Fy så dåligt skött av din chef och framför allt stackars dig som lever med den där skiten. Hur går det i övrigt, behandling osv? Vet du nåt mer?Hjärntumör bortskänkes! Jag levererar den gärna också bara jag blir av med skiten!
Tanken här har varit att jag skulle börja jobba nu i augusti. Så blev det ju inte och jag är sjukad. Jag har dock hört att när jag grejar en utbildning och lite sånt skulle jag kunna gå tillbaka trots att jag inte är helt anfallsfri men på annan avdelning, dvs utlånad. Pratade med den chefen igår, har jobbat under honom tidigare, och ville veta tiderna så jag kunde prata med hunddagis och sånt då maken från början sagt att han har alldeles tillräckligt med barnen och inte vill ha en hund på det med. Tydligen hade min chef inte alls pratat med den andra och det uppstod en väldigt pinsam situation där då jag tydligen inte var välkommen dit med anfallen trots att det är väldigt klena, som regel.
Nåja, kontaktade en annan på min avdelning som ska försöka rodda ihop stormöte med personalansvarig, chefer i 2 led och vad det var så man kan få någon klarhet. Sjukskriven till 1 november nu. Tveksam till om jag kommer att kunna återgå till jobbet innan nyår där vi ska lyckas pussla så minstingen är hemma. Finns ingen fsk-plats åt henne på samma fsk förrän efter nästa sommar men jag räknar med att åtminstone kunna jobba deltid. Maken saknar tyvärr möjligheten. Det är lite allt eller inget på hans jobb om man inte vill ställa till med kaos för kollegorna.
Usch vad jobbigt!! Hoppas verkligen att allt löser sig för dig.Hjärntumör bortskänkes! Jag levererar den gärna också bara jag blir av med skiten!
Tanken här har varit att jag skulle börja jobba nu i augusti. Så blev det ju inte och jag är sjukad. Jag har dock hört att när jag grejar en utbildning och lite sånt skulle jag kunna gå tillbaka trots att jag inte är helt anfallsfri men på annan avdelning, dvs utlånad. Pratade med den chefen igår, har jobbat under honom tidigare, och ville veta tiderna så jag kunde prata med hunddagis och sånt då maken från början sagt att han har alldeles tillräckligt med barnen och inte vill ha en hund på det med. Tydligen hade min chef inte alls pratat med den andra och det uppstod en väldigt pinsam situation där då jag tydligen inte var välkommen dit med anfallen trots att det är väldigt klena, som regel.
Nåja, kontaktade en annan på min avdelning som ska försöka rodda ihop stormöte med personalansvarig, chefer i 2 led och vad det var så man kan få någon klarhet. Sjukskriven till 1 november nu. Tveksam till om jag kommer att kunna återgå till jobbet innan nyår där vi ska lyckas pussla så minstingen är hemma. Finns ingen fsk-plats åt henne på samma fsk förrän efter nästa sommar men jag räknar med att åtminstone kunna jobba deltid. Maken saknar tyvärr möjligheten. Det är lite allt eller inget på hans jobb om man inte vill ställa till med kaos för kollegorna.
Min chef skulle återkomma när han pratat med den andra. Både jag och min chef hade pratat med den tidigare chefen där och den tidigare tyckte att vi visst borde kunna hitta en tjänst där men inte den som idag styr avdelningen.
tydligen kan man inte städa och dammsuga några rum i huset, läsa saga och gå ut med hunden i ett svep utan man ska ha pauser däremellan. Det kom i alla fall precis utanför huset så jag behövde inte röra mig längre för att komma in. Jag trodde på fullaste allvar att jag skulle bli stabil efter sista ökningen för en vecka sedan men ännu ingen förbättring Blir det värre också eller "bara" "inte bättre"?Min chef skulle återkomma när han pratat med den andra. Både jag och min chef hade pratat med den tidigare chefen där och den tidigare tyckte att vi visst borde kunna hitta en tjänst där men inte den som idag styr avdelningen.
Behandlingen går urdåligt. Det har varit lite bättre sista två dosökningarna men jag hade önskat betydligt mer av dem faktiskt. För ca 3 veckor sedan hade jag ett anfall triggat av olydig hund där balansen och närvaron var väldigt påverkade. Skickade ett kort meddelande till maken att jag hade ett starkt anfall och var jag var ifall att jag skulle dröja. Jag trodde på allvar att jag skulle svimma. Jag hade enorma svårigheter att röra mig. Nu ligger jag i sängen och vilar upp mig efter ett till av den kalibern
Okej... Fy vilken vidrig väntan! Kram!
såå, huruvida det blir bättre vet jag inte egentligen. Normalfallet är lättare anfall men de tyngre är som regel tunga. Man kan ju börja undra om eländet liksom samlas på hög och så bara "nä nu jävlar smäller vi till med något riktigt här så hon blir totalt knockad och måste vila!"Haha, ja man kan hoppas. Nog för att jag tycker väldigt mycket om att vara hemma med barnen men jag blir helt kocko i skallen efter så lång tid utan jobb.
K somnade före 19 igår efter en hel dag ute. Vi hade fixardag i stallet så var ute i 7 timmar och det var många barn - fullt röj. Hon vaknade vid 21 och var jätteorolig, som tur var var jag redan på väg i säng så så vi la oss tillsammans och jag trodde natten skulle bli jättejobbig. Sen vaknade vi 5.30 På den tiden brukar hon ha ätit minst en gång, ofta två. Som bonus somnade hon om efter vällingen och sov till 7.45. Jag känner mig som en ny människa och vill gärna ha mer av detta Jag förstår att det är delade känslor! Tänker att dina ändå bör ha stor fördel av att vara två, märks det tycker du?
Jag trodde att de skulle ty sig mer till varandra. Men de springer runt åt varsitt håll. När den ena har slagit sig kan det dock hända att den andra kommer och pussar den som slagit sigJag förstår att det är delade känslor! Tänker att dina ändå bör ha stor fördel av att vara två, märks det tycker du?
Jag ger all heder åt förskolepersonal, för jag skulle inte fixa en dag. Som du säger, ljudnivån...
Men att ha hand om en hel hög med ungar en arbetsdag. Stimulera, vara pedagog, medla i bråk, ta hand om oss föräldrar, vissa med mer åsikter än andra osv. Hualigen! Jag har mött en förälder som var arg för att barnet inte fick vara med på julbord då planen för datumet ändrats i sista minuten och barnet var ledigt den dagen och en som tog ut sin ilska över exet/pappa till barnet på fsk-personalen. Jag kan tänka mig att det är betydligt mer än så.Mina sover 19-6En natt tillDenna gång bjöd hon inte på bonusen att somna om efter vällingen men ändå, från 21.30 till 05.30 i ett svep. Halleluja!
Det här är också en liten förskola. Alla barn 1-5 år är ute samtidigt delar av utetiden. Det är nog bra egentligen, men har nästan blivit lite för mkt för mina som är nya och inte vana. De stora (tjejerna) är jättenyfikna och står nästan i en ring runt dem. Mina små tycker det är lite otäckt. Men det kommer ju ändra sig, de äldre kommer ju inte tycka att glina är roliga så länge@superstar vad härligt! Här har det varit gnälligt några dagar på nätterna. Vi lägger barnen vid 20 och minstingen vaknar mellan 7-8 och numer några gånger däremellan också.
@Mauen usch ja, förskola är nog inte lätt att jobba på. Jag är så glad åt vår. Personalen verkar ha roligt på alla avdelningar och de grupper jag mött har varit ganska lugna. Iom att de alla är ute tillsammans på samma gård, dvs mellan 1-5 år, tror jag att de alla lär av varandra. Äldre syskon går runt och håller småsyskon i handen
Visst är det underbart!!!En natt till
