har liksom aldrig mer chansen. Nu ligger jag här, mår dåligt och kan inte riktigt glädjas över barnen. Sambon är hemma, själv, lite stressad över att allt ligger på hans axlar.

 

[Amha]

Usch, en dålig dag igår. Alla mina planer och förväntningar grusas liksom. Jag hade sett fram emot den sista tiden. Tagit semester från jobbet, skulle ordna och fixa hemma. Förbereda för de små... Njuta av sista tiden det bara är sambon och jag. Relationen kommer säkert vara bra sen också, men det blir liksom aldrig mer bara han och jag. Se lilla fölet springa runt i hagen utanför huset. Känner mig så snuvad på allt det... Jag kommer aldrig mer vara gravid och har liksom aldrig mer chansen. Nu ligger jag här, mår dåligt och kan inte riktigt glädjas över barnen. Sambon är hemma, själv, lite stressad över att allt ligger på hans axlar.

Jag förstår verkligen att det är svårt. Har du någon samtalskontakt som.kan hjälpa dig att hantera det där? Det kanske skulle vara bra annars.

 

[Mauen]

Jag förstår verkligen att det är svårt. Har du någon samtalskontakt som.kan hjälpa dig att hantera det där? Det kanske skulle vara bra annars.

Jag har faktiskt avböjt. Går jag in för djup i detta kommer jag inte klara vara här. Försöker inte tänka på det.

 

[Amha]

Har varit på mvc-besök nu. Bm hade skrivit att jag vägde 57 vid inskrivningen när det i själva verket var 71 så hon höll på att smälla av när jag sa vad jag vägt mig till idag lite kul var det allt! Bebis mådde bra i alla fall och hon var jätteförsiktig när hon mätte magen. Jag har ju tokont i framfogen och BM jag hade med dottern var väldigt hårdhänt så jag har trott att man "måste" få jätteont men tydligen inte

Det var mitt andra bm-besök men jag upplevde henne väldigt stressad vilket kändes.. Lite tråkigt.

@Mauen det låter som om du vet väldigt väl hur du funkar i alla fall och det är huvudsaken. Det ÄR tråkigt men det är inte jättelångt kvar.

 

[Thera]

Jag vet inte om det är hormonerna som spökar, men jag har också dippar just nu. Antingen är jag arg på allt och alla eller så gråter jag över allt och inget.

Är mest så jäkla rädd för förlossningen, kan inte sluta tänka på det. 3,5 år sen förra och jag har liksom hela tiden tänkt att det är länge till det blir dags, men nu helt plötsligt är jag snart där.. Bara 44 dagar kvar idag!

Beställde nån bok igår som hette typ "Föda utan rädsla", hoppas den har några tips, sen tänkte jag prata med BM på måndag. Usch!!

 

[Rosen-Knoppen]

Jag har också haft många dippar på sistone! Gråt, ilska och skratt om vartannat.

Igår var en skit dag rent ut sagt, har börjat må mer illa igen och igår kräktes jag jätte mycket.. Var helt rödavullen och gråtfärdig bär sambon kom hem från jobbet. Helt hemskt! Tur att han är världens bästa som fixa och ordnade för att jag skulle må bättre. Åkte och köpte god dricka och gröna äpplen och massera fötterna

 

[Amha]

Man skulle ha någon kurva som mäter hormonstormarna. Jag har lätt till tårar och hatar världen som en annan fjortis numer svårt att hålla uppe några relationer förutom hemma då. Familjen är fortfarande bäst sambon och dottern då, längre bort är sisådär.

 

[Retro]

Jag vet inte om det är hormonerna som spökar, men jag har också dippar just nu. Antingen är jag arg på allt och alla eller så gråter jag över allt och inget.

Är mest så jäkla rädd för förlossningen, kan inte sluta tänka på det. 3,5 år sen förra och jag har liksom hela tiden tänkt att det är länge till det blir dags, men nu helt plötsligt är jag snart där.. Bara 44 dagar kvar idag!

Beställde nån bok igår som hette typ "Föda utan rädsla", hoppas den har några tips, sen tänkte jag prata med BM på måndag. Usch!!

Hoppar in som sen vårförälder men ändå... Jag är också rädd för förlossningen men har inget traumatiskt bakom mig, bara allmänt rädd. I det läget var det en bra bok så jag hoppas att du också kan få ut något av den men jag har en känsla av att du kanske behöver mer hjälp än så för att komma över förra gången?

Ja just det... Om du inte gillar sånt, skit i att läsa förlossningsberättelserna, det gjorde jag. Tyckte bara de var störiga.

 

[Kaki]

Jag har också haft många dippar på sistone! Gråt, ilska och skratt om vartannat.

Igår var en skit dag rent ut sagt, har börjat må mer illa igen och igår kräktes jag jätte mycket.. Var helt rödavullen och gråtfärdig bär sambon kom hem från jobbet. Helt hemskt! Tur att han är världens bästa som fixa och ordnade för att jag skulle må bättre. Åkte och köpte god dricka och gröna äpplen och massera fötterna

Det måste v

Jag vet inte om det är hormonerna som spökar, men jag har också dippar just nu. Antingen är jag arg på allt och alla eller så gråter jag över allt och inget.

Är mest så jäkla rädd för förlossningen, kan inte sluta tänka på det. 3,5 år sen förra och jag har liksom hela tiden tänkt att det är länge till det blir dags, men nu helt plötsligt är jag snart där.. Bara 44 dagar kvar idag!

Beställde nån bok igår som hette typ "Föda utan rädsla", hoppas den har några tips, sen tänkte jag prata med BM på måndag. Usch!!

Det är bergis hormonerna! Jag är helt slut och har fortfarande 2,5h jobb kvar idag. Räknar nästan ner till läkarbesöket på torsdag. OM läkaren sjukskriver mig på deltid, hur snabbt börjar det verka?

 

[Amha]

Det måste v


Det är bergis hormonerna! Jag är helt slut och har fortfarande 2,5h jobb kvar idag. Räknar nästan ner till läkarbesöket på torsdag. OM läkaren sjukskriver mig på deltid, hur snabbt börjar det verka?

På en gång om du vill. Jag blev sjukskriven i "baktid" en vända med.

 

[superstar]

Usch, en dålig dag igår. Alla mina planer och förväntningar grusas liksom. Jag hade sett fram emot den sista tiden. Tagit semester från jobbet, skulle ordna och fixa hemma. Förbereda för de små... Njuta av sista tiden det bara är sambon och jag. Relationen kommer säkert vara bra sen också, men det blir liksom aldrig mer bara han och jag. Se lilla fölet springa runt i hagen utanför huset. Känner mig så snuvad på allt det... Jag kommer aldrig mer vara gravid och har liksom aldrig mer chansen. Nu ligger jag här, mår dåligt och kan inte riktigt glädjas över barnen. Sambon är hemma, själv, lite stressad över att allt ligger på hans axlar.

Kan inte säga så mycket, men stor kram till dig (och alla andra som mår dåligt just nu). Hoppas det är till någon liten lättnad att fp skriva av sig här.

Jag har också varit lite gråtmild på sista tiden, tror att det är för att jag är så fruktansvärt trött!

 

[superstar]

Jag vet inte om det är hormonerna som spökar, men jag har också dippar just nu. Antingen är jag arg på allt och alla eller så gråter jag över allt och inget.

Är mest så jäkla rädd för förlossningen, kan inte sluta tänka på det. 3,5 år sen förra och jag har liksom hela tiden tänkt att det är länge till det blir dags, men nu helt plötsligt är jag snart där.. Bara 44 dagar kvar idag!

Beställde nån bok igår som hette typ "Föda utan rädsla", hoppas den har några tips, sen tänkte jag prata med BM på måndag. Usch!!

Har hört mycket gott om den!

 

[Kaki]

På en gång om du vill. Jag blev sjukskriven i "baktid" en vända med.

Okej det låter ju hoppfullt. En heldag kvar på jobbet att klara, sen läkarbesök. Det blir bara mer och mer svullet längs och bredvid ena ljumsken också, det är den som är värst. Ser ut som blåmärken där nästan.. Hoppas läkaren vet vad det är!

Idag har jag köpt en liggdel citykorgen supreme blev det! Hittade en begagnad i nyskick. Så nu behöver vi bara beställa hjulen på BP! Så kul att skaffa alla bebissaker

 

[Amha]

Jag är jättehormonell idag, såklart. Morr. Har ingen lust att träffa någon utöver sambo och dotter, tänker på allt jag retade ihjäl mig på med utomstående när jag var gravid förra gången samt när dottern föddes och är allmänt bitter. Pinsam är jag

Har lovat att fixa lunch till släkting som kommer i helgen och just nu känner jag att släktingen inte är välkommen men jag fattar ju att det är hormoner som spökar så det är inte läge att ge efter för den känslan. Det blir säkert bättre. Jag vet att jag hade en sån dipp för någon månad sedan också när jag hatade alla människor och visst gick det över

 

[Amha]

Hur mycket tänker ni på förlossningen? BM igår kollade på hur förlossningen såg ut med dottern och sa att om jag vill kan vi lägga planerat snitt för med den historiken blir det inga bekymmer att få igenom. Min livmoder orkade inte alls och värkstimulerande på full fart osv. Jag har hela tiden varit inne på att försöka föda vaginalt men tänker samtidigt på fördelarna med snitt. Om jag ska snittas igen vill jag ha samma kirurg, han var ruggigt bra, jag hade egentligen inga men efteråt. Nackdelen om jag väntar på att det startar av sig självt och förloppet är detsamma är ju chansen inte jättestor att det blir samma. Om han jobbar kvar så är han inte ens på samma sjukhus.

Jag vill egentligen få en normal förlossning. Ett normalt förlopp utan värkstimulerande och som inte tar nästan 2 dygn. Jag vill kunna stanna hemma så att säga och göra det mesta här. Åka in, föda barnet och åka hem samma dag. Jag är inne på att kolla med BM hur stor risken är att det blir ett likadant förlopp igen och väga det mot varandra. Men blir jag snittad behöver jag ju ha sambon hemma längre iom dottern som bara är 2.5 knappt när bebisen kommer. Jag kan ju inte lyfta henne med nytt sår på magen.

Planerat snitt är ju positivt på så sätt att jag enkelt kan planera med barnvakt med...