@DarkInNight : Tack så mycket!
Grattis till alla söta ungar i slutet av förra tråden! Jag var inne där och virrade lite och ville gratulera, men där ska vi ju inte skriva mer...
Nu har äntligen R somnat i min famn, så jag ska försöka lägga honom någonstans utan att hanvaknar, vilket inte är det lättaste... Efter ett par kaosdagar här hemma då jag inte orkat någonting - men diverse gullungar kissat i sängen mest varenda natt (jag låg efter med tvätten redan innan), kräkts i mammas säng, satt sig i en sjö, kissat på sig, haft läckande blöjor, hället en vattenkanna över sig osv osv osv är mitt tvättberg återigen enormt... Det är verkligen en never ending story hos oss...
Hur gör ni andra med mer än ett barn??? Har ni ett liv utanför tvättstugan? Jag som aldrig tidigare strukit mer än till bröllop och begravning typ, drabbades dessutom efter att första barnet fötts av någon sorts portpartal strykneuros och måste stryka nästan allt. Jag har bättrat mig något sedan vi skaffade torktumlare dock, men min stryktvätt dominerar halva livet känns det som.
(Innerst inne gillar jag att stryka, tycker det är meditativt. Men med tre barn är det svårt att hitta så mycket tid att meditera... Man vill ju göra annat också. Blogga. Buka. Pyssla. Sova.)
Grattis till alla söta ungar i slutet av förra tråden! Jag var inne där och virrade lite och ville gratulera, men där ska vi ju inte skriva mer...
Nu har äntligen R somnat i min famn, så jag ska försöka lägga honom någonstans utan att hanvaknar, vilket inte är det lättaste... Efter ett par kaosdagar här hemma då jag inte orkat någonting - men diverse gullungar kissat i sängen mest varenda natt (jag låg efter med tvätten redan innan), kräkts i mammas säng, satt sig i en sjö, kissat på sig, haft läckande blöjor, hället en vattenkanna över sig osv osv osv är mitt tvättberg återigen enormt... Det är verkligen en never ending story hos oss...
Hur gör ni andra med mer än ett barn??? Har ni ett liv utanför tvättstugan? Jag som aldrig tidigare strukit mer än till bröllop och begravning typ, drabbades dessutom efter att första barnet fötts av någon sorts portpartal strykneuros och måste stryka nästan allt. Jag har bättrat mig något sedan vi skaffade torktumlare dock, men min stryktvätt dominerar halva livet känns det som.
(Innerst inne gillar jag att stryka, tycker det är meditativt. Men med tre barn är det svårt att hitta så mycket tid att meditera... Man vill ju göra annat också. Blogga. Buka. Pyssla. Sova.)